Veckoslutet som just susade förbi

 Jag kan inte låta bli att tänka att dagarna försvinner i en rasande fart så här på hösten. Nyss susade ännu ett veckoslut förbi. Vilken tur att jag hann knäppa några foton som minne, tänker jag!

Veckoslutet som just passerade bjöd på en solig lördag och en gråmulen söndag. Med kyligare temperaturer än vanligt - eller känns det så kyligt eftersom september var ovanligt varm? 

Det blev ingen älgjakt för byns jaktlag detta veckoslut, så jag fick sovmorgnar! Och så kunde jag gå upp till skogen utan att vara rädd för att störa skyttar och älgar... Lördagen bjöd på sol och rimfrost...

Och svärmor bjöd på kaffe med varma smörgåsar, hembakta bullar och köpta bakelser på tidig lördageftermiddag! Jo, ibland har man det bra som bara får sätta sig till dukat bord!

Hemma bytte sambon till vinterdäck medan jag lördagsstädade. Mera märkvärdigt bjöd inte den lördagen på. 

Söndagen började mulen och inte minsta klarblå himmel på hela dagen...(men jag fick ju sovmorgon igen!). Till söndagen hade jag och A bokat in oss för en lätt måltid ute på staden. Bara för att träffas och prata bort en stund. För att höra vad den senaste tiden bjudit på och vilka framtidsplanerna var....

Så det blev en tur in till staden denna gråmulna söndag (men inget regn eller snö för den delen).

Vi hade valt att träffas inne på "Friends and brgrs" (=burgers) inne i centrum av Vasa. Jag ville äta något jag aldrig gör hemma och hamburgare och franskisar står aldrig eller nästan aldrig på hemma-menyn. Efteråt sörplade vi på varsin kaffe allt medan vi pratade om allt mellan himmel och jord. Så roligt att träffas och prata bort en god stund! När vi kom var det nästan inga andra kunder inne på restaurangen, men när vi gick var det nästan fullsatt! (Fotbollslaget VPS skulle ju få sina bronsmedaljer på torget, de hade gjort bra ifrån sig under sägsonen i den finska fotisligan. Och så var det ju skolornas sista höstlovsdag - kanske det också lockade ut många).

Den gråmulna söndagen förvandlades snabbt till en mörk kväll. Och vad gjorde jag då? Jo då tände jag ett ljus som fick brinna hela kvällen hemma hos oss.

Mera märkvärdigt än så bjöd detta veckoslut inte på. Sambon tillbringade sin mesta tid inne i garaget och jag gjorde några långpromenader. Ja, och så blev det ju sovmorgnar och tidiga kvällar och massor att stoppa i munnen! Tänk att tiden rusar iväg i en sådan fart utan att något nämnvärt ovanligt händer! Eller händer, det är väl just det gör - pga några bilder i kameran!