Hantverkardagen 28.4

I lördags flödade vårsolen över bygden.

Byns hantverkardag firades i vackert vårväder och mycket folk

kom för att ta del av byns aktiviteter. Det var många talkojobbare som hade ställt upp
för att göra denna hantverkardag så bra som möjligt och många, både ung och gammal,

kom som besökare för att ta del av dagen. Här följer några foton från dagen.

Det byggdes en stocklada....

och det färdigställdes ett bord med säten av stock.

Det gjordes pärtor (spån) som sedan kommer att täcka ladans tak.

Det restes en snidigärdsgård mot vägen.

Ett får med sina två nyfödda lamm lockade många barn....
Barnen kunde också pröva på käpphästhoppning, en given succé!

Inne i själva lokalen förevisades olika småhantverk, som silversmiden,
stickning, flätning, knyppling, snickerier i svepteknik, knivtillverkning osv.
Och förstås ordnades ett lotteri.

Inne i serveringsrummet hade juniorerna ordnat café.

Här hade juniororna bakat muffins, persikopajer, ostkakor, cakepops och
småpizzor och skötte serveringen med bravur!
 

Ute i solskenet fixade byns damer mat i långa banor. Det serverades pyttipanna
på pärta och maten gick åt som smör på heta stenar....

Vävstugan var också öppen och byns flinka väverskor förevisade sina
fina alster inne i det lilla röda huset (som jag fotade igår när det var mörka
moln i öster).

Det var en mycket lyckad dag och jag tror både jobbare och
besökare fick ett minne för livet.
En spännande dag när det hände massor i byn!

Vårens sångfåglar

Varje morgon och kväll möts jag av vårens kvitterkonsert.

I snart sagt varje träd sitter de små fåglarna och förgyller mina

promenader samtidigt som dom har sitt revirkucklande för sig.

Staren.

När jag var barn var staren den mest vanliga fågeln på våren, numera

ser man inte dom så ofta. Men vacker fjäderdräkt har dom (och

kisa mot solen kan dom)!

Koltrast.

I den högsta granen bakom våra uthus sitter den och sjunger så vackert.

Gulsparv.

Den här fågeln sjöng så det vibrerade på el-ledningen!

Duva.

Uppe på taknocken satt en av våra duvor och kuttrade (fast här ser den

ut att kolla in fotografen).

Sädesärla.

Redan för flera veckor sedan kom sädesärlorna, här sitter en ute

på våra översvämmade åkrar för ca 2 veckor sedan.

Slutligen en mycket skönsjungande fågel som jag inte vågar klassificera.

I en hög grantopp satt den, med utsikt över hela skogen...

Det är så härligt att lyssna till den vackra kören av vårens alla fåglar.

Hoppas fåglarnas sång aldrig slutar ljuda!

Det händer mycket här i byn!

Just nu skjuder det av liv här i byn. 

Det ordnas kurser, talkokvällar och trevliga sammankomster. 

De senaste veckorna har det byggts en stocklada vid lokaalin  

och i går kväll påbörjades jobbet med en snidijärsgård.

På lördagen ordnar byns hembygdsförening en hantverkardag och då

kan du kolla när ladan färdigställs och så fortsätter jobbet med snidijärsgården. 

Dessutom kommer man att bygga ett bord med bänkar av stock och så finns

 en pärthyvelmaskin på plats och det hyvlas pärtor till ladan. 

Blir du hungrig kan du köpa mat och äta en bit mat med en pärta som tallrik....

Dessutom förevisas stickning, knyppling, kaffepaketspyssel,

silversmide och inne i vävstugan kan du kolla in de flitiga damernas vackra vävar. 

Byns barn och ungdomar ordnar café och kommer att sälja vackra cup cakes.

Och vill du pröva att hoppa käpphäst så kan du göra  det också. 

Om du drömmer om att klappa nyfödda lamm får du din chans vid lokaalin,

för det är där allt detta roliga händer! Alltså, lördag, mellan kl 10-15!

Bybor kan gärna komma promenerandes eller per cykel, kommer du

längre ifrån går det säkert att parkera vid dagiset, för på lördag är

parkeringsplatsen vid lokaalin upptagen.... 

Välkomna på hantverkardag!

Färgglatt band fjolårsgräset

Så här på våren är det alltid spännande att kolla in vad

som döljer sig i fjolårsgräset. Jag triggas verkligen igång av alla

vårtecken som dyker upp. Jag ler lite för mig själv och känner ett

bubbel inombords när VÅREN - äntligen - tittar fram.

Här riktigt lyser de första krokusen där snön låg djup

ännu för en några dagar sedan. Men nu spirar färg bland ölandstokens

gamla fjolårsblad!

Redan i måndags hade den här skönheten tagit plats under körsbärsträdet.

Alla mina krokusar är nästan 15 år gamla.

Snällt kommer dom upp varje vår.

De första blåsipporna lyste upp bland spireabuskarna.

Och så tibasten, busken som blommar på bar kvist.

Härliga tider, nu börjar blommorna äntligen visa färg.

Inte enbart brunt fjolårsgräs och bruna lövhögar i trädgården, utan

även sådan som sätter piff på vilken onsdag som helst!

Koskö Mill, ett spinneriföretag

Igår kväll var jag på företagsbesök till Koskö Mill.

Det här är ett spinneriföretag som grundades för ca två år sedan och som 

drivs av Alicia Trezise-Segervall. Alicia är född i Australien och är

utbildad designer för hållbara material. För 16 år sedan (via kärleken....)

kom hon till Finland och pratar i dag en utmärkt svenska. 

Alicia berättade om sitt företag, processen från ull till garn och dessutom

bjöds vi på kaffe och goda bullar....

Det bara blev så här, svarade Alicia på frågan varför hon startade ett

spinneri i just Koskö. Familjen hade bestämt sig för att bo på landet, trots att

de hade arbeten inne i staden. De hittade ett hus i Koskö (dit ingen hade

anknytning). En granne hämtade in en säck med fårull till Alicia och

så ledde det ena till det andra, som det brukar heta. Och plötsligt hade

hon kommit över den nedlagda skolan (som fungerat som båtbyggeri under

några år) och så hittade hon begagnade spinnerimaskiner i Laihela och så 

började det rulla på....

När vi steg in i spinneriet möttes vi redan i farstun av en
kännspak doft av ull....

Alicia berättade om hela processen - från den klippta ullen och fram till det färdiga
 garnnystanet. Vägen fram startar ändå alltid hemma på fårfarmen,
poängterade hon. De flesta av hennes kunder är fårfarmare i närområdet.
För att få bra fibrer i en fin ull så bör farmaren ta väl hand om fåren hemma
på gården, anser hon. Då hon köper ull så åker hon alltid först ut och hälsar på.
Här i landet hålls både köttproducerande får, men också raser som
ger en bra ull. Den finska lantrasen är en gammal beprövad ras.

Klippt ull är smutsig, tovig och full med växtdelar. Ullen tumlas
innan den tvättas i flera olika vattenbad. Vi fick dofta på de olika vatten-
tunnorna och doften (eller stanken...) blev bättre för varje vattenbyte.
Efter att ullen torkats tas den in till gamla skolsalen där flera gamla
maskiner står uppradade klara för att användas....

Här inne i den stora salen bearbetas ullen.
Alicia berättade hur ullen förvandlades till ett fint garn.

Maskinerna har som sagt några år på nacken och Alicia sade att hon är
tacksam för att ha en man som är ingenjör och som tycker om att
se till att maskinerna fungerar. Att finna reservdelar är ju inte
det lättaste, därför har de köpt delar från olika delar av världen
och dessutom införskaffat ännu en uppsättning maskiner
som fungerar som reservdelslager.

I den långa trådmaskinen spanns för tillfället tråd av myskoxe!
Alicia berättade att den här kunden hade samlat ull av myskoxe i 10 år,
och nu skulle det bli några mjuka nystan av denna ull.

Den här maskinen gör nystan av garnet.
Och som en nymodighet finns en elektronisk räknare!

Det finns också en maskin för trådtvinning. Här är det tre
trådar som tvinnas till en .

Det här var ett mycket intressant företagsbesök. Koskö Mill är ett av
Finlands åtta spinnerier och detta ullspinneri tar även emot små mänger
ull, vilket de stora spinnerierna inte gör. Ull är ett hållbart naturmaterial
och dessutom är ullen lokalt producerad, så mera eco än det här kan
det knappart bli. Ett mycket fint initiativ av Alicia!

Vi avslutade kvällen med kaffe/te och nybakade bullar.
 Tack för oss! Och lycka till i framtiden!

Bä, bä vita lamm
har du någon ull.
Jo, jo kära barn
jag har säcken full.