I helgen var vi på teaterresa till Helsingfors.
Höstens kulturella höjdpunkt hade jag väntat på hela oktober och under de
grå dagarna i början november.... för redan i våras meddelade sambon att vi hade
platser till musikalföreställningen "Chess" på Svenska Teatern den 17 november.
Och så var det äntligen dags att kliva på bussen och åka den långa, tråkiga vägen
från Österbotten ner till södra delen av landet. Så många gånger jag
har suckat över att Helsingfors ligger så avsides.....
Men lördagen randades molnfri och solig - och otroligt varm för årstiden.
Chess-resan kunde börja!
Efter att ha hämtat upp folk längs vägen och efter två pauser var vi så
äntligen framme i huvudstaden vid 3-tiden på eftermiddagen.
Så där lagom mörbultade efter att göra "ingenting" under flera
timmars bussresa var det skönt att efter att checkat in på vårt hotell
gå ut på en eftermiddagsvandring i centrum av H-fors.
Vi vandrade iväg längs Alexandersgatan ner mot varuhuset Stockmann:s
Där lyste redan julglitter och som vanligt var mycket folk i farten en
varm lördagseftermiddag.
Naturligtvis - precis som alla andra med barnasinnet kvar - måste jag kolla
in årets julfönster vid varuhuset Stockmann. Årets fönster var ett "Juläventyr
som kallar till jakt efter nötter i ett snöigt sagoland".
Här stod barnen tryckta mot fönsterrutan och följde flygekorren Mandels
stig i jullandet och alla barnen försökte säkert hjälpa varuhusets
hemliga folk med alla julsysslorna i den sagolikt vackra byn.
Jag tog ett foto, sedan lät jag liiiite yngre barn också få sig en titt....
Här i centrum av huvudstaden är det skrammel av spårvagnar och
kling klang med gatumusikanter. Mannen som spelade på flaskor
hade många intresserade åhörare, vi stannade också en stund.
Så vandrade vi ner längs Esplanaden och gick in via Kappeli för att om
möjligt få oss en kopp kaffe, men här var det fullsatt en helt vanlig
lördagseftermiddag, så lite motvilligt bestämde vi oss för att spara oss till middagen...
Solen sänkte sig och de sista strålarna lyste på Uspenski katedralens guldkupoler.
Vid Salutorget var lördagens kommers på upphällningen och vi kollade vid
presidentslottet att presidenten inte var hemma (ingen flagga
på slottets tak, så Sauli var inte inne).
Vid svenska ambassaden däremot vajade den svenska fanan....
Månen tittade fram och kvällningen sänkte sig över Helsingfors.
Vi gick en runda via saluhallen och sedan tillbaka till hotellet.
För oss var det snabba ryck som gällde, vi duschade och bytte kläder
på en kvart och så gick vi ner till hotellets matsal där lördagens
trerätters middag väntade. Efter maten gick vi i samlad tropp till
Svenska Teatern, några kvarter bort.
Under tiden publiken strömmade till märkte vi att det var många
busslaster med österbottningar som sammanstrålade vid teatern även
denna afton. Alla var vi där för att se och uppleva "Chess" på svenska, med
musik av Benny Andersson & Björn Ulfvaeus och sångtexter i originaluppsättningen
på engelska av Tim Rice. Vår egen finlandssvenska Maria Sid har i sin regi förflyttat
fokus från schackspelet till spelet mellan människorna, mellan de olika
förhållandena i öst o väst. För.... i slutändan lever vi alla under olika dilemman.
Vissa flyr, vissa måste stanna. Vissa marknadsför och glänser,
vissa blir inte sedda som det de verkligen är.
Men också vem som gör det smartaste draget och hur spelet förändras när
kärleken drabbar .Finns det en vinnare - eller blir det många förlorare?
Frågar ni mig vad jag tyckte om musikalen svarar jag: Mäktigt!
Vacker musik, som ibland överröstade och gjorde att sångarna fick ta till övermåtta
(kanske medvetet), men också vackra välkända sånger som I mitt hjärtas land
(Anthem), Jag vet vad han vill (I know him so well), Inte jag (Someone
elses story) och Drömmar av glas (You and I). Sååå vackert!
Tyvärr var jag inte helt övertygad när första akten var över. Det var svårt
att sätta sig in i storyn, jag kände att jag borde ha läst in mig på historien för att
hänga med. Men så efter pausen kom andra akten och jag blev såld. Här kom
människoödena fram och med mäktig sång och musik blev det ju inte alls sämre.
Jag tyckte om scenografin (jag vet att många inte höll med mig), men jag tyckte
om det minimalistiska, strålkastarna, dräkterna och dansarna.
Och så var kvällens föreställning över och vi stod inför klimax:et att
höstens kulturella evenemang var över. Vi vandrade tillbaka till hotellet
under stadens ljus, ljud och skrammel och satte oss i baren för att ta adjö av dagen.
Att bo på hotell betyder ju att man erbjuds överdådiga frukostar och inget
undantag på söndagsmorgonen. Jag ville gärna sträcka på benen innan vi skulle
sätta oss i bussen inför hemfärd, så sambon och jag gick en sväng ute längs Helsingfors
gator. Vi passerade järnvägsstationen med de starka lamphållarna.
Vi gick förbi det vackra Finlandia-huset i den vita, vackra Carrara-marmorn och rundade
det relativt nybyggda gröna Musikhuset, som jag gärna skulle vilja besöka mera ingående
någon dag. Här mellan Kiasma, museet för nutidskonst, och musikhuset, byggs
centrumbiblioteket Ode, som kommer att öppnas nu i december.
Ännu var byggnaden en arbetsplats, men detta kommer att bli ett vackert och
mycket originellt hus mitt i staden. En modern arkitektur-pärla!
Jag vill alltid gå förbi en av mina f.d. arbetsplatser mitt i staden.
Här längs Mannerheimvägen (jo, Helsingfors huvudgata benämns väg), i
ljudet av spårvagnarna och med direkt utsikt mot statyn "Tre smeder"
har jag haft mitt arbetsbord en gång i tiden...
Ingången till Stockmanns varuhus pryds av flygekorren Mandel....
Denna söndagsförmiddag var solig och efter vår bensträckare var
det dags att gå tillbaka till hotellet där vår buss väntade för att föra oss
upp till vårt kära Österbotten igen.
På hemresan stannade vi i Tammerfors. Enligt programmet skulle vi få
ca 2,5 timmar på oss i Ideapark, men vi var också några som önskade
landa vid Ikea,. Jo, vi fick några timmar på oss att kolla inredning och
äta köttbullar med mos och lingonsylt. Ja.... och så lämnade jag en hel
del pengar efter mig, för så här i julklappstider är det ju roligt att
fynda. Och ärligt, det var tredje gången i hela mitt liv som jag besökte
ett Ikea-varuhus (Kamprad-släkten har inte blivit rik på mig....).
Höstmörker och aningens kyligare väder.
Och så skönt att komma hem efter en fin resa!
