Jag lärde mig tycka om saffran när jag bodde i Umeå.
Lussebullar och fika var två helt nya begrepp som jag då
genast tog till mig och lade till min "gott-att-mumsa-i-sig"-lista.
Hemma hade mamma alltid bakat vanliga vetebullar till advent.
Till julen brukade hon baka en tomtegubbe och en tomtegumma
av vetedegen, men aldrig så vi hade saffrans- eller lussebullar hemma.
Men som sagt, i Umeå lärde jag mig tycka om saffran
och numera bakar jag alltid lussebullar till advent.
I min deg sätter jag i 1 gram saffran och bara att se på
mjölkblandningen är en solskensfröjd för ögat.
I går kväll bakade jag säsongens första saffransbullar.
Mmm, så gott det doftade i hela huset när mina plåtar
med lussebullar togs ut ur ugnen!
I dag blev det en dag i skogen. Eller rättare sagt
en dag i skogsbrynet. Vi är ju delägare i en gammal fastighet
med tillhörande skog och åkrar. Och allt behöver ju ha sin översyn.
Så idag hade vi fika ute i det fria efter några timmars jobb.
Och visst är det extra gott att dricka varmt te och mumsa på nybakade
lussebullar när man har paus i skogsröjningen.
Vi är några stycken som jobbar tillsammans och här går
några av dem på inspektionsrunda. Månne det finns någon
fin julgran i det här diket? Jo, det gjorde det.
Här skall vi dessutom röja, så det gäller att kolla
in vilka granar som skall sparas till julen....
Härmed bekräftat att vi har ett skogsröjningsprojekt den här
vintern också. Som ni ser fick vi lite mera snö i går kväll och
eftersom vi har några minusgrader hade det bildats
en liten isrand i diket.
Ute på åkern såg vi färska spår av älg.
Både ett större och ett mindre spår. Sambon som är älgjägare
såg genast att det var en ko med kalv. Kanske hade vi
skrämt bort djuren när vi kom på förmiddagen.