Hejdå till oktober månad!

 Höstmånaden oktober sjunger på sista versen för detta år, i morgon hälsar vi november välkommen. 

Årets oktober har varit ovanligt varm, speciellt många nätter har varit varma. Här hos oss har vi inte haft många morgnar med nattfrost, och det är rätt ovanligt. Vi har bjudits på både solsken, regn, gråmulet med hårda vindar och dagar med dimma denna  månad. Jo, vi har haft alla typer av väder, men ännu ingen snö (om det inte kommer i kväll då...). Månaden har bjudit på allt från färgsprakande natur till en avskalad grå helhet.

Här i landet har det hänt en hel del som vanligt. Välfärdsområdena måste spara trots att befolkningen blir äldre och sjukare. Välfärden har blivit mera politik än omsorg känns det som. Ett av de stora mediala händelserna denna månad har varit att en känd homosexuell ishockeyspelare blev dödad av sin manliga partner när förhållandet upphörde. Det måste sägas att även flera kvinnor har dödades av sina män under månaden, detta har dock inte uppmärksammats på samma sätt... Det har också blivit än mer oroligt i riksdagen med fler förtroendeomröstningar för både regering och ministrar. Vår president med fru har varit ut på flera statsbesök, nu senast till Kina och landets statsminister har de senaste dagarna varit på Island och träffat sina nordiska kollegor samt  Zelenskyj från Ungern. Bl.a. den svenska kriminaliteten har spridit sig inom Norden vilket oroar, och som diskuterades. Dessutom har det finska utmätningsverket konfiskerat en del ryska fastigheter här i landet, allt enligt ett juridiskt beslut i den europeiska människorättsdomstolen i Haag, och detta tycker ju inte ryssarna om. Slutligen har vår fd president Niinistö lagt fram en plan hur EU-samarbetet inom unionens försvar kunde förbättras. 

Krigen i Ukraina och i Mellanöstern har fortsatt under månaden  Nu har Nordkoreanska soldater ställt sig på Rysslands sida medan Israel och de olika militära organisationerna i Gaza, Libanon och Iran fortsätter skicka raketer mot varandra med många civila offer som följd. Brics-länderna har träffats i Ryssland för att diskutera ihop en ny världsordning eller något.  Och med stor medial uppmärksamhet "utkämpas" en presidentvalskampanj i USA mellan Harris och Trump med otaliga löjliga påhopp och fake-news - vad månde bliva i detta landet (och i omvärlden) om några dagar när valet sker - ja man undrar ju. I hela Mellan- och Syd-Europa har häftiga regn och oväder härjat och förstört i sin omgivning, nu senast med 100-talet döda i sydöstra Spanien. Klimatförändringen sätter sina spår här på jorden med kraftigare oväder, något man säger vi måste vänja oss vid....

 Det känns mer ostabilt runtomkring i världen än tidigare -  och jag undrar vart medmänskligheten har tagit vägen. Vi människor är ju ändå så intelligenta att vi borde förstå bättre än så här... Nåja, lilla jag kan inte göra något åt storfräsare med rubel/dollartecken i ögonen (eller storfräsare med andra valutor)  så tack-och-lov har jag haft en lugn och så fin oktober månad här på min lilla plätt på jorden! Det har hänt en hel del roliga saker som jag både berättat om och sådant jag hållit tyst om. Den här månaden har jag träffat många gamla och nya bekantskaper som gjort intryck. Min vana trogen har jag njutit av att dagligen vandra ute i naturen - och igår kom jag hem med ännu en påse full med svamp!

Bästa vänner som kikar in här: Ta hand om er så ses vi när vi skriver november!

Gårdagens färger

 Idag skiner solen ur ett tunt molntäcke och det blåser kraftig och kall nordvästlig vind. Vi går mot några dagar med kallare väderlek - och det känns verkligen...  Under gårdagen var det lite varmare (nåja 1 eller 2 grader varmare, sisådär runt +7 grader) och det var tyvärr rätt gråmulet. Såhär i slutet av oktober börjar de flesta vackra färgerna försvinna och naturen (och bönderna som plogar sina åkrar så att allt ser ännu gråare ut) gör sig redo för vintern.

 Så igår hängde jag åter kameran på axeln och vandrade ut för att fånga in små glada prickar i allt det föränderliga som innebär höst-mot-vinter. Ovan ett gult smultronblad blad vissna löv och lite grönt mot marken...

Som sagt det var rätt mycket grått, men också vått, där jag vandrade längs åkervägen upp mot skogen.

När jag gick förbi en av ödegårdarna hade trädgårdens alla lönnar tappat sina blad, men en liten planta som börjat växa bredvid vägen visade ännu lite färger.

Längre fram längs vägen upptäcker jag en gul liten höstfibbla. Alltid något!

Så vände jag in i skogen och gick förbi det stora hålet under en sten. Här tror jag att räven har haft sitt krypin under våren- sommaren, men vad vet jag egentligen.... På stenen framför växer stensötor som är ständigt gröna.

Och så stöter jag på kantareller som ännu växer så gula och granna! Och kantareller går man ju inte förbi utan att plocka, trots att dessa svampar är 3 månader efter sin tid....

På hemvägen går jag förbi den stora vrilen eller masurknölen som växer så vackert på en björkstam. Just masurvirke är eftertraktat, många gör skålar av detta hårda virke.

Väl hemma igen möter jag på dagens färgchock, äntligen! Min trädgårdsbuske ståtar ännu delvis grön men också skrikande röd mot vår röda uthusvägg!

Och här inne i värmen kan jag njuta av en av mina skålar med prydnadspumpor - det är ju i alla fall snart halloween!

Tårtljus på Wasa Teater

 I lördags var jag och min väninna B på teater (medan våra män jagade älg i skogarna). Vi hade bokat in oss på dagföreställningen som började redan kl 14, för vi kände båda att det var perfekt med tidig teater (så tack A för tipset!). Så vi rattade in till staden...

Pjäsen "Tårtljus" är nyskriven och hade urpremiär på Broadway år 2022. Pjäsen handlar om livet - om huvudpersonen Stinas liv från det hon var 17 år till hon blev 107. Hur livet förändras från ungdomlig hunger och förväntningar till parbildning, barn, svek, sjukdomar, död - men också traditioner, kontinuitet och trofasthet. Med Stina i mitten med sitt födelsedagsfirande och med en tårta, enligt sin mors recept, som alltid bakas och med fler & fler tårtljus som tänds (i taket) för varje år. Och fisken Atman som alltid finns där, alltid ny fisk med samma namn i samma akvarium. Doften av en sockerkaka spred sig i teatersalongen i slutet av den 90 minuter hellånga föreställningen - och i dörren ut fick vi alla smaka en liten bit av kakan... Livets tårta.

Det här var en pjäs som innehöll så mycket av allt, från skratten till tårarna i ögonvrån och till igenkännandets minnen för oss som ändå levt ett rätt långt liv och som vet att vi ännu inte nått den aktningsvärda åldern 107.... Jag satt och tänkte på hur olika vi människor är, hur olika vi ser på livet i olika åldrar - och hur viktiga traditioner ändå är. Innan föreställningen började träffade jag en hel del skolkamrater och studievänner från minst 30 - 40 år tillbaka i tiden och en fd arbetskollega med fru, såå roligt! Tänk vad livet ändå har gett mig för upplevelser, minnen och alla dessa trevliga människor jag mött!  .....Och vet ni, jag brukar också ofta baka samma tårta som min mamma bakade...

 Efter föreställningen gick B och jag på Café inne i staden. Jag valde en urgod söt/salt kakbit med en kopp gott kaffe till. Och där satt vi och pratade om våra egna liv med våra familjer och våra släktled tillbaka i tiden. Vi som är en liten pärla i våra släkter (och som jag upptäckt kopplas samman med en liten länk där runt 1600-talets slut). Tänk bara det att jag har bott i 5 olika kommuner/städer på 12 olika adresser och har haft 6 olika fasta arbetsplatser med en hel del olika sommarjobb i unga år! Men jag har endast haft en familj med mor och far samt en enda sambo och en son (och jag har haft släkt och vänner som också betytt mycket). Jag är en traditionsmänniska (jo jag vet!) som också gillar utmaningar och nyheter (men inte om de inte ger mervärde...). 

Tänk livet ändå! Tänk att få vakna varje morgon och uppleva nya saker - precis som huvudpersonen Stina i teaterpjäsen "Tårtljus"!

I morse låg ett älghorn bredvid vägen...

 Igår var det grått & mulet och till kvällen blev det regn & rusk. Men så i morse när vi vaknade var det blå himmel och solen steg så småningom upp över skogstopparna! 🌞 Båda dagarna har vi varit till vårt sommarparadis vid havsfjärden.

Så här vackert väder hade vi idag. Blå himmel & blått hav. Vi skulle ju ta ner några björkar runt vårt hus (bl.a. det lutande trädet i backen) men det blev annat skogsjobb för sonen igår och för sambon idag. Så jag har fixat kaffe, smörgåsar och grillkorv allt medan jag tömt vattentunnor och krattat löv. 

Jag hann visst också knäppa några foton... Är det finväder så är det!

Igår knäppte jag visst bara ett foto - är det gråmulet så kurar man gärna inomhus....

I morse när sambon gick bredvid skogsvägen låg ett nyfällt älghorn framför hans fötter! Var det månne stortjuren som sprungit förbi i morse - för under gårdagen var det inte där....

Älgtjurarna brukar normalt fälla sina horn några månader efter brunsten, äldre tjurar kan fälla sina horn redan i november (här var det tydligen en som var lite tidig) medan ungtjurar kan fälla sina horn så sent som i mars - ja, resten fäller sina horn där emellan. Det är älgar i sina bästa år (8-10 år) som har stora horn med skovlar. Det är inte ofta man hittar ett älghorn som ligger rakt framför fötterna, så det blev en smått lyckad start på dagen....

Oktobervärmen är snart ett minne blott...

 Så varma dagar vi har haft i nästan två veckors tid nu! Att nätterna har bjudit på över +10 grader eller däromkring den här tiden på året är mycket ovanligt. Vi har njutit av samma värme dag som natt, nästan. Och jag har älskat dessa höstdagar - ibland med moln/regnskurar eller hårda vindar dock - och dagarna har bjudit på verkligt utomhusväder för hela slanten - för det mesta alltså! 

Men nu ser det ut att vända. I natt stannade temperaturen på -0,2 grader. Det ser ut att bli kallare. Mer likt oktoberväder alltså...

De senaste dagarna har jag städat i trädgården (nästan klar) och även tömt i växthuset. Nu har jag endast att kratta löv under syrenen som ännu inte fällt alla sina blad och dessutom finns två tunnor med regnvatten som borde tömmas, tvättas och tas in under tak. Det är det sista höstjobbet varje år (och så skönt när det väl är gjort!).

 Så här i slutet av oktober kommer kvällarna allt tidigare. Och morgnarna de är rätt slöa dom också. Men i morgon, söndag, då övergår vi till vintertid och då blir det lite förskjutning med ljuset en hel timme. Ljusare morgnar och ´mörkare kvällar...

I några dagar har vi åkt ut till vårt sommarparadis, där det trots allt också ser aningen höstlikt ut. Nu har trädens alla löv fallit till marken och det är ack så grått och trist - trots att solen kikade fram alltemellanåt. 

Där ute jobbar vi med skogsgallring. Sambon hanterar maskiner medan jag städar bort ris med handkraft... Så ljust och fint det blir - även när molnen drev in!

Igår hann jag ju också kila iväg till ett av mina trattkantarellställen - härligt och friskt ute i skogen vill jag lova! Så nu borde jag rensa klart min svampar, för det orkade jag inte med under gårdagskvällen...

 Vi åkte hem till natten. Väl hemma i ett varmt hus hoppade jag in i duschen, för efter ett svettigt arbetspass i skogen började jag frysa i bilen hem.

 Idag skiner solen från en klarblå himmel, ännu en vacker höstdag! Mannen i huset jagar älg och jag skall ut på vift (tjohoo!)!

Screening och ett gott skratt efteråt....

 För en tid sedan fick jag en kallelse till avgiftsfri screening av bröstcancer från mitt välfärdsområde. Tacksamt brukar jag alltid utnyttja denna förmån, så skulle jag göra även detta år. Och tiden för denna händelse var inbokad under gårdagen, därför rattade jag in till staden och tänkte att det inte är speciellt ofta jag numera besöker staden...

Jag åkte in till staden en timme före utsatt tid för att hinna gå en sväng - när det nu var så vackert väder dessutom! Här runt Torget var det mycket lugnt en helt vanlig tisdag. Jag hade bestämt mig för att inhandla en bok (mera om den senare) och så behövde jag köpa nya strumpor. Allting inhandlades snabbt och så hade jag gott om tid att ströva kring i affärer en stund...

Hösten har även kommit till staden, upptäckte jag, när jag så sökte mig till hälsovårdsmottagningen. Jag var tidig, men det är alltid skönt att pusta ut lite innan man skall in för röntgen. I väntrummet träffade jag som vanligt A-C, vi som genom alla dessa år har tiderna efter varandra (vi är ju födda samma dag och vi har gått i skola tillsammans - och vi träffas numera vartannat år här i väntrummet...). Screeningen var snabbt avklarad och jag upptäckte att jag hade lite tid över tills jag skulle träffa sonens sambo (som hade en ledig dag) över en kopp kaffe ute på ett av stadens caféer. 

Så jag gjorde ännu en sväng via torget, det var ju så härligt höstväder! Alltid kan man beundra landets självständighetsstaty, tänker jag, - så betydelsefull och den väcker känslor även idag med krig ute i världen!

Sedan satte jag mig inne i ett av de stora affärscentren för att vänta att M skulle ha gymmat klart. Jag hade meddelat att jag blev klar lite tidigare än beräknat så hon hade gjort sitt program snabbare än vanligt ("Bra att verkligen ta i ordentligt" tyckte hon)....

Vi beställde varsin god kaffedryck och lite gott till. När jag fick min cappuccino-kopp brast jag ut i ett skratt och tackade den unga flickan som fixat till dekorationen. Vi närmar ju oss halloween, så visst satt en pumpa bra i koppen...

Så där satt vi i minst en timme i en av caféets sköna soffor och sörplade kaffe och pladdrade. Så roligt att träffas och bara slappa en stund! 

Så blev det dags för mig att söka mig till bilen igen och ratta via en matvaruaffär och sedan hemåt igen. Tänka sig en halv dag i staden, det händer väl inte alltför ofta - tack och lov!

Gråmulet kan också vara vackert

 Denna vecka börjar gråmulen. Men höstvärmen den ger inte med sig, i natt hade vi ännu över + 10 grader och nu dagtid +13!. Efter morgonens häftiga regnskurar önskar jag nu lite bättre väder, för den här höstvärmen är ju som gjord för att vistas utomhus! 

Idag har jag bestämt mig för att gilla gråmulet med regndroppar i träden! Fotot ovan knäppte jag ändå för någon dag sedan ute vid vår havsvik, men troligen ser det precis likadant ut denna dag. Spindelnät i träden och regndroppar i tallbarren... så vackert ändå...

Likadant med droppar i rönnens bär, visst är det också vackert! Om man vill se det vackra förstås!

Här hemma ligger trattkantareller, squash, äpplen, tomater och persilja på tork . Hösten är den fina tiden när jag kan ta hand om allt det som växt under sommaren. Frysen är fylld med sommarens och höstens olika bär - och numera även höstens älgkött. Och igår fick jag en låda med  Äppelmust, tack!

 Hösten ändå - spelar ingen roll vilket väder vi bjuds på - så härligt med HÖST!

Svanarna

 När jag var liten var det mycket ovanligt att se svanar samlas ute på åkrarna. Och det var sällan jag fick åka ut till skärgården där svanar simmade ute i havsvikarna, så svanar hade jag sällan sett när jag var liten. Med åren har svanarna blivit fler och numera är svanen en fågel som jag nästan ser dagligen. Numera har vi flera svanpar som häckar i vår havsvik sommartid och dessutom samlas stora skaror av dessa fåglar ute på våra åkrar innan de flyttar söderöver inför vintern (eller när de kommer inflygande under vårarna). 

I veckan gick jag en sväng här ute på slätten för att kolla in alla svanarna. Ute vid stora vägen gick ett svanpar med fyra ungar. Barnen, eller kanske de var tonåringar,  hade ännu sin gråa fjäderdräkt.

Det var många som gick där ute och pickade i sig föda, minst ett 50-tal både unga och gamla. Nu har bönderna börjat plöja åkrarna, så fåglarna har färre åkrar att vistas på...

Sångsvanen är Finlands nationalfågel. Och visst är det finländskt att se en stor vit fågel i en blå havsvik. Det är oftast sångsvanen (inte knölsvanen) som söker föda på våra åkrar....

Morgnar och kvällar flyger de in mellan olika åkrar. Deras trumpetande hörs långa vägar. Visst är det både ett vår- men också ett höstljud, som är mycket kännspakt!

Ännu är det varmt här uppe i norr, men snart är ungarna flygdugliga och då bär det av söderut...

Dagens väder och det bästa med skogen

 Idag bjuds vi på rätt varmt höstväder, inatt hade vi som kallast +10,4 grader och det är rätt ovanligt den här tiden på året. Men tyvärr är det rätt grådisigt där ute. Förra året just den 19 oktober fick vi snö som sedan inte smälte innan våren kom.... Man är ju allt lite tacksam för att det inte blir vinter ännu även detta år!

Igår drev molnen snabbt över himlen, det blåste rätt kraftiga vindar. Molnen låg i två lager, disiga grå och låga moln som sprang fram på himlen i den byiga vinden och höga vita moln som fanns högt upp i atmosfären. Häromdagen krattade jag bort en hel del löv - men idag syns det knappt. De få löven som ännu klamrade sig fast på träden har slitits loss och ligger numera  på marken. Idag tänker jag att dom löven får bli bra gödning för gräsmattan....

Tack och lov är bilden ovan inte från vår gård! Fotot knäppte jag häromdagen när jag vandrade ut i skogen och det var första dagen med de vattentäta vinterskorna på fötterna.

Jag har redan flera gånger vandrat i skogen för att plocka trattkantareller. Jag har några givna ställen här nära hemmet och flera ställen i skogen nära vårt sommarhus. Det gäller att ha ögonen nere i marken när man plockar svamp, men speciellt trattisar. Ibland är trattisarna förvillande lik undervegetationen, dessutom brukar de vara täckta av löv och barr från träden. Men oj vilken lycka att hitta svamp!

För många år sedan lärde jag mig var trattkantareller växer av B & Å. Och med den kunskapen har jag letat mig fram till "mina svampställen" och jag har faktiskt hittat rätt många ställen. Fast jag berättar inte var....

 När jag går i skogen brukar jag tänka att inte göra alltför mycken åverkan. Jag brukar tänka att inte plocka mer från naturen än jag behöver. Och jag tänker att om jag värnar naturen så värnar den mig. Och det gör den, för skogen ger mycken glädje och en härlig känsla. Och vet ni: skogen har också ögon! Jag är ingen fanatiker och det vet jag att naturen inte heller är. Vi försöker väl båda göra det bästa av våra dagar....

Ha en bra dag alla ni som kikar in här hos mig!