Tack och farväl till årets september

 Idag är det dags att ta farväl av september år 2022. 

Efter en varm sommar började september kylig och regnig, det kändes som om man inte alls var förberedd och jag riktigt frös de första dagarna på den nya månaden. Hastigt plockade jag fram långbyxor, långkalsonger, jacka, mössa och vantar. Dom har varit bra att ta på sig hela månaden, absolut inte alla dagar men tillräckligt många för att tycka att månaden har varit ovanligt gråmulen/regnig och småkylig. Visst har man nu vant sig vid att vädret har blivit kallare. Inte kyligt- men kallare.... speciellt idag har vi en kylig dag och lite gråmulen....

Under månaden har jag varit ut på en hel del vandringar som jag inte bloggat om. Jag har vandrat ute i Björköby (hamnade ibland på efterkälken när jag skulle fota) och ...

... jag har vandrat längs stadens strandpromenad tillsammans med barndomsvännerna några gånger.

I onsdags vandrade vi ut till Sandön och samtidigt beundrade vi de vackra speglingarna i vattnet. Förutom att vi babblade en massa.... (tack tjejer för trevliga och skrattfyllda vandringsstunder!)

Och förstås har jag tillbringat många mysiga stunder ute vid vårt sommarparadis. Med kvällar när jag tänt ljusen och sedan bara kurat skymning i värmen från elden i Jötulen.... 

September har varit en fin månad med många trevliga händelser varje dag. Men världsnyheterna har inte varit lika upplyftande. Diktatorn i Ryssland är stressad och därifrån kan komma precis vad som helst.... Ta hand om er och ta hand om varandra!

Att njuta en vanlig höstkväll....

 Ibland kan jag inte låta bli att tänka att jag bor i den vackraste av världar som finns. Just det att årstiderna växlar och att naturen ändar färg, det är något så otroligt vackert. Och så omväxlande.

 Speciellt nu när höstens vackraste färger börjar lysa klara, då njuter jag. Jag vandrar ute på mina stigar och små skogsvägar här i byn och småler lite för mig själv. Lite förnöjt sådär...(så att ingen ser...)

Den här hösten bjuder trots allt inte på den allra mest färgsprakande färgpaletten - men ändå är färgerna så vackra! För två kvällar sedan blev det mulet framemot kvällen, men det var vindstilla och absolut inget regn i molnen. Jag var ute på min 6.000 stegs kvällsvandring....

Visst var det en gyttjepöl när jag gick längs åkervägen in mot skogsdungen... det gällde att gå vid sidan om pölen. Och lite gyttja på skorna skadar ingen!

Vackra röda hallonblad.

Trots allt har en hel del löv redan dalat mot marken - och en och annan höstblomma lyser ännu gul...

Jag gick längs de slingrande skogsvägarna och tänkte att det här med att åldras det är också vackert!

 

 

Eller hur?

 

När jag åter kom ut till den asfalterade byavägen med gång- o cykelbana, såg jag att till och med himlen bjöd på lite vackra färger denna kväll. Lite diskret, lite kärvänligt liksom. Jag passade på att knäppa några foton när jag fick gå ensam längs vägen, lite hemlighetsfullt och rofyllt sådär... (småleende!)

Höstens färger djupnar och blir klarare dag för dag... det gäller att njuta av färgerna så länge de varar. Snart kanske höstvindarna börjar vina och då... 🍂🍂🍁💥... då är det slut med leendet....

Tranorna på Söderfjärden - vilken naturupplevelse!

 En av de mäktigaste naturupplevelserna så här på hösten är när tiotusentals tranor lättar efter dagens skrovmål ute på Söderfjärdens åkrar och varje kväll flyger ut mot havet. Man hör vingarnas flaxande och man får lyssna till tranornas trumpetande när flock efter flock med tranor flyger in i solnedgången, ut mot havet...

Igår kväll satte jag mig i bilen och rattade iväg mot Söderfjärden, den stora slätten söder om Vasa. Jag ville komma fram runt kl 18:30-19:00 för att vara på plats för att se alla fåglarna och deras kvällsfärd ut sina nattkvarter ute vid havet. Jag stannade vid Meteorian, som ligger mitt på slätten. Där hade en hel del människor samlats för att ta del av den fantastiska naturupplevelsen.

När jag kom gick de flesta fåglarna ännu ute på åkrarna och sökte föda. Slätten syns mycket väl uppifrån luften och varje höst (och vår) samlas här tusen och åter tusen flyttfåglar för att äta upp sig inför flygningen till sydligare breddgrader över vintern (eller på sin flygtur längre norröver inför sommaren). Några fåglar började söka sig ut mot väster, mot havet, men ännu gick de flesta runt och lät sig inte bekomma...

Som på en given signal lättade ett hundratal tranor och styrde västeröver.

Fler och fler flockar följde. In mot den vackra solnedgången flög de. Flock på flock, fler och fler....

Vi var många som ville se detta skådespel denna vackra höstkväll. Några hade klättrat upp i fågeltornet med sina kikare, telefoner och kameror. Jag stannade nere på marken och tyckte att jag redan nu hade massor av foton, dags att dra vidare....eller....

Dra vidare som flock på flock av tranor.... Nej nu började det hända....

För som på en given signal började de stora flockarna röra på sig, det var nu hela luften vibrerade av tranor.

Vi som stod nere på marken kunde bara beundra skådespelet.

På höger sida och på vänster sida om mig flög flock på flock av tranor.... tusentals och åter tusentals tranor...

Fler och fler drog dom vidare, trumpetande, in mot den vackraste solnedgången.....

Skymningen började sänka sig... och jag bestämde mig för att åka hemåt. Då såg jag att inte alla tranor hade dragit vidare, ett hundratal stod ännu ute på en åker och lät sig väl smaka av vad de hittade ute på åkrarna.

Men vilken härlig kväll! Jag var alldeles varm om hjärtat! Så har ni möjlighet, åk ut för en underbar naturupplevelse - för det här vill ni garanterat inte missa!