Också en viktig arbetsuppgift

I vårvärmen har vårbruket startat och efter att ha jobbat några

dagar har vi nu snart insådda åkrar. Vi har haft soliga varma dagar

och det har gått som på räls. Min viktigaste uppgift har faktiskt varit att förse karlarna

med mat och kaffe. Jo, det är en nog en så viktig arbetsuppgift! 

Det gäller att hålla arbetarna på gott humör.... med något gott i magen.

Och så har jag haft en alldeles speciell uppgift detta år.

Jag har varit äggvakare!

Kommer ni ihåg att jag för några veckor sedan berättade att tofsvipan nu lagt sina

ägg på samma åker som tidigare år? Då var det endast två ägg i boet, numera är

dom fyra. Tofsvipan har små ägg, i en färg som helt smälter in i åkerns färger.

Boet är oansenligt och mycket svårt att upptäcka inifrån en traktorhytt.

För det är ju ett bo som inte gör reklam om sig precis.

Föst kom traktorn med harven....

Mamma tofsvipa hade lämnat det oskyddade boet med de fyra äggen,

olyckligt flög hon omkring, landade på en grannåker och

trippande fram och åter....

Boet ute på åkern var omöjligt att se i kvällssolen. 

Då trädde jag in som den räddande soldaten!

När jag ställde mig på min post kände jag på äggen.

De var ännu varma....

Och där stod jag tills åkern var harvad. 

Och jag kom tillbaka nästa dag när såningsmaskinen skulle åka förbi....

Jag kände på mig att vakta äggen var den viktigaste uppgiften av alla.

Jag stod på post för att vakta liv!

Nu har vi sått klart vid tofsvipans domäner. Fågelmamman har återvänt till sina fyra ägg

och här tog vi oss en kaffepaus i en dikeskant. Vårsådden är snart klar.

Flera sädesärlor flög runt oss där vi jobbade ute på slätten

Mamma tofsvipa låg och värmde sina ägg. 

Traktorerna brummade, men inte längre på hennes åker.

 Livet går vidare 

och jag hoppas att allt står väl till för de fyra äggen.

Jag har gjort mitt bästa för de fyra som finns där innanför de vackra äggskalen....