Vackra höstdagar, men kalla nätter

Ett högtryck ger oss vackra höstdagar just nu, men nätterna är kalla.

I morse vaknade jag till nollgradigt och det låg en lätt rimfrost i

gräsmattan. Efter morgonfrukosten gick jag ut med kameran.

Lupinernas blad var täckta av små iskristaller.

Precis som daggkåpans blad, men där morgonsolen lyste...

...där strålade den röda höstkärleken (kärleksörten).

Så hörde jag ett trumpetande från grannens åker, en svanfamilj hade landat

 och försåg sig med sädeskorn som fallit på marken.

En svanfamilj, två vuxna och sex ungar. Jag försökte smyga mig

närmare fåglarna, men det tyckte dom inte om, utan höll mig

under stram uppsikt.

Här är det troligen mamman som provflaxar för att kanske skrämma mig.

Jag försökte stå stilla (men varför tog jag den röda jackan på mig, jag

såg säkert ut som Den Stora Faran....).

För det mesta höll pappan (jag utsåg honom till pappan) uppsikt så att ungarna fick äta....

....ibland var det ombytta roller.

 Nu gäller det för årsungarna att äta upp sig inför den långa flygfärden

söderöver, nu när nätterna blir kallare och vintern kanske är i antågande.....

Jag stod länge och beundrade de vackra fåglarna, men så beslutade jag

mig för att vända tillbaka och när jag vände ryggen till då blev svanarna

rädda och flög sin väg. Västerut, ut mot havet.