Hösten

Ohjälpligt är hösten här.

Nu är det dags att förbereda sig på kyla och värkande stela leder.
Igen, får jag säga. För var det inte vinter alldeles nyss.
Har sommaren redan svischat förbi?
Det känns som om årstiderna växlar så snabbt nu för tiden. Livet rullar
iväg med en väldig fart. Snabbare för varje år, eller?

Fast - hösten är ju så vacker. Omfamnande. Rofylld.

Hösten har alltid varit en av mina favoritårstider, trots

att mitt harhjärta är mera på ytan nu när morgonvägarna är så hala. 

 Härom dagen glittrade rimfrosten länge i den lite sega morgonsolen.

Numera vaknar jag före soluppgången, annat var det under sommarmånaderna.
 I dag har vi mulet väder, så tyvärr glittrar inte frosten just idag.
Och man märker att morgonljuset dröjer, det var mörkt när jag steg
upp i morse (fast frosthalkan såg jag.... tur att vi har vinterdäck på den ena bilen!).

Dagar med strålande solsken, då visar sig hösten från sin allra vackraste sida.
Lövträden lyser i gult och speglar sig så vackert i vattnet.
Den här bilden tog jag i början av veckan, nu antar jag att de flesta löven
har seglat ner till marken. Frostnätterna har säkert gjort sitt.

Häromkvällen hade vi en vacker kväll just när solen gick till vila och
dimman drev in över slätten. Med dimman kom kylan krypande.

Dagarna blir kortare och kortare så kvällarna inbjuder inte till

utomhusnöjen direkt. Nu känns det varmt och tryggt att mysa inomhus.

Never regret a day in your life,

good days give hapiness

bad days give experience

worst days give lessons

and best days give memories.

 Jag älskar hösten! Jag älskar livet!

(Med eller utan hösthalka eller höstkrämpor.....)