Sol, åska, stiltje, storm - och matträffis

 I fredags skrev vi 1 augusti och dagen började precis så där varm och skön som många tidigare dagar den senaste tiden. Solen sken och vi drack vårt förmiddagskaffe där ute i det vackra vädret.

 Mina höstflox hade börjat blomma och där satt vi allt medan ankorna gick runt i trädgården och kvackade förnöjt. 

För sonen och hans sambo började semestern sjunga på sista versen, så vi hade kommit överens om att åka ut på mat tillsammans. "Mamma betalar" lockade jag med.... 

 På eftermiddagen kom ungdomarna så förbi och vi åkte gemensamt ut till Berny´s vid Replotbron. Nu började molnen samlas på himlen och det såg plötsligt mörkt ut. Där ute vid restaurangen var det massor av bilar på alla parkeringsplatser. Folk strömmade verkligen till just denna dag.... Och visst var det kö ända ut till ytterdörren när vi skulle beställa maten....

Matkön gick ändå rätt snabbt undan och vi fick ett bord för fyra och började mumsa på salladen. Men vi hann knappt äta salladstallriken klar innan maten serverades till borden. Så där kunde vi nu sitta länge och prata samtidigt som vi åt av dagens måltid. (Jag orkade hälften av min mattallrik, men var ändå så nöjd.)

När vi gick till bilen efter vår lunch såg vi att åskmolnen hopade sig mot landbacken. Det mullrade svagt på håll. 

 Ut över havet, mot väster, var det ännu vackert solskensväder. Där vi stod var det ännu 30 varma grader. Vi tog adjö av M som skulle vidare till första jobbet efter semestern....

 Vi andra bestämde oss för att åka ut till vårt sommarparadis. Sonen var på hugget: nu skulle gräset klippas och allt sly röjas längs vägen! Sommarens värme hade ju gjort att allt växt rekordhögt under senare delen av juli när det varit för varmt för oss att jobba med just detta.... Där ute såg vi molnen och regnet som låg över fastlandet. Havsviken låg nästan som en spegel, stiltje. Karlarna började klippa gräset, trots värmen....

Efter en liten stund tilltog vinden. Och den tilltog ännu mera.... Molnen kom närmare oss och det föll ett lätt regn (vertikalt i vinden) - och vinden den rev verklig i det mesta den kunde! Allt ändrades på bara några minuter! Där mot öster spillde regnet ner och nu kunde man inte se land på andra sidan fjärden... Det mullrade. Det gick vita vågtoppar... Vinden och regndropparna behagade visa sig under några minuter innan de drog vidare ut till havs. Karlarna kunde fortsätta jobba.... och nu var det ju betydligt svalare (runt 25)....

 Efter regnskuren hade mina tagetes, som stått ute på verandan hela sommaren, fått bevattning - och tänk att dessa blommor överlevt sommarens hetta och torka utan minsta omsorg från min sida (alla mina mångåriga sommarblommor där ute hade dock torkat bort denna sommar....). 

 Ovädret hade tagit med sig många plusgrader och nu orkade även jag börja jobba. Jag började  äntligen med att  klippa och forma våra häckar ner mot stranden och sedan fixade jag till mina uttorkade blomrabatter. Karlarna tog en kallvatten- och kexpaus efter 3 timmar, sedan fortsatte även de att jobba i minst 2 timmar till! Och tänk så fint det blev med våra samlade krafter! Och nu när hettan inte längre är så påtaglig kanske vi orkar hålla bättre ordning på torpet framöver.... Tack sonen! Vi åkte så hemåt till natten utan att jag hann ta ett foto av det fina resultat av våra vedermödor....