Den sista lördagen i augusti firar vi villa-avslutning här i våra nejder. Det är ett tacksamt farväl till sommaren som gått, nu när höstmörkret kommer krypande. Vi firar förstås ute vid havet vid våra sommarstugor med facklor och ljus nere vid vattnet, och många firar också med att skjuta upp raketer eller smällare. Och så äter vi ju god mat förstås, det liksom hör firandet till...
Årets villa-avslutningshelg blev tyvärr lite väl grå och våt detta år. Det var gråmulet, regnigt och åskan gick (tack och lov endast på håll för vår del). Och så blåste det nordlig vind, ställvis mycket kraftig. Inte minsta härligt väder för något firande - men se friande blev det i alla fall (om än mycket lugnt för vår del)!
Efter några regnskurar under morgontimmarna blev det några timmar med uppehållsväder under eftermiddagen. Vi var bjudna på mat ute vid en villa under eftermiddagen så vi hoppade i bilen och åkte iväg.
Där blev det nyplockade & stekta kantareller, hemmagjorda köttfärsbiffar med fetaost, rökt lax, egna trädgårdens grönsaker och förstås hemmagjord rödvinbärssaft. Alla försåg sig minst två gånger av den goda maten - och där satt vi och kollade vinden som slet i vågarna utanför huset. Till efterrätt blev det kaffe med både äppelkaka och chokladkaka med vaniljsås och vi värmde oss bredvid den varma kaminen, det var inte att tänka på att sitta ute på verandan....
Mot kvällen styrde vi så kosan mot vårt eget sommarparadis. Och oj då, nu såg jag en liiten, liiten glimt av blå himmel i allt den mörkgrå....värt att föreviga tänkte jag....
Väl där ute vid vårt ställe såg det inte det minsta sommarlikt ut. Den nordliga vinden blåste rakt in mot vår strand. Och inte minsta lucka för någon kvällssol... Men vi började elda i vår Jötul-kamin inne i huset och jag begav mig ut i skogen för att leta lite kantareller - svampplockning hör ju alltid villa-avslutningskvällar till...
Och vet ni, jag hittade sommarens största kantarell när jag gick en liten bit in i skogen! Och jag fick min svamppåse helt fylld med kantareller efter bra några minuter!
Under tiden hade sambon eldat i bastun och så var det dags för ännu en av de givna programpunkterna på kvällens firande: det sköna bastubadet!
Efteråt satt jag länge inne i bastukammaren och kurade skymning. Det var konstigt folktomt där ute vid runt havsfjärden tyckte jag, vi varken såg eller hörde av våra villagrannar. Var dom ens där ute? (Men det märkte jag efter en stund att dom var när marschallerna lyste och raketskjutande satte igång.) Men före det blev mörkt och vi tände våra ljus vid stranden, skulle vi dricka kvällste och åta lite smått och gott (bla goda ostar)....
Och så plötsligt mitt i allt det gråa lyste en röd solnedgång upp himlen och havet! Ännu en given programpunkt varje villa-avslutning kunde jag pricka av denna kväll! Men det dröjde inte länge förrän himlen åter blev helgrå...
En bra bit efter klockan 21, när skymningen började tillta, tände vi våra marschaller för att föra ut till strandstenarna för att hela natten lång glittra i vattnet... Men skulle vinden släcka ljusen detta år?
Jag tände några ljus inne i glasburkar och placerade högre uppe på stranden. Nu märkte vi att våra villagrannar också var där ute, för nu lyste eldar och vackra raketer smattrade uppe i skyn....
Kvällen och natten blev svart - endast ett och annat ljus syntes när jag kröp till sängs. Nu hörde jag också regnet som smattrade mot taket - och så somnade jag... Vet ni förresten varför vi tänder våra eldar vid havet, jo enligt legenden var det förstås för att fiskarna skulle hitta hem i höstmörkret!
Vinden ven och det regnade precis hela natten! Så det blev inget morgonkaffe ute på bastutrappan på söndagsmorgonen! Men sambon hade kokade kaffe som jag drack inne i vårt varma hus allt medan regnet ännu smattrade på taket...
Söndag förmiddag bjöd inte på något skönt septemberväder - för nu var det ju redan första september. Efter att ha diskat bort bestämde vi oss för att söka oss hemåt... och vet ni till eftermiddagen fick vi en blå himmel med sol! Jag satt ute i den varma solen och rensade lingon hela söndagskvällen. Alltid något, tänkte jag efter allt regnande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar