Idag tar vi adjö av årets september, en mycket varm och ovanligt dimmig höstmånad. Men nu till något helt annat, massor av foton från en morgon och förmiddag i Vasa.
På måndag morgon åkte jag in till staden. Efter att ha parkerat bilen tog jag en härlig sväng längs strandpromenaden. Dimman höll på att lätta och solen kikade fram. Det skulle bli en fin dag!
En båt puttrade ut mot skärgården med stadsdelen Brändö i fonden. Båtarna låg ännu i prydliga rader ute vid Sandö. Bilarna hade kört över Vasklotbron i en strid ström, men när jag knäppte mitt foto av statyn av örnen var det alldeles biltomt!
Jag gick förbi hovrätten och fortsatte mot den s.k. fiskstranden, där det idag finns flera restauranger. Men först njöt jag av morgonsolen och förstås av de vackra höstfärgerna och speglingarna i vattnet..
Vattendropparna låg kvar på de nygjorda bänkarna ute på bryggorna. Och de flesta båtarna låg ännu kvar i småbåtshamnen. Det var så vackert och inte minsta vind som krusade vattnet.
Jag kände mig plötsligt otroligt kaffesugen och bestämde mig för en mugg (med påtår) nybryggt kaffe inne i ett av matställena i Fiskets hus. Klockan var prick 9 och jag var första kunden för dagen! I det nybyggda vågformade huset finns bla den populära restaurangen Hejm och delikatessaffären Fiskdisken (där jag drack mitt kaffe). Dimman hade tagit över fönsterutsikten och det var lika gott att blicka ut över kyldiskar fyllda med allsköns godsaker.
Så var det dags att vandra in mot stadens centrum. Stadens gator och esplanader är kantade med många träd. I september lyser lönnarna röda och gula överallt!
Jag gick förbi en av stadens skolor och där fanns mopeder i prydliga rader, vattentornet i bakgrunden. Vid torget var det ingen morgonrusning, två biogasbussar hade just svängt in på bussparkeringen. Längs en av stadens gågator var det också nästan folktomt. Och där i bakgrunden ser ni jugendhuset (som jag bloggade om häromdagen) och dess vackra torn med utsirade balkonger.
Hartmanshuset invid torget är ett av stadens vackra hus. De utmejslade stenstatyerna har jag alltid beundrat.
Inne på Ekgårdens uteplats blåstes eklöven bort och utanför ett av hamburgerställena stod några elsparkcyklar uppradade. Jag gick förbi Blomgården, som idag ägs av en bank.
Ett av stadens nybyggda höghus har en annan utformning. Solsidan heter bostadsbolaget.
Jag gick förbi stadens svenska teater, som pga corona-pandemin har en annorlunda verklighet denna höst. Så kom jag till ett stadens färggrannaste hus och det hade minsann blivit ännu färgrikare med de röda löven! Så var jag nere vid strandpromenaden igen och stod bredvid sommarens nya omdebatterade namn-skulptur.
Klockan hade hunnit bli 11:30 när jag var hemma igen. Solen hade då hunnit bränna bort dimman och all drypande fukt. Och jag hade fått en "nästan-sommarmorgon" inne i staden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar