Det är söndag och nu faller regnet, äntligen får jag väl lov att säga.
För efter en vecka med rätt mycket mulet väder har vi inte fått det
minsta regn, så fortsatt otroligt torrt i skog och mark här hos oss.
Fredagen bjöd på soligt och varmt väder och fram emot eftermiddagen
åkte vi ut till vår sommarstuga vid havsfjärden.
Medan vi satt och åt maten där ute på verandan såg jag en fågel som
satt upp och ner i en björk och dinglade. Den såg ut att äta något, men
jag fick ta till zoomen på kameran för att se vilken fågel det var.
Likt en akrobat hände den där. Upp och ner, vajades i vinden.
Rött på huvudet.....hmmm........
När den sedan satte sig på en björkstam såg jag att det var en hackspett.
Vilken speciell fågel ändå! Äta björkhängen upp och ner!
Efter att ha ätit klart och blivit "utskälld" av en ekorre (som satt i en av tallarna
nära verandan och inte gillade vår närvaro) gick jag ut i hallonsnåren.
Att plocka hallon är så rofyllt och roligt tycker jag. Vilken tur att vi
har hallonsnår så nära vårt hus. Tyvärr är det inget hallon-år, det har
varit alltför torrt denna sommar.
Naturligtvis ville jag ut på kantarelljakt också. Som tur var fick jag med
mig sambon ut till några av mina specialställen som ligger en bra bit in i skogen.
Och visst hittade jag några ynkliga svampar!
För mig är det en sann lycka att hitta kantareller. För det mesta förvandlas dom
till smörstekta tillsammans med lök. Perfekt både på kvällssmörgåsen och
till eftermiddagsmaten!
Jag började nästan gråta när jag såg hur det såg ut i skogen där "mina"
trattkantareller brukar växa. Skogen hör till naturskyddad skog som ägs av
staten och här skall naturen få leva sitt eget liv. Men tyvärr fällde
nyårsstormen även träd här i skogen och där låg delvis friska träd på
marken med rötterna i luften. Hur går det nu för mina svampmycel?
Och är det hit dom förhatliga barkborrarna söker sig i och med klimat-
förändringen? (Nära våra egna skogar där vi tagit hand om vindfallna träd
för att just förhindra dessa skadeinsekters framfart?)
Men mest tänkte jag ju på om det skulle finns kantareller.
Ja, och hur svårt det var att hitta i skogen nu när så många träd hade
fallit eller knäckts rakt över mina skogsstigar....
Nästan så jag inte hittade mina kantarellställen...
Hem kom vi i alla fall med en hel del kantareller.
Till kvällen eldade vi i bastun och bastukvällar är det bästa jag vet.
Att sitta där inne i en varm bastu, tvåla in sig med en gott doftande
bastutvål. Och sedan när mörkret börjar sänka sig vandra upp mot en
upplyst villa och känna sig härligt ren och lite sömnig...
Fredagskvällen blev lite gråmulen och alldeles vindstilla. När solen skulle
ta adjö av dagen då blev den synlig och speglade sig i vikens vatten.
Morgnar ute vid villan är dom bästa av morgnar. Jag brukar inte stiga ur sängen
innan jag känner kaffedoften från köket. Sambon vaknar alltid före mig och
där ute startar vi med kaffe till frukosten. Jag brukar alltid ta med mig
en kopp kaffe och sätta mig ute på trappan som leder ner från bastun.
Där sitter jag länge och njuter av livet.
Lördagen visade sig bli en gråmulen men också en delvis solig dag.
Dessutom var dagen riktigt varm och skön, en härlig augustilördag.
Jag tog hand om gårdagens skörd av kantareller, hallon och blåbär (glömde
visst berätta att vi också hittade stora fina blåbär i skogen).
Jag kokade hallonkräm och bakade blåbärsmuffins. Svamparna stektes i smör.
Vi njuter våra sensommardagar ute vid villan.
Där uppe på åsen där vårt hus är byggt är naturen vår trädgård.
På båda sidor om villan finns blåa havsvikar.
Men har ni sett, blåbärsriset är redan höstligt rött!
Lite höst känns det i luften (torkan förstås), men det märks att
vi går mot hösten när kvällarna här ute har blivit så mörka.
Nästa vecka firar vi villa-avslutningen, men för vår del är inte villa-säsongen
över. Nej många nätter blir det säkert ännu här ute. Måste ju
kolla in trattkantarellsäsongen ..... och lingonskörden... och....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar