Lite bak och fram

Tänk så allt ser annorlunda ut när man plötsligt vandrar den vanliga vägen

men från andra hållet. Det är som om allt det vanliga blir till något nytt.

Igår valde jag att vandra omvänt. Jag gjorde inte som jag brukar....

Efter en natt med ny pudersnö tittade solen fram på eftermiddagen. När jag gick

ut började jag med att vandra längs grannens traktorspår och kom ut till ungefär

mitten av min normala promenadväg. Åt vilket håll skulle jag nu fortsätta?

Jo, jag bestämde jag mig för att gå hemåt i precis motsatt riktning mot

det jag alltid väljer. Omväxling förnöjer!

Här låg nattens snö kvar i hallonsnåret vid en skogsdunge.

På vissa ställen lyste solen och på vissa ställen blev det blå skugga.

Pudersnö i träden och ingen trafik längs min skogsväg.

Tänk så vackert när det är sol på vintern!

Ute på slätten är skuggorna blå.

En av våra grannar är ute med traktorn och skrapar bort snön längs vägen.

Får jag välja kunde det vara ny vit snö och solsken varje vinterdag.

Nå, nu är det ju inte jag som bestämmer så då passar jag på att njuta när vi 

fick just en sådan bedårande vacker vinterdag.

Trots att min promenad blev lite bak och fram.