Vandring ute i havsbandet

Att gå längs vandringsleder eller naturstigar är både nyttigt och rogivande.

Det är så skönt att vandra i naturen, det har jag alltid tyckt.

Häromkvällen gick vi längs Björkö vandringsled. 

Vid Bodback finns gamla bodar bevarade. Så kul att man satt fram gamla

fiskeredskap, det såg så "levande" ut. Från detta ställe gick resan över Kvarken

i äldre tider. Men landhöjningen har gjort att hamnen har flyttats längre ut till havs. 

Vi fortsatte längs stigen, över kullar och ner i skogen.

Naturen är skiftande. Granskog, björkskog, enrisbuskar och - stenar.

Vi klättrade över ett fårstängsel och efter en stund hörde jag ett prassel

mellan några buskar. Det var en skock får som betade nere 

mot en strandäng.

Längs leden fanns rastplatser, men vi vandrade vidare....

Vi var ensamma längs vår vandringsled. Vi kände oss som ett med naturen.

En solig kväll med djuren alldeles nära. En ljummen vind som svepte bort de

flesta myggen. Många olika fåglar stämde upp sina fanfarer, det var en ljudfull kväll.

Längs vissa delar av leden doftade det start av älggräset, på andra delar var det varm

barrdoft eller doft av hav. Jag mumsade i mig blåbär och smultron längs stigen.

Längst ut mot Panike satte vi oss ner på varsin sten och njöt av sommarkvällen.

Så vände vi tillbaka till civilisationen.

När vi kom till Svedjehamn såg vi en fantastisk solnedgång.

Klockan var 22:30.