Så har ännu en höstvecka passerat.
Och som vanligt har det hänt en hel del. I Sverige har man firat Ers Majestät Konungen som suttit 50 år på tronen, medan vi håller på att fira Korsholms kommun 675 år år.
För några dagar sedan var vi och lyssnade på ett föredrag "Kommunens historia - fakta och anekdoter" med Olav Jern. Alltid lär man sig något nytt! Sedan tidigare visste jag att kommunen, som en gång i tiden endast gick under det finska namnet Mustasaari, fösta gången nämndes i ett brev undertecknat av konung Magnus Eriksson utfärdade den 13 februari 1348. Det "vrånga och svåra folket" här i våra nejder hade klagat på att handelsmän söderifrån fick sköta om den handel som folket i bla Nerpis (Närpes), Mustasaari (dagens Korsholm och Vasa) samt Pedersöre tyckte att det bättre kunde sköta själva. Och nu hade man på ett s.k. räfst- och rättarting, där konungens domsmakt utövades av "Österlandet, dvs Finlands högsta andliga och värdsliga ämbertsmän", låtit denna landsända få handelsfrihet. Man vet dock att den kyrkliga administrationen var på plats före 1300-talet eftersom det fanns en sockenkyrka på Kapellbacken (på begravningsplan i nuvarande Gamla Vasa). Den här tiden (alltiså 1200-/1300-talet) låg ännu stora delar av nuvarande kommuns marker under havsytan.
Naturligt var att här i kommunen livnärde man sig på både det jorden och havet gav. Man bedrev jordbruk och fiske. Det mest intressanta med föreläsningen var hur svårt det hade varit att få ett svenskt namn på socknen (trots att socknen hade helt övervägande del svenska invånare), eftersom socknen på den tiden inte kunde besluta om namnet utan det skulle statsmakten besluta om - tillsammans med kyrkan. Att det blev Korsholm på svenska hade sin grund i slottet Krysseborg. Intressant var också att lyssna till hur olika byar och kommundelar kommit med i Korsholm eller överförts till andra socknar. Idag är kommunen en livskraftig kommun med många olika näringsgrenar (knappa 20.000 invånare) och med ett nära pendlingsavstånd till staden Vasa, som en gång i tiden brutits ut ur socknen Mustasaari....
Om jag nu går tillbaka till veckan som gått, så kan jag meddela att den har varit gråmulen med en del regn och en hel del solsken med värme. Och så har vi haft årets första nattfrost, vi hade +0,1 grader natten mot torsdag.
Därför planterade jag den tåliga ljungen på gravgården och hoppades många fina nätter utan frost! För nattfrost tycker jag ju inte om!
Annars har veckan bestått av att ta hand om alla äpplen och lingon, så i år igen har jag kokat massor av saft och gjort mos och sylter till hela långa vintern. Ja, och så har jag varit ut på långa långpromenader i skog och mark med eller utan plastpåsar i bakfickan.....
Nu kör vi åter en solig söndag efter nattens regn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar