Det bästa med att bo på hotell är morgonfrukosten.
Det finns tusen och en sak att välja på. Jag som i vanliga fall inte äter
mycket på morgnarna kan pressa i mig både det ena och det andra på hotell. Och minst
två koppar te skall det vara, tack! Efter frukost bestämde sig sonen för att sova ännu någon
timme så jag fick egentid hela förmiddagen. Nu skulle jag gå på ögonshopping!
Dagen var gråmulen och det var damm i luften.
Jag gick förbi några av de tegelröda fabriksbyggnaderna och
sneddade sedan till höger.
Här ligger Finlaysons palats från år 1899. I den här fashionabla byggnaden
bodde fabrikspatron von Nottbeck, endast ett stenkast från bomullsfabiken. Nu huserar en
restaurang i byggnaden och den grå dagen gjorde nog inte full rättvisa åt stället.
restaurang i byggnaden och den grå dagen gjorde nog inte full rättvisa åt stället.
Min plan var att besöka den gamla stadsdelen Tallipiha, Stallbaken på svenska.
I vackra utsirade hus höll fabrikspatron von Nottbeck sina hästar. Nu pratar vi 1800-tal.
Fabrikspatronen hade många hästar, han behövde ridhästar och hästar som drog vagnar (för
varutransporter eller för att hämta upp gäster som kom med tåg till tågstationen).
varutransporter eller för att hämta upp gäster som kom med tåg till tågstationen).
I dag huserar flera underbara små hantverksbodar och ett café i de gamla, små husen.
Hur många besökare tror ni det fanns i de små bodarna en tidig förmiddag en
mulen och kulen torsdag i slutet av februari? Rätt gissat, jag var ensam till
att börja med. Så jag gick in i alla de små bodarna och pratade med
affärsinnehavarna, som berättade det ena med det andra. I den första lilla boden
fanns härliga leksaker, Tintin-kort och speciella tygväskor, ringklockor och
himlar gjorda av svarta sugrör.
I det här huset föll jag för den vackra gamla spisen. Huset var fyllt med
hantverksprodukter. Även den här försäljaren pratade om att jag borde komma på
lördag-söndag när de hade stor marknad på hela området.... Kom gärna igen, sa hon.
Visst vill jag gärna komma tillbaka till detta idylliska område. För tänk
lördag-söndag när de hade stor marknad på hela området.... Kom gärna igen, sa hon.
Visst vill jag gärna komma tillbaka till detta idylliska område. För tänk
att vara här på julmarknaden eller en vacker, varm sommardag....
Inne i ett av de gula "stallarna" fanns handgjorda väskor och massor av fina smycken...
...som dessa smycken gjorda av gamla markor och pennin. Dessa smycken
såg ut att vara från vikingatiden, men var alltså nygjorda av
våra gamla pengar.
Hade jag inte just ätit en stadig frukost hade jag tagit en god bakelse inne
i det mest bedårande söta caféet på Stallbacken.
I den trevliga chokladbutiken prövade jag på olika handgjorda choklader.
Några fick följa med mig hem också. För vem kan motstå choklad?
På väg in mot centrum igen gick jag förbi Finlaysons fabriksbutik.
Jag gick förbi, svängde om och gick in i butiken.
Inne i affären hittade jag många kända mönster. Som tyget med de blå eller gula elefanterna.
Som det rosa tyget med mumintrollen. Eller tygerna med de grafiska mönstren i svart eller rött.
Här fanns både färgstarka produkter och mera neutrala
i vitt, grått och beige.
Så fortsatte jag min vandring in mot stadens moderna affärsgator.
Och vilken affär som nu stod på tur, ja det får ni se en annan dag!
Dom där smyckena med våra gamla pengar dom väckte ha begär ,vilken kul idé .Tack för att du delar med dig av din resa ,kram Nette
SvaraRadera