I går tog jag med mig kameran på min promenad.
Jag vandrar helst i skogen och längs grusvägar, och jag har massor
av olika vägar och stigar att välja på. För att promenera på asfalt
är varken bra för mina fötter eller ben. Asfalten är för stum och ger inte
det där mjuka steget som jag helst vill ha.
I skogen finns ingen snö.
Lingonriset lyser grönt precis som mossan.
Den gamla murkna grenen, som låg där i skogen, var övertäckt
av olika mossor. Ser spännande ut.
Som ni ser är min väg lite snöprydd. Här inne i skogen kör inte
så många bilar och snön har inte smält bort helt.
När jag vandrar längs mina vägar och stigar brukar jag låta
tankarna flyga och fara. Det är så skönt och avslappnande att bara
få gå i egna tankar.Väl hemma igen brukar jag vara full av energi när jag
sätter mig ner för att jobba igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar