tisdag 31 december 2013

Ur led är tiden....

Årets sista dag.
Vi har regnigt och mulet och absolut ingen vinterkänsla.
Det har hänt något konstigt med vintern i år, den liksom kom en dag 
och så försvann den. Den regnade bort (tack och lov smälte all den
förrädiska isen också) och kvar blev gröna gräsmattor, svart mylla
och allmänt brunt, grått och trist. Ur led är årstiden....


Precis som jag trodde fick vi en klarblå himmel igår.
Men det tog sin tid och solen hann gå ner bakom skogstopparna.
Men sambon och jag tog oss en lååång skogspromenad i skymningen 
på eftermiddagen. 


Vi besökte Å:s utfordringsplats i en glänta i skogen. Här fanns ett
verkligt gottabord för skogens alla djur. 


Och visst har djur varit på besök, men inte just när vi klampade in...


Å har riggat upp en viltkamera inne i en plastdunk.
Så snälla Å, det var bara vi som tog oss en titt och jag tror
faktiskt att vi inte skrämde iväg några djur just när vi kom....


Vi vandrade vidare in i skogen. Jag gick och tittade på julgranar,
det kan ju vara bra att kolla läget till nästa jul....


Marken är vattensjuk, som man säger. Och det är mycket
vatten i alla vattendrag. Men här hos oss har vi inga översvämningar.


Inne i skogen trivs svamparna. Jag säger bara,
ur led är tiden....


Inte en snökristall så långt ögat når.


"Sov du lilla videung än så är det vinter....
än så är det långt till vår...." för idag skriver vi 31.12.13.

Gott Nytt År!

måndag 30 december 2013

Under kristallkronan

Dagarna rullar på. 
I dag har vi en helt vanlig måndag. En vardag.
Fast inte vilken som helst, utan årets sista måndag.
Så här på förmiddagen någon plusgrad och ännu lite mulet,
men jag tror det kan bli solsken till eftermiddagen, det känns så.
Efter gårdagens vindar är vägarna torra. Gräsmattan lyser grön.


Årets sista söndag tillbringade vi hos sambons syster M.
Där satt vi under den stora kristallkronan och pratade och försökte
smälta all den goda maten. För det blev ännu en dag med mycket god mat.



Ja, ni kan ju se själva! Inte behövde vi gå svältfödda från det matbordet.
Jag kan ju avslöja att till efterrätt blev det cheesecake med både vit och mörk
choklad dekorerad med passionsfrukt och en maffig chokladtårta tillsammans
med kaffet. De maffiga tårtorna lyckades jag inte få med på bild,
jag var tydligen allt för glupsk.... Förstå att jag känner mig mätt ännu i dag....
(Kan avslöjas att jag gick ut på en långpromenad före maten,
men den var nog inte tillräckligt lång).


Låt ljusen brinna och kristallerna glittra på en av årets sista dagar!

Hela världen är full av underverk,
men vi är så vana vid dem
att vi kallar dem för vardagsting.
-H C Andersen-

söndag 29 december 2013

Årets inspirationskällor

När året börjar sjunga på sista verser, då känns det skönt
att luta sig tillbaka och minnas vad som utspelat sig under året.
En hel del har ni fått ta del av under året, men inte allt. Den privata
gröna anemone har gömt en hel del i sitt hjärta också....
Idag vill jag minnas mina inspirationskällor som figurerat på min blogg 
under året. Det är saker som betytt så mycket för mig.
Vill ni följa med?


Vi hade en så vacker vinter. Jag inspirerades av det fria ute i naturen
och den friska luften ute vid vårt sommarhus, villan.
Under vintern låg isen vit och tjock ute på havsfjärden. 


Vintern var verkligen en vit och bra vinter. Vi jobbade
nästan varje helg ute i skogen. Kroppsarbetet och friheten
att vara sin egen arbetsgivare inspirerade oss till stordåd.


Det var så underbart att vi en kväll hann se solens sista strålar färga himlen lätt rosa
när vi kom hem från våra jobb inne i staden.


Jag gladde mig åt vår resa till Åbo.
Det var ett fint avbrott i vårvinterns arbete. Och vad var godare än
att få frossa i hotellets goda frukost en solig marsdag.


Jag inspirerades av islossningen i Kyro älv. Äntligen var våren på väg
med mycket buller och bång.


Jag gladdes åt den fina middagen mina fd arbetskamrater bjöd på
när jag hade sagt upp mig från mitt arbete som jag tjänat troget i tjugofem år.


Jag upplevde en härlig vår. Äntligen kunde jag njuta av allt det
ljuvliga som hände i den sköna maj. En maj månad med mycket sol och värme!


Jag verkligen upplevde magin i varje blomknopp.


Här sitter jag en helt vanlig vardag och njuter av solen uppe på 
verandan ute vid vårt sommarhus, villan. 


Jag inspirerades av vackra solnedgångar.


Midsommaren firade vi med våra vänner, precis som vi gjort
de senaste decennierna. Det är så fint med traditioner som varar.


Sommarens varma dagar tillbringade jag ute på bryggan.
Kan det bli bättre än så här?


Sommaren bjöd på många fina fester. Jag plockade in sommarmaten
till mina middagar från trädgården. Så gott!



Den stora lyckan var att gå ut till skogs och finna myrarnas guld!


Tillsammans med vänner besökte vi några av traktens sommarteatrar. Vi var också ut på
cykelturer i näromgivningen.  Vi var över till min studiestad Umeå. Vi lyssnade till vackra
konserter och skymningsmusik. Och solen den sken nästan varje dag (om än det var kallt vissa dagar).


Så kom sensommaren med massor av goda bär.
Jag njöt medan jag mumsade i mig dessa solvarma hallon en varm kväll i augusti.



Finns det något mera avkopplande än att sakta puttra fram i vår lilla båt
på ett nästan spegelblankt hav, medan solen går ner i den varma sommarnatten.


.
De vackra sommardimmorna inspirerade sena sommarkvällar.


Och så den vackra, varma, underbara augustisöndagen när vi var 
ute i yttersta havsbandet för att plocka havtornsbär.
"Den här dagen vill jag minnas när vinterstormarna viner kring
husknutarna" minns jag att sa om den dagen. Visst minns jag dagen med glädje!


Sensommaren blev varm och underbar.


På villa-avslutningen tog vi farväl till sommaren. Det var en fin kväll
med god mat tillsammans med vänner och sedan en stilla stund hemma på bryggan.


Hösten blev fin. Jag vandrade mycket ute i naturen. Vi fortsatte gå
våra vandringsleder, ibland endast sambon och jag ibland tillsammans med vänner.




Den färgsprakande hösten närmade sig, och det blev en fin höst.



Sällan har vi haft en så färgsprakande höst. Jag lät mig inspireras
och började jobba med något helt annat.


Så kommer årets första snö. Men solen skiner ännu och
ännu är det långt till vintern.


Jag gläds åt alla de ljusstålar som lyst på  mig detta år.
Till sist vill jag tacka alla underbara människor som ställt upp för mig.
Tack för att ni finns!

lördag 28 december 2013

Årets blommor

Så här i slutet av året är det mest mulet och grått.
Dagarna är inte gjorda för fotografering. Allt ser gått och
smått tråkigt ut. Ingen snö, ingen sol.... Men annat har det ju 
varit under året som har gått. Året 2013 har bjudit på så många
fina minnen i form av föreviga bilder. 
Varsågod, här kommer en kavalkad med blommor:


År 2013 började vit.


Vårvintern bjöd på massor av tulpaner. Små glädjeämnen
och bärare av hopp om våren.


Och så var den äntligen här, den solig varma våren!


Det blommade både under bärbuskarna i trädgården....


.... och ute i naturen.





Sommaren bjöd på ett överflöd av blommor, fågelkvitter och humlesurr.



Ibland var det solsken, ibland regn. Med blommor som spred sin glädje.








Sensommaren var mycket varm här hos oss.




Och till hösten kom de djupa färgerna.



Till sist kom åter kalla nätter och rimfrost.
Cirkeln är sluten.