Under veckoslutet har vi haft ett ostadigt väder med både regnskurar (ibland riktigt kraftiga) och blåst. Det har ändå varit relativt varmt och allt emellanåt har vi ändå haft uppehåll mellan dropparna. Igår kväll började de mörka molnen söka sig mot nordväst och solen kikade fram där framemot kvällen.
Då blev det så att jag framemot kvällskvisten tog med mig kameran och gick ut en sväng. Men den svängen blev rätt kort och riktigt blåsig. Kunde sedan läsa om omkullblåsta träd på el-ledningar o.dl....
Då kändes det skönt att stanna upp hemmavid och fixa lite i trädgården (med min hjälpreda/stjälpreda Kalle Anka...). Och naturen den har tackat för vätan och riktigt sträckt på sig under veckoslutet...
Klockan var 22 när jag fick med mig sambon ut på en lite längre kvällspromenad. Då kikade solen fram och molnen låg som en mörk hatt över Svea rike (eller möjligen över västliga Kvarken). Vinden hade också mojnat till natten. (Det är ljust ute på kvällarna, trots att skogen ser mörk ut såhär motsols.)
Nu blommar hundflokorna vita och maskrosorna har snart blommat helt klart och deras frön följde igår med vinden ut i världen.
Ute i kohagen gick de randiga korna. Nu var kalvarna också ute och de tryckte sig mot sin mamma, trots att de inte var det minsta rädda för oss. Mums med nytt saftigt gräs tyckte mamman....
Ute på en sädesåker såg jag räven. Kanske det är Nicke Nyfiken för hen var riktigt nyfiken på oss där vi vandrade ute längs åkervägen .
Så skönt med en kvällsvandring ute på slätten igår kväll. Och numera finns det ju inga mörka nätter trots att solen försvinner bakom skogstopparna (eller rättare sagt bakom molnbanken igår kväll) i någon timmes tid... Idag blir det också en vandring ute längs en annan typ av omgivning och idag skiner solen från en nästan klarblå himmel (några lätta moln)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar