I denna ljuva sommartid (humleblomster)

Försommaren är en av de årstider som jag tycker bäst om.

Det är nu grönskan är som fräschast, som ny lycksalighet (som det

står i sången). Kvällarna är långa, ljusa och försommarvarma (får man hoppas!). 

Det är nu växterna blommar i överdåd och många av djuren får sina ungar.

Och så är det humleblomstren som väcker min uppmärksamhet.

 

Kanske lite otippat, 

men dessa obetydliga blommor är en av mina favoriter.

Humleblomstren.

 

Vid mitt barndomshem får dessa vilda blommor blomma bredvid

trappan in till huset. Blommorna som har så vackra frodiga och gröna blad

med de oansenliga purpurbruna blommorna. I början av blomningen hänger blomman 

ner som en klocka, vid fruktmognad sträcker blomskaftet på sig och blir rakare.

Växten är mångårig och har växt bredvid trappan i många år.

 

Fotot ovan knäppte jag för ca en vecka sedan och om inte det fotot

visar känslan av försommar, ja då vet inte jag.

Solljuset, de gula solögonen och så det gröna gräset!

Försommar när den är som bäst!

Nåja, de blommande timotejstråna är också riktigt mycket försommar.

(Med lite solögon i bakgrunden!)

En härligt årstid och så mycket härligt ute i naturen!

Sommarcafé i försommargrönskan

Igår var det pingstdagen, men hos oss gick väl det rätt obemärkt förbi.

Däremot var vi fullt på det klara med att byns Marthor skulle ordna sommarcafé

vid Marthagården/vävstugan mitt i byn. Hembakat och gemenskap bjöds det på.

 Ja, och så bjöd dagen på en strålande sol och rätt hyggliga temperaturer.

Tyvärr blåste det rätt kraftigt under dagen, men pop-up caféet  var

inbäddat i grönska, så på alla besökare gick det ingen nöd!

Ute vid vägen fanns det café-skyltning med blommor.

Sedan var det bara att gå uppför backen till ett av byns smultronställen.

Det lilla röda huset har under några år fungerat som byns småbarnsskola

 för över 100 år sedan. Hur gammalt huset egentligen är, det vet man inte

med säkerhet, men det vet man att kullen där huset finns är en av de äldsta

boplatserna i byn. Vill du läsa mer om vår bys smultronställen kan du

klicka in på länken smultronstallen.

Marthorna hade bullat upp med olika bakverk, både sött och salt. Uppe på

bordet fanns bl.a kirskålsmuffins, drömtårta, kanelbullar, havtornscheesecake och 

chokladbollar samt tre olika salta pajbitar (tre bitar var framlagda och

själva pajbitarna som var till försäljning förvarades i en kylväska bakom bordet).

Jag valde en god bit laxpaj och en kanelbulle till kaffet.

Marthorna delade ut häften med recept (Nyttärit/Knytkalas).

Där satt vi ute i den grönskande försommaren och avnjöt vårt kaffe 

med dopp. Martorna var nöjda med anströmningen av café-besökare och

vi besökare var nöjda med initiativet och alla godsakerna!

Värme, blixt och buller

De två senaste dagarna har vi haft ett härligt varmt sommarväder.

Tyvärr har det också bildats åskväder med både regn, blixt och buller som följd.

 Här hos oss har det regnat någon skur och vi har fått uppleva blixtar som lyst upp

med muller och dån både till höger och vänster, men de

värsta, mest intensiv,a åskmolnen har tack och lov gått öster om oss.

 Så här såg det ut på fredagen, när solen stekte och de första molnen

 tornade upp sig.

Molnen blev mörkare, hotfullare....

 

Jag följde med hur blixtarna rapporterades på väder-saiten.

Redan här hörde vi mullret som var på ingång...

När åskmolnen dragit förbi fortsatte värmen och kvällen blev ännu en i raden

av helt underbara kvällar den senaste veckan.

Vi såg de mörka molnen längre inåt land, men de kom aldrig ut till kusten.

Den stora tallen producerar massor med blommor detta år.

Och så fick vi uppleva ännu en vacker solnedgång.

Fotot knäppte jag kl 22.43, nätterna är som allra ljusats just nu.

Lördagen bjöd också på hetta och det var nästan fuktigt i luften, trots att det inte

regnade. När vi åkte ut mot vår sommarvilla märkte vi att molnen åter

tornade upp sig uppe mot landbacken.

 Det blev en underbar kväll ute vid villan. Men oj, nu har myggen kommit....

 Efter regnskurarna har miljontals av sommarens plåga kläckts och 

dom var verkligen på hugget fram emot natten, när vinden mojnat.

 

 

Nu blommar skogsstjärnan, den vackra och anspråkslösa.

Naturligtvis blev det kvällsbastu (och här vandrar jag ner till bastun).

I morse vaknade jag till en regnskur men nu lyser åter solen från en klarblå

himmel. Men den hetaste värmen har försvunnit, nu får vi allt vänja oss

vid lite vanligare sommartemperaturer....

Bland prunkande syrener och rödmålade hus

Igår hade vi en varm sommardag med hela 30 heta plusgrader.

Vi barndomsvänner hade sedan länge bestämt oss för en bya-vandring i

den vackra försommaren, men att det skulle bli så där varmt det hade vi nog

inte räknat med. Visst ville vi röra på oss - men snabbt bestämde vi att

avkorta rundvandringen. Solen stekte på ryggen, framifrån eller från sidan

från en ljusblå himmel. Vinden var minimalt svalkande och den var ju också het...

Svetten lackade och vi bestämde rätt omgående att vi går en ny runda

även en annan dag...

Men igår då prunkade syrenerna och doftade sååå ljuvligt....

Vi började vår vandring med glatt humör enl G:s uttänkta rutt.

Så här i början av juni grönskar naturen och här gick vi förbi en äng där 

massor av maskrosor var på slutrakan med sin blomning.

På Rasmusbacken lyste den storståtliga bondstugan vackert röd.

Motsols såg stugan nästan brun ut, men den var röd med vita knutar.

Här på backen, där syskonen Rasmus bodde förr, har man idag byggt upp ett

ridsports- och hunddressyr center för både häst- och hundvänner.

Sommartid ordnas läger här i den vackra omgivningen.
Denna stora vackra bondgård kallas Arvidgården, efter förra ägaren.

 I det gula huset bodde brodern Verner och idag är huset ett museum. När vi

gick förbi hängde en skylt bredvid dörren; "Ville Villekulla" stod det på skylten,

två igelkottar (i hårt material) vaktade bredvid trappan. Mmm, vad skulle detta betyda?

Uppe på nästa kulle bodde systern Aina och framför hennes hus finns 

idag hästarnas ridplan.

Det är många hus på backen, här en skylt över området.

Vi vandrade vidare i det vackra jordbrukslandskapet. Vackra gröna åkrar
och med både nya och gamla hus nära vägen och på håll.

På något förunderligt vis gör sig den röda husfärgen förträffligt
i försommargrönskan. Och överallt blommar de lila (och vita) syrenerna!

Postlådor. Grönska. Mera maskrosor.
Och så lite skugga av ett träd.

Vi gick över ån och kunde konstatera att det var inte speciellt mycket vatten
som rann över forsens stenar. Några änder simma längre uppströms.

Många gamla hus var väl omhändertagna, men det fanns även hus som sett
sina bättre dagar. Och titta, ännu händer de gamla spetsgardinerna kvar i fönstret....

På Ollilbacken var flaggan i topp. Det är husets amerikaner som firar finländsk
sommar och flaggar "happy hour".

Allt medan syrendoften ligger över bygden fortsätter vi vår
vandring längs de smala grusvägarna..

Och vi vandrade ju inte förgäves, hemma hos G blev vi bjudna på smarrig paj,
rabarberkräm med glass och en stor kopp kaffe. Yes, allt mödan värt!
Blir det liite svalare någon gång i sommar då kommer vi att
fortsätta vår vandring längs de smala grusvägarna
(och då klarar vi oss med ett glas vatten eller en slät kopp kaffe....).

I försommarvärmen

Så blev det äntligen sommarvarmt väder! (Ja, så där varmt så att man 

måste förfasa sig över att det nästan är föööör varmt.....)

Men det vackra vädret lockade också till massor av utomhusjobb.

Kvällen innan hade jag fått tomatplantor av vår snälla trädgårdsmästargranne

(det var han som fick mina nybakta muffins... om ni läste föregående inlägg),

så redan i arla morgonstund började jag röja i växthuset.

En hel potatislåda med tomatplantor skulle ner i jorden hemma hos mig!

Jag planterar i säckar som är specialgjorda för just dessa plantor. Fördelen är att

det redan finns jord med gödsel inne i säckarna, det är bara att se till att

vattna under sommaren. Enkelt som alltid ger gott resultat!

Gårdagens brännande sol gjorde att jag fick lov att täcka upp med 

en fiberduk för att de ömtåliga plantorna inte skulle brännas.

Gurkplantorna, olika örter, potatis och alla mina groddade blommor

har redan i flera veckor huserat i växthuset, så dom är redan vana

med den starka solen (och även med dom kalla maj-nätterna). 

Så var det dags att sätta potatisen. Vår snälla granne hade dagen innan fräst

upp jorden för potatisen med sin effektiva traktor-jordfräs.

Potatissättarmaskinen är en raritet som används av alla längs vår väg

(nåja numera är vi endast tre stycken som sätter så mycket potatis att vi behöver

denna speciella maskin). Gamla maskiner kräver också gamla traktorer och 

nu kom vår "moffa-traktor" väl till pass. 

När väl potatisen var i jorden fick jag också ett utrymme för mera

grönsaksodlingar. Jag satte bl.a. gul lök, bönor, trädgårdsgurkor, vinterpumpor,

dill, persilja och spenat. Nu är det ju så att jag redan har sått olika grönsaker i min

drivbänk också, så det blir en hel del att vattna om det blir en torr sommar...

Och sommarvärmen den fortsätter, hurra!

Måndag regn och tisdag sol

Igår hade vi en gråmulen och regnig måndag.

För mig fick det bli en dag i köket. En bakdag helt enkelt.

Jag bakade två plåtar med enkla muffins och en matlimpa fylld med olika frön.

Inget märkvärdigt, utan bara lite kaffedopp till förmiddagskaffet och så bröd

till maten. Eftersom det regnade kom jag på att nu gräddar jag lite fikabröd

även till våra grannar, det blir dom säkert glada över.

I morse tittade solen in och det kändes perfekt med en utomhusdag idag.

Och visst, först blev det förmiddagskaffe i växthuset och sedan tog

jag fram gräftan och började gräva i trädgården....

Ogräset trivs i regnväder med efterföljande sol.... suck!