Återbruk i gallerian Minimossen

Finlands första återbruksgalleria hittar man numera i Storviken i Vasa.

Gallerian öppnades för någon vecka sedan och först idag hade jag 

möjlighet att besöka gallerian. 

Stormossen är det aktiebolag som ägs av sex kommuner i Österbotten och som

sköter om ägarkommunernas avfallshantering. Nu har Stormossen startat upp Minimossen.

Idén föddes när Stormossen ville ta tillvara användbara saker som annars

skulle bli till brännbart avfall. Ur avfallsströmmen fångar man helt enkelt upp

användbara saker som är i gott skick och ger dem vidare till Minimossen där man 

antingen säljer rakt av eller där man fixar eller reparerar sakerna.

Här är alltså gallerian där vårt slängda överflöd får ett nytt liv.

Här i gallerian fanns idag bla trevliga uppiffade möbler och snygga lampor.

Här fanns förstås en hel del kläder, men också massor av blommor...

I gallerian fanns också boxar där man kunde lämna in sitt avfall....

Och dessutom fanns påsar som man kan använda för matavfall.

Och vad blev då våra fynd från Minimossen? Förutom ett knippe avfallspåsar 

tog jag en bok med mig hem. Jo, man kunde nämligen ta en bok gratis (och förstås

lämna tillbaka den lästa boken senare).

Dessutom fanns även en stor och trevlig cafeteria i gallerian. Där serverade kaffe med

olika tilltugg samt soppa som dagens lunch (dagens soppa kostade 7,50 

och det var ju överkomligt pris!).

Tänk så mycket fint som slängs - 

för tänk så mycket som går att återanvända!

Ett smart sätt att ta hand om jordens resurser!

Heja Minimossen!

 

Tråkiga november

Den här veckan kommer att vara grå. 

Den började grå och den fortsätter grå.

Grå. Ja, nästan osynlig är den.

Det är mulet och det blir aldrig riktigt ljust. 

Som om dag och natt flyter samman.

Ute håller den vita snön på att smälta och det är vått och tråkigt.

Det här är den tråkigaste årstiden på hela året.

Mina ängsvägar som sommartid är kantade av vackra blommor

och grönt vajande gräs är så här i november gyttjiga och

regntunga.... Dimman ligger över nejden och allt ser lite smutsigt ut....

Snön som föll under veckoslutet håller på att smälta bort.

Det är plus 5 grader och klockan är 12 mitt på dagen ------

Nej, det blir inte ljusare än så här!

Jag bestämde mig för en långpromenad idag. Längs de

eländiga ängsvägarna, upp till skogen och sedan 

vidare längs några grusvägar ner till byns asfalterade svarta vägar.

I skogen frodas mossorna på trädens stammar.

Tack och lov för gröna granar, en annan färg i allt det murriga.

Lite färg ger några numera gulbruna kantareller som klarat av

både massor av minusnätter och snötäcke. Nu är de både stelfrusna och

vattnigt oaptitliga där de ståndaktigt växer bredvid vägen.

De små grusvägarna, längs vilka endast några få bilar kör,

är glashala. Tur att jag har isdubbar under mina vandringskängor...

Så kommer jag ut till de asfalterade vägarna och bilar susar förbi,

barn cyklar hemåt från skolan och jag möter andra som är ute på promenad.

Alla tycker vi det är ett tråkigt novemberväder.

Kan det inte bli maj snart, nästan skriker jag högt! 

Så vandrar jag vidare hemåt. I det grådaskiga vädret.

Nej, den här veckan kommer att vara grå. 

Så är det bara.

 

Årstiden när skogsjobb står på agendan

Varje senhöst inleder vi jobb i skogen. Vi röjer sly och fixar

ved inför nästa vinter. Höstens skogsjobb inleddes i går. Vädret bjöd

på nollgradigt, okej lite på plussidan men bara lite. Det var gråmulet men inget regn.

(Dessutom kan jag avslöja att snön vräkte ned nu på morgonnatten, så idag

vaknade vi till 10 cm nysnö - och plusgrader.... idag blir det inget skogsjobb).

Igår var det perfekt väder för att röja i en skogskant. Här skulle 

massor av björkstammar fixas till, vissa togs bort och vissa fick mindre

kvistar. Och oj så mycket kvistar det blev att ta hand om och samla ihop!

 Efter någon timme hade vi lyckats fixa några högar med stammar som skall 

bli till ved så småningom. Vi var två damer som tog hand om riset 

medan sambon jobbade med motorsågen. Alla tre tycker vi det är rätt skönt

att få jobba ute några timmar, det gäller ju inte att förta sig men ändå

få massor gjort....

På andra sidan skogsdungen såg vi hur flera stammar hade stora skrapmärken.

 Jag trodde det var älgar eller hjortar som gnuggat hornen

medan sambon ansåg att de ätit barken. Hur det än är med den saken såg 

det rätt konstigt ut. Att de vilda djuren hålla till just där i skogskanten det vet vi,

nu syntes det massor av fotspår på marken men också gropar där djuren legat nattetid.

.

Efter flera timmar ute var det rätt skönt att komma hem till värmen.

Till kvällen träffade vi så äntligen de två nyfödda grabbarna som fötts in i

släkten, sedan var vi på en spännande konsert inne i staden.

Jamen, precis så är våra dagar. Lite av varje - varje dag.

Det jag är mest less på...

Jaha, så blev det plusgrader och regn.

Efter vita, vackra och framförallt kalla dagar.

Det var den vintern, suckar jag.

Den här dagen har bjudit på gråmulet och dimma - och halt väglag.

De större vägarna är vid det här laget fria från is och snö, men våra

små gårdsvägar de är isbelagda och hala. 

Det är just dessa dagar som jag är mest less på!

 

Jag tog mod till mig, hoppade i mina skor med dubbar och så

gav jag mig ut i snöslasket. Vägen har isig som en skridskobana.

Färgskalan går i grått, svart, brunt och lite vitt dessa dagar.

Dimman och småregnet kunde jag väl stå ut med - men halkan

den är ändå den värsta! "Å än slank hon hit och än slank hon dit och

än slank hon ner i diket!" sjöng vi när vi var barn. Visst stämmer det!

Jag sökte mig i diket när jag såg två färgklickar på vägen.

 Det var två flickor som var ut på en ridtur och hästarnas "reflexvästar" 

lyste upp i grådasket! (Hästarna hade bra dubbar på fötterna).

När jag kom tillbaka hem lät jag våra ankor komma ut en stund.

Det var ju ändå plus 4 grader och ankorna har längtat så att få komma ut.

Men riktigt nöjda med blötsnön var dom inte, men springa hit

och dit, det tyckte dom var riktigt skoj!

Så många fördelar att dricka kaffe

Jag dricker minst två muggar kaffe varje dag numera.

För några år sedan kunde jag som varit kaffedrickare i så många år 

inte alls dricka kaffe pga min sjukdom. Kroppen skrek nej och jag valde att

dricka te istället. Men visst längtade jag ibland efter lite uppiggande,

som ju kaffe ändå är. Nu mår jag bra igen och numera står förmiddagskaffe

alltid på mitt dagsschema. Och när kaffebryggaren puttrar i köket så sprids 

det ju så hemtrevliga goda dofter i hela huset också, bara det!

Okej, kaffe är ett dagligt måste (precis som tidigare alltså).

Och att kaffe har så många hälsofördelar, det är ju inte helt fel det heller!

Jodå, kaffet kan både minska risken för allt från diabetes typ 2 till

skrump- och fettlever. Dessutom har man konstaterat att kaffet

förbättrar vår bakterieflora i både mage och tarmar.

Kaffedrickare har nämligen två högre halter av två goda tarmbakterier

som motverkar inflammationer. Jag har läst att man ännu inte vet vilka 

ämnen i kaffet som ger de positiva antiinflammatoriska effekterna på

tarmfloran, men tydligen ju mera kaffe man dricker dess bättre.

Mitt förmiddagskaffe avnjuter jag ofta hemma. Idag stod jag och kikade

ut igenom fönstret medan jag sörplade i mig mitt förmiddagskaffe.

Jag stod och kollade in snön och några småfåglar som

satt i grannens björkar. Mitt kaffe avnjuter jag numera svart

utan mjölk - men ibland med lite socker (det har blivit mindre av den sorten).

Jag vill gärna ha mörkrostat kaffe eller så dricker jag svenskt 

mellanrost kaffe som sonen hämtar hem åt mig.

Såå gott med förmiddagskaffe!

När jag längtar till sommarvarma nätter....

Det är en helt vanlig måndagskväll i november, och det knallar emot natt.

Ute har vi runt minus 4 grader, lite snö på marken men annars är det nattsvart.

Det är allt lite så att man längtar till sommaren, den som susade förbi för ett tag sedan.

Vet ni, idag tror jag att jag vill bjuda på foton från en vacker sommarnatt!

 Ja, så får det bli!

Det var sen kväll, eller rättare sagt tidig natt i månadsskiftet juli-augusti.

När det nästan aldrig blir så där riktigt mörkt.

Vi var ute vid villan och solen var på väg ned  (eller var den på väg upp?).

Det var vindstilla och det var värme i luften. 

Det var stilla, riktigt stilla.

Jag satt säkert nybastad och lyssnade på radion, 

blickade ut över fjärden....

Jag hade inga måsten i hela världen och kunde bara njuta av stunden.

Det var sommar och jag visste att även nästa dag skulle bli solig och fin.

Det var stillhet. 

Sommarnatt.

Farsdag och mera rimfrost

Denna söndag firar vi far. 

Det är Farsdag och redan i går tände jag några ljus på graven till

min egen far. Sambon, dvs sonens far, fick redan i arla morgonstund ett

grattismeddelande från sonen som jobbar uppe i norr. Det blir med andra ord 

inget storståtligt farsdagsfirande i år. Lite lugnt "hemmalunk" passar oss bra.

Dagen bjuder på snöflingor i luften och runt nollan.

Hela veckan som passerat har vi fått njuta av den härligaste rimfrosten, så idag
bjuder jag på fler rimfrostfoton - i solskensväder.

Vackert med vitt och solsken.

Ha en vacker och fin Farsdag!