måndag 1 juni 2020

Välkommen sköna sommar!

Idag skriver vi 1 juni och sommaren är här!
Redan de sista dagarna i maj månad började med stigande 
utetemperaturer och nu utlovas flera varma, soliga dagar.
Så härligt att sommaren äntligen har infunnit sig!


Idag fick det bli förmiddagskaffe ute i solen. Det blev nästan för hett.
Borde ha sökt mig i skuggan, konstaterade sambon. Jag passade på att ta fram 
kameran och föreviga några av försommarens trädgårdsblommor.


De gula påskliljorna som lyst upp i rabatten vid husväggen 
är numera utblommade, men det finns ju andra gula solar!


I rabatten som pekar mot norr (låg i skuggan på förmiddagen)
där lyser ännu en och annan gul påsklilja... Lite glad blir man ju!

Idag, detta historiska covid19-år, återöppnar restauranger, caféer, bibliotek
och museer. Dessutom noterade dagstidningen att nu kan man träffa
mormor - bara man håller sig utomhus. Världen har ändrats - men vi som lever
vårt liv ute på landet lever ändå precis som vanligt!
Idag har jag lite jobb i växthuset medan sambon fortsätter skrapa målarfärg
på en av garagets väggar (han håller sig på skuggsidan). Och när farmor
hämtar posten kikar hon in till oss, precis som vanligt. (Ja, och vårt café
har hela våren serverat förmiddagskaffe med dopp antingen i köket eller
som i dag ute i sommarsolen)...  Som vanligt, fast inte riktigt....

fredag 29 maj 2020

Min drömresa till Italien blir inte av....

I juni skulle vi resa till norra Italien - var det tänkt.
Men som ni vet kom coronan emellan....
I början av året började jag läsa in mig på Verona och Venedig....
och jag längtade till våren och sommaren i Italien.
Nu får Italien fortsätta vara en dröm. 
 För länge, länge sedan åkte jag via Milano och
susade fram längs tågbanorna i norra Italien. Och efter den resan
bestämde jag mig för att en dag skulle jag besöka Italien på nytt.
(Rom ligger högst på listan.)

 
Efter vårens pandemi har jag tänkt om. Just nu förstår jag att 
resande ut i världen sker med livet som insats.
Jag som hör till en riskgrupp har det bäst att stanna här hemma
där smittorisken är liten. För jag vill ju fortsätta leva och jag vill att alla
i min omgivning skall få vara friska, jag vill inte eventuellt vara den
som är smittokällan till andra... Och nej, det är alls ingen uppoffring att inte
få resa till Italien. Jag älskar att vara hemma, att uppleva saker
runt husknuten så att säga.
Jag har faktiskt inte rest så mycket i mitt liv. Sambon har sett hela världen,
han har rest i alla världsdelar (utom Antarktis). 
Tänker jag efter har mitt bästa resmål varit Island, 
landet med de varma källorna, de trevliga människorna 
och det karga landskapet. 
Nu lägger jag Italien på hyllan 
och så får vi se vad livet har att erbjuda längre fram.

torsdag 28 maj 2020

Två kvällspromenader

Ljusa varma vårkvällar är som gjorda för promenader.
Igår kväll blev det till och med två promenader!



Jag följde med sambon till ödegården med den vildvuxna trädgården.
Där på backsluttningen lyste påskliljor, narcisser och porslinshyacinter 
bland fjolårsgräset, så vackert och så förgängligt tänkte jag.


Jag begav mig ut i den härliga skogen medan sambon grejade med sitt.
Här ute är marken sandblandad
och skogsstigarna är mjuka och sköna att vandra längs.


Småfåglarna höll kvällskonsert i skogen, just här lät det så vackert...
Så åkte vi hemåt och väl hemma kände jag att det skulle sitta
fint med ännu en promenad. Kvällen bjöd ju på superväder.


Det fick bli en vända ute på slätten också.
Med massor av himmel och lite grönskande åkrar.

 
Lärkorna drillade uppe i skyn, några tofsvipor jagade skränande runt mig
(de hade säkert satt bo längs min stig) och så hade vi en sädesärla som 
inte alls var rädd för mig utan samlade strån till sitt bobygge med en väldans fart
(men hen fastnade i alla fall på bild...).


Där ute på slätten gick också några flockar med gäss omkring.
Och de försåg sig glupskt med sädeskorn från åkern.


Jag måste säga att tyvärr blir det fler och fler gäss som äter och förstör 
ute på åkrarna. Visst är det vackra djur, men när de blir för många
blir det inte bra. I nyheterna visade de hundratals gäss som åt ute
på åkrarna i södra delen av landet, snart har vi dom här....
Väl hemma blev det en kopp te med smörgås, mums!

onsdag 27 maj 2020

Ibland är det finemang med lite regn

Hela maj månad har varit rätt torr här hos oss, men nu
idag har vi fått lite regn. Och när jag skriver lite så menar jag lite.
Det föll några lätta droppar i ca en kvart, precis så mycket att
efter det här kommer allt där ute att kunna växa vidare. 
Redan nu en halv timme senare tycker jag att hela världen
ser betydligt grönare ut. Här uppe i norr säger det bara "poff!" 
när våren exploderar..... för att sedan bli till sommar...



Igår kväll förstod man att mera moln skulle svepa in.
Efter dagar av klarblå himmel.


Inne i växthuset börjar det hända saker. Igår köpte jag tre olika gurksorter
(jag driver aldrig upp egna gurkor). Det blev två olika vanliga gurkplantor
och så en djungelgruka (en ekologisk Jungel Agurk Zehneria Scabra). 
Det skall bli spännande att se om jag lyckas ta så väl hand om den
så att vi får små djungelgurkor! Min vana trogen planterar jag mina
gurkor i plastpåsar med färdigblandad jord med långtidsverkande gödning.
Nu hoppas jag vi fick lite vatten i våra vattentunnor så att jag kan vattna mina
växthusplantor med regnvatten...
 

tisdag 26 maj 2020

Vårens ljusa kvällar

Jag bor på den vackraste platsen på jorden!
Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag är så lycklig att
jag har fötts just här. I ett bra land med en vacker natur. I en natur som ständigt
ändras. Från vår till sommar, till höst och till vinter.
Tänk bara på våra ljusa vårkvällar, när ljuset dröjer sig kvar nästan hela 
natten, när det aldrig blir riktigt mörkt...  
Igår kväll gick jag ut i kvällssolen, 
klockan var 22 och solen var ännu uppe.


Inne i syrenbersån kikar den sista vitsippan rakt mot kvällssolen.


Solstrålarna lyste rakt på de sista scillorna och de små påskliljorna
under de ännu bruna ölandstoken.


En liten stråle träffade även mina övervintrande penséer och titta 
där ut över åkrarna spirar kornet i kvällssolen!
Min hela värld håller på att grönska!



För två dagar sedan var här svart mylla och idag spirar det första 
gröna, det känns nästan som magi!


Och en timme senare (omkring kl 23) var solen ännu uppe.
Och vet ni det bästa? Jo, kvällarna blir bara längre och längre
ända fram till midsommaren... Det är nu det är ljusets högtid!


Och solen den visar sig också idag 
och idag har även den riktiga sommarvärmen kommit.
Varmaste dagen på evigheter!
Visst bor jag i paradiset på jorden!


måndag 25 maj 2020

Månadens sista måndag och Familjen And

Dagarna rusar förbi. 
Och nu har ju äntligen den härliga vårvärmen anlänt!
Bättre sent än aldrig. 
Efter gårdagens få droppar regn strålar grönskan idag.
Här hemma fylls hemmet av doften av häggens blommor och
ute börjar äntligen sommarens grönska göra sig gällande.
Vi har börjat maj månads sista vecka och vi skriver måndag....


Min morsdagsros är ännu inne eftersom jag är rädd för nattfrost.
Trots att vi de senaste nätterna haft flera plusgrader vet man ju inte när
frosten nyper ohärdade blommor....


För några dagar sedan tillbringade vi tid ute vid vår villa.
Och jag satte mig på en mossig sten nere vid Påttin för att kolla fågel- och fisklivet
i den lilla vattensamlingen. Precis här har jag suttit många vårar. Jag har lapat sol 
för det mesta, men här satt jag också den våren jag läste inför min placeringsexamen
(APV) för flera år sedan. Jag kom ihåg hur jag med samma vy försökte plugga
några matematiska formler - utan framgång för att fågelsången var så vacker
och solen så skön....


Precis som alltid bildades ringar i vattnet när de små fiskarna kommer
upp till vattenytan för att snappa luft.


Herr och fru And hade fått ungar också detta år.
Men ungarna fick gömma sig i vassen medan
föräldrarna försökte avleda varje attack mot de försvarslösa telningarna.
Det var en rovfågel av något slag som kom cirklande över Påttin,
följt av några kraxande kråkor, det var en stor trut som kom spejande 
över vattenytan och så var det sambon som med kikare och kameran i högsta
hugg försökte räkna hur många dunbollar som andparet hade.
 Jag fick inte heller syn på fågelungarna, de skyddades alltför väl av föräldrarna.


För att visa småfågelungar  plockar jag fram ett suddigt foto från förra året
(tagit igenom ett fönster). Fågelmamman, som inte är en and,
 samlar gärna sina ungar uppe på en sten.


När mamman känner att fara vankas simmar hon ut i vattnet åt ett
helt annat håll för att faran skall komma efter henne istället.
Ungarna får lov att ligga alldeles stilla på sin sten. Oftast lyckas den manövern.
Just så gjorde hon också härom dagen när sambon försökte räkna ungarna.
Han gömde sig tyst bakom ett buskage och kikade fram allt emellanåt,
men fågelmamman hon hade koll på honom, så några foton blev det inte....
Nu hoppas vi på en roliga barnkammare i Påttin denna sommar!

fredag 22 maj 2020

Äntligen kom vårvärmen!

Som jag har väntat på den riktiga vårvärmen - och idag kom den!
Med klarblå himmel och en nordanvind som äntligen höll sig
borta (åtminstone nästan hela dagen), ja då fick jag äntligen slänga
vintermössan, ytterjackan, fleecetröjan och yllesockorna!
Nu är trädgårdslandet fixat, blomrabatterna uppfyllda med ny jord
och den sista veden uppsågad! Häggen blommar på varma ställen
och det börjar grönska ute i naturen. Många av våra grannar har redan 
klippt gräsmattan, men inte vi ännu....


Snart grönskar hela naturen. De stora björkarna skiftar i ljusgrönt. 
Nu är det mössöronens tid! Och just idag är ljusgrönt min älsklingsfärg!
Våren är lite sen - men alltså, idag kom värmen!
Nu är vi på rätt köl igen!
Yes, jag känner att vi kan gasa mot sommaren!