Fädernegården

Häromdagen besökte jag Fädernegården, som är ett museum uppe på Storberget.

Jag går in genom porten och har storstugan från år 1852 rakt framför mig.
Fädernegården är en typisk österbottnisk parstuga, som flyttats upp till Storberget
under 1950-talet. Det här är en verkligt underbar plats. Vackra byggnader och en
vacker utsikt ut mot slätten.

I den stora parstugan, som är från byn, bodde två familjer. De bodde i varsin
ända av huset med en gemensam farstu. Jag har otaliga gånger som liten sprungit
ut och in i stugan. Min pappa målade stugan utvändigt och jag fick följa med.
Nu har byggnaderna åter målats för något år sedan, så allt ser så
rött och fint ut. På gårdstunet syns det flata berget på flera ställen.

Loftet och väderkvarnen är vackra byggnader. Står man här uppe på
gårdstunet och blickar mot öster, ser man slätten med dagens bondgårdar nedanför.
För flertalet år sedan spelade man sommarteater här och det
var en vacker spelplats, men som sagt det var för många, många år sedan.
Nu hålls muséet öppet på Vörå-dagarna och det är verkligen värt ett besök.

Fönstren på Fädernegården har alltid varit de optimala fönstren för mig.
För jag tycker om det ljusblå ovanför fönstren och så det vita. Och vad är inte
mera praktiskt än vita lätta halvgardiner (eller vad man nu skall kalla dem),
som kan dras för vid behov när man inte vill att de där utanför skall ha insyn.

Till sommaren måste jag söka mig hit igen för att ta en titt inne i
de vackra husen. För det är så, att förr i tiden kunde man också inreda och
göra det hemtrevligt, trots att man inte hade så mycket pengar.