söndag 31 mars 2019

Mars månads händelser

Idag skriver vi 31 mars, ännu en månad har gått till historien.
Idag flödar solen, men det är inte samma vårvärme som vi haft de
senaste dagarna. Idag skall vi på ännu ett kalas, vårmånaderna 
är verkligen festernas månad. 


Precis som gulsparven blir det till att stämma upp med sång idag.
Vårlig drill, för nu håller vintern på att ta adjö (ok, det brukar
bli några bakslag i april, men det tar vi då).


För idag skiner solen från en klarblå himmel och snön börjar smälta.
Redan nu är mina åkervägar ute på slätten helt snöfria.



Gårdagskvällen bjöd på matkalas med asiatisk kyckling och blåbärspaj på
äkta finländskt vis med vispgrädde och kaffe.


Den sena kvällen firade vi i ljusets sken, det är viktigt att uppmärksamma
Earth Hour tycker jag (mysigt är det också). Men klimatfrågan har
även denna mars månad varit på tapeten, vi skall ju ha riksdagsval
i april och EU-val i maj. Många politiker flaggar och firar för klimatet
men tyvärr är många innerst inne inte alls beredda på förändring...


Mars månad har tyvärr varit en riktigt deprimerande månad om ni frågar mig.
Kanske inte för egen del, men för allt det som framkommit i offentligheten.
Det har varit kommunfusionsval med så mycket smutskastning och så mycket
ohederlighet av både "stora och små" så jag vet inte hur ett förtroende och hur ett
samarbete skall kunna upprättas efter detta. Dessutom har det uppdagats en
förskräcklig pedofilring med förgreningar även till vårt land och med så
vidriga övergrepp på barn att man bara vill stänga av. För att inte tala om
storbankernas penningtvättshärvor och bästa-broder-mentalitet så att jag ryser.
Sverige har drabbats av kvinnovåldsdiskussioner och ute i världen får vi ta del
av Brexit-soppa och frågor vad IS-barnen har för rättigheter.... 
Här i landet har vi även fått ta del av hur finlandssvenskheten förringas och
hur detta påverkar oss och hur våra duktiga ungdomar väljer att se på saken.
Nej, mars månad har inte bjudit på minsta förhoppning att människosläktet 
har lärt sig något av vare sig omtanke eller respekt för medmänniskor.

 Ändå vill jag nämna att det finns glädjeämnen som framkommit även denna
mars månad. Bara det att finländarna är världens lyckligast folk.
Visst, vi har det bra med både klimat, demokrati och familjegemenskap.
Men allt detta måste vårdas, inget kan tas för givet.
Precis som vi barndomsvänner som träffas och vårdar vår vänskap, precis
som vi släktingar som träffas och vårdar vår vänskap....
Det finns så mycket att vårda, så mycket att ta hand om, 
så mycket som inte får gå fel.
Ibland måste man glömma och förlåta för att kunna gå vidare,
ibland räcker det med att ta lärdom och ta nya tag.
Nu blickar vi fram emot april och hoppas på trevliga nyheter!

lördag 30 mars 2019

Sjöar, snödroppar och solsken

Den här tiden på året har vi sjöutsikt.
 Och gårdagens 10 plus gjorde ju sitt till....
snön smälter , det säger bara sluurrppp... och så förvandlas den
vita snön till tråkiga våta vattenpölar. Och inte bara vattenpölar,
utan ute på slätten bildas stora insjöar!
Nu har svanarna anlänt i mängder, de kommer fler och fler för varje dag.
Svanarna älskar de grunda sjöarna som har bildats ute på slätten.

 
 Idag begav jag ut för att fota svanarna där de hade storsamling
ute på slätten. Vissa simmade runt, vissa sökte mat bland fjolårsgräset
och vissa höll utkik. Dom förde ett fasligt liv när jag närmade mig!



Några gäss hade också anslutit sig till svanförsamlingen.



Jag ville inte gå alltför nära, jag tyckte dom kunde ha sin sjö för sig själva.
Fåglarna hade säkert flugit långa vägar och var kanske
 trötta och hungriga....


Där ute på slätten spatserade också två tranor.
Jag tror bestämt att det är "vårt" tran-par!
Under ljudligt trumpetande dom också.


Var håller du hus min gubbe? trumpetar fru trana och
blickar ut över slätten för att få syn på den andra tranan. 
Tranornas gråa, vita och svarta färg smälte in i fjolårsgräset, i snön och 
i leråkerns färgskala. Jag hade svårt att få syn på tranorna när de
inte sträckte på halsen för att hålla koll på omgivningen....


Väl hemma igen gick jag en sväng via mitt lilla växthus
och vad ser jag nu om inte de små väna snödropparna 
som har tittat fram bland fjolårslöven.



Det känns verkligen att våren är på väg när dessa tåliga blommor
gör entré. Hjärtat tar ett extra glädjeskutt!
Nu är våren på väg!

torsdag 28 mars 2019

Nackdelen med vårens ankomst....

Så här i slutet av mars månad vet man att våren är i antågande
Idag drillade lärkorna uppe i skyn när jag vandrade ute på slätten.
När jag blundade såg jag grönt i naturen,
men så öppnade jag ögonen och kom tillbaka till verkligheten....

 
Ja, våren är på vägen.... det märks!
 Idag hade vi plus 8 grader och snön smälter 
allt vad den hinner. Vatten och slask överallt.


Jag tycker om att vandra längs de små krokiga vägarna här i byn.
Här är det bara jag, en och annan hästflicka som rastar sin häst
 och ibland kan någon privatbil susa förbi och då känns det som värsta trafikrusning
och jag får nästan lov att hoppa ner i diket för att inte bli nedsmutsad....
Och som ni ser, det är rätt mycket snö kvar ännu.
Längs de små vägarna är det rätt snyggt och städat, trots gropar i vägen.
 
 
Längs de större asfalterade vägarna är det däremot en styggelse.
Det är så smutsigt längs cykelvägen för nu blommar all gråsand, hundbajs
och annat skräp upp i den smältande snön vid vägkanten.
Några kajor är på upptäcktsfärd för att om möjligt hitta något intressant...
 
 
 En kaja och smutsig snö. "Kraaa...."
Annat var det ute på slätten där lärkan drillade och jag blundade....
Våren är i antågande, jo jag vet.....

måndag 25 mars 2019

Det soliga marsveckoslutet

Veckoslutet var soligt och vårvarmt.
Okej, det blåste rätt mycket och i vinden var det rätt kyligt,
men att sitta i lä och kisa mot solen det var minsann en höjdare!
Både lördagen och söndagen bjöd på pangväder.
Ännu har vintern inte släppt sitt grepp om oss här uppe i norr, men
både solens strålar och vindens kraft tärde på snöhögarna under veckoslutet.


I går flödade marssolen in igenom fönstren och det var ett saligt vårväder. 
Äntligen! Jag beslöt mig för en långpromenad ut på slätten, 
nåja åtminstone skulle jag hämta in björkris för att sätta i en vas.... 
och riset det kom med mig hem som ni ser...


En sann vårbild är väl vårmjuka grusvägar? Nu har snön smält så pass mycket
att vägen är helt bar och ute på slätten börjar snön också smälta till stora vattenpölar.
De stora asfalterade vägarna har varit snöfria i flera dagar, men 
vår lilla gårdsväg den har tills detta veckoslut delvis varit snötäckt.


Tofsviporna har kommit till sina häckningsplatser. Nästan exakt på samma
plats där de brukar bygga sina bon och föda upp sina ungar, där har dom
åter infunnit sig för att syna in sina välbeprövade sommaromgivningar.
Ute på slätten hördes tranornas trumpetande och en stor flock med
vita snösparvar flög fram och åter tillsammans med tofsviporna.
Våren var ljus och ljudlig i går!


På lördagskvällen träffades vi fem barndomsvänner över en bit mat
och under trevligt pladder hemma hos A och J.
Ännu klockan 6 flödade marssolen in genom deras köksfönster när
vi satte oss till bords för att mumsa på olika pajer och en fräsch sallad.


Efteråt vankades en god creme brulee. Här står J och bränner turkisk peber
till ett brunt täcke och sedan trollade A fram stora, röda hallon
för att få till en fin dekoration.


Där satt vi runt köksbordet och lät oss väl smaka medan solen sänkte sig 
och kvällsmörkret tog över (och grannens kanin kom skuttande i hopp 
om att få en bit hårt knäckebröd eller några salladsblad....).
Mätta och belåtna fortsatte vi vår kväll uppkrupna i den sköna soffan 
och i de pösiga fåtöljerna med sköna fotpallar.
På något vis tycker jag det är helt fantastiskt att vi "flickor"
efter alla dessa år har så fin gemenskap. När vi pratar barndoms- och
ungdomsminnen då behövs inga extra förklaringar, vi vet alla hur det var
 och hur det kändes (fast vissa minns ju mer än andra.... eller så minns vi olika saker).
 Vi avhandlar våra liv och våra livsöden, som ibland skett på så långa avstånd
ifrån varandra att det är ofattbart att vi ändå till sist har hittat tillbaka till
vårt sätt att numera umgås. Det känns som om vår grupp är livet.
Lite som att meningen med livet är att bli äldre och att vara
tillsammans med vänner från barndomen....
Tack för en trevlig kväll, tjejer!

lördag 23 mars 2019

Marsdagarna rullar vidare med hemmabak

Här hos mig rullar mars månad vidare.
Ibland tycker jag att tiden går alltför fort och ibland kan jag tänka
"varför händer ingenting?"... Den senaste veckan har faktiskt bjudit på
både och. Denna lördag har jag i alla fall bestämt mig för att ta den lugnt,
se tiden an och njuta av den varma vårsolen (ja, och hinna blogga lite...).


Denna vecka har mitt bakningsintresse fått sitt lystmäte. 
Jag har bakat både kakor, tårtor och matbröd - och mera kakor och bröd.
Jag tycker om att baka, men problemet med att baka är att ingen äter upp
 mina bakverk. Fast nu i veckan har jag haft åtgång på mitt kaffebröd. 
Det har blivit tre kafferep och så ville arbetskarlarna ha kaffebröd
 med sig till skogsjobbet. Det är roligt med åtgång.


I går kväll bjöd vi in sambons mor, systrar och sonen med flickvän till tårta och lite småvarmt.
Alltid lika spännande att pröva nya recept. Här ostgratinerade tunnbrödssnittar
och min hembakade frölimpa med sallad, rökt lax och paprika.


I morse vaknade jag till regnsmatter på taket, det var grått och trist 
där ute.Vinden tjöt och det var skönt att dra täcket över huvud och
somna om. Nu några timmar senare har vinden virvlat vidare och solen
har gjort entré med massor av värmegrader!
En perfekt lördag för en kaffestund ute i växthuset, där inne är
det över tjugo plusgrader och jag börjar nästan känna mig sugen att
så de första fröna (trots att jag vet att nästa vecka kommer att bjuda på kallare väder).
Nu idag önskar jag er alla en skön och avkopplande lördag!
Njut av livet och av stunden!

Be greatful for small things
for big things
and everything between.
Count your blessings,
not your problems.
 

onsdag 20 mars 2019

Internationella glädjedagen

Idag ropar jag "Tjohoo!".
För det första är det den internationella glädjedagen idag.
Dagen är instiftad av FN för att belysa vikten av glädje och lycka för
att människor skall må bra. Bara det att man har kommit på att man
skall ha en glädjedag gör att jag känner mig glad, eller rent av gladare!
För det andra är det vårdagjämning idag. Det innebär att just i dag är
dag och natt lika långa här på våra breddgrader och redan i morgon är
dagen lite längre än natten! Vi går mot ljusare tider! Vi har besegrat
vintermörkret ännu en gång!
Och för det tredje kan vi läsa i alla medier att vi är lyckligast i 
hela världen vi som bor här i Finland! Och jag är ju lycklig, 
så det är riktigt sant!  Här är det FN som åter varit i farten och 
för andra året i följd toppar Finland "World Happiness Report" där 156 
länder rankas utifrån hur lyckliga ländernas befolkningar upplever sig vara.


Idag har stora våta snöflingor fallit hela dagen, men nu mot kvällen
skingras molnen. Och vet ni, nu tittar solen fram!
Lyckliga glädjedagen!

måndag 18 mars 2019

Grått är det nya blåa....

Nu är jag less på grå-vädret! Ett grått lock på himlavalvet som allt emellanåt
ger ifrån sig regn eller blötsnö. Det är grått i alla nyanser och
allt detta har parkerat över oss de senaste dagarna. 
Jag är less, less, less!


Det var blött och slaskigt på dagens promenad. 
Men - hör och häpna - ute på slätten hörde jag måsar uppe i skyn
och när jag kom till skogen då kvittrades det i trädtopparna.
Talgoxarna lekte kurragömma bland trädens grenar och en kråka flög
med en kvist i munnen. Nu börjar vårkänslorna spira bland 
de övervintrande fåglarna.


Uppe i en av de högsta björkarna satt en skata och kollade in läget.
Vädret var disigt. Men det såg ut som om det nu är dags för kurtis...


För visst var det en annan skata som satt inne bland några träd intill....
Ett skorrande dovt "raa" hördes.. Det kanske uppstod kontakt, vem vet.

 
Uppe i en stor gran satt en annan fågel (Vad kunde det vara för sort? Hackspett?
Dagsljuset är alldeles förföriskt och jag kunde inte artbestämma denna lirare).
När jag gick hemåt tyckte jag att jag hörde det kännspaka ljudet från en plog med
svanar. De kanske flög där uppe i det gråa, osynliga diset.
För trots att det känns som om vinter krampaktigt håller sig kvar,
 så börjar naturen förbereda sig inför våren.
Okej, vi har haft rätt många plusgrader de senaste dagarna.
Det är den blåa vårhimlen som vi saknar....
 

onsdag 13 mars 2019

Och så tar vi en mazarin på det!

Idag följde jag med sambon in till staden och medan han uträttade sina
ärenden gjorde jag en rundvandring längs stadens trottoarer (eller något ditåt).
Tanken var att kolla in vad som hänt i stadskärnan sedan senast.
Konstigt att det händer massor av förändringar hela tiden. Nya hus byggs och
gamla rivs, nya företag blommar upp på gamla platser.....

 

Jag började min rundvandring (med stegräknare...) vid den s.k. fiskestranden.
Jag gick ut på en av de snöklädda bryggorna för att få en bra utsikt över det 
nya Fiskets hus som just nu byggs på stranden. Det vågformade huset
börjar ta form och trots alla byggställningar och baracker såg det mycket
intressant ut. Här kommer att finnas fiskaffär och restaurang osv.


Det kommer att bli så vackert nere vid stranden när allt står klart.


Före detta Vasa vattendomstols byggnad vid Strandgatan är ett stiligt hus.
Numera huserar en hel del nya företag inne i byggnaden.



Jag vandrade vidare i snålblåsten och beslöt att kika in vid hantverkaraffären Loftet
för att värma lilla näsan. På bild fastnade bla Österbotten-brickor i vackra färger 
och två olika tavlor med sevärdheter från Vasa och från Korsholm. 



Nästa hållpunkt blev stadens vackra saluhall. Det är alltid lika roligt
att besöka saluhallen med dess dofter och vackra blickfång.
Numera huserar Pentik i det stora utrymmet mot Vasaesplanaden.
Deras mönster i vårens färgstarka färger fängslade mig
och det var roligt att se något nytt och fräscht.



Vid torget gjorde man reklam om evenemanget Energy Week, som kommer
att gå av stapeln 18-21 mars. Då kommer staden att fyllas med företagare från
 världens alla hörn och de kommer att diskutera energifrågor.
När jag stod på torget ringde sambon och meddelade att han var klar.
Frågan var ju om jag var klar....


Som sista anhalt gick jag via bageri Aroma och blev förförd av alla dofterna.
Idag var det mazarinens dag fick jag veta. Och så blev det att välja mellan
flera olika varianter av mazariner....


Väl hemma igen blev det förmiddagskaffe med mazarin.
Jo, det blev en traditionell mazarin.... Inte helt fel start på denna onsdag.
Kan tänka mig en ny dag i staden,
 jag var tydligen inte helt klar när sambon ringde känner jag....

tisdag 12 mars 2019

Ett baletthopp i vårvintersolen

Om jag under gårdagen kände mig lite dämpad och hade svårt att röra på mig
så kändes det som om jag idag hade kunnat dansa balett ute på slätten !
Det kändes som om jag ville sträcka på vristerna, räta på ryggen 
och sträcka ut armarna. Omfamna världen.
Och ta ett och annat skutt...ett baletthopp...! Graciöst och fulländat!
 Bara för att solen lyste från en fantastisk klarblå himmel!
Så skönt efter gårdagens snöoväder!



Jag var ute på en långpromenad idag, den längsta på flera veckor.
Och det kändes så skönt! Solen sken och den värmde där nordanvinden inte
slapp till. Första riktiga, verkligt fina vårvinterdagen! Just idag!


Gårdagens snö - den började smälta och asfalten tittade åter fram.
Visst är just detta ett säkert vårtecken?
När man känner solens värme trots att det är minusgrader i luften...


Jag satt en lång stund inne i mitt växthus och det var så varmt därinne att
jag började kolla in fröna. Nåja, det är väl inte dags ännu,
men det började klia i fingrarna.


På förmiddagen var jag hundvakt, alltid ett trevligt nöje.
Vi två var också ut på en promenad i det vackra vädret.


Men vi hade ingen brådska och vi gick inte speciellt långt.
För det skulle ju kollas in alla dofter längs vägen. 
Vem hade månne gått här?



Och går vi inte åt fel håll. Vi skall ju åt andra hållet...
Jo, på den här promenaden var det visst två som ville bestämma!