Lebellska köpmansgården

I dag skall jag bjuda på en rundvandring i ett borgerligt

1700- och 1800-tals hus. Den s.k. Lebellska köpmansgården 

finns i Kristinestad och byggdes i början av 1700-talet och förstorades

till nuvarande form kring år 1761. Idag är gården ett museum och

när jag besökte gården fanns en utomordentlig ung man på plats  som

kunde berätta så inspirerande om hela huset. 

Släkten Lebell börjar med en spännande historia. Stamfadern hette

egentligen Casimir Subkowski och var polsk fänrik och adelsman. Han blev

svensk krigsfånge och flyttades i fångenskap till Karleby. Där träffade han en 

flicka från Kristinestad som hette Anna Enholm, blev kär i henne och hennes 

familj lyckades få honom befriad. De flyttade till Kristinestad och han 

bytte namn till Casper Lebell.

 Bevisligen bedrev man handel i denna gård år 1731.
Sedan kom hans nästäldsta son som också hetter Casper Lebell att bo i huset, där
han även bedrev kramhandel. Denne Casper var även ägare av och delägare
i flera fartyg, blev rådman och viceborgmästare och representerade sin stad i
riksdagen under några år. Sedan övergick gården till yngsta sonen Josef som
var handelsbokhållare och levde ogift. Gården såldes till brorsdotterns svåger och så
gick gården i arv eller förvärvades via köp av nära släktingar till år 1859, då de
flesta av gårdens ekonomiebyggnader brann ner. Efter denna vådeld miste gården
sin status som köpmannagård.
Nu är jag nyfiken och går in i huset!

Först kommer jag till köket. Här finns allsköns redskap och kärl som behövdes för
matlagning både till vardag och fest. Husmors lilla kaffepanna hänger på spiskroken,
man kan tänka sig hur gott det skulle smaka med en kopp kaffe.

I mitt stilla sinne undrade jag vilka maträtter eller degar som tillreddes i det
stora keramikfatet. Månne stora bröddegar fick jäsa här, eller var det enbart grötfat?

Bredvid köket, i den s.k. handkammaren åt familjen i vardagslag (tjänstefolket åt i köket).
Här kunde frun i huset sitta och vaka över pigornas förehavanden i köket,
medan hon vaktade det låsta skrinet där sockret förvarades.

Så kommer vi in i den gustavianska salen, där man dukade när det var fest i huset.
Här i soffan har både Gustav IV Adolf och Alexander I suttit när de besökt staden.
Porträtten ovanför soffan föreställer tredje generations Lebell,
nämligen Adolf Fredrik och Eva Albertina.
Här har man restaurerat de gamla fina rosenmålningarna på väggarna.

I detta rum finns även en Haupt-byrå med skiva av grön kolmårdenmarmor.
Enligt den trevliga guiden är detta ett rum som utmärkt visar 1780-talets
gustavianska stil. Porträttet på väggen föreställer en
betydelsefull borgmästare i Kristinestad under 1770-talet.

Nu går jag in i Josef Lebells arbetsrum. Här tog han emot kunder och
leverantörer, men också kolleger. Jag kan tänka mig hur han satt
vid den här klaffabyrån  med pipa i munnen och noterade med gåspennan
köpesummor i en bok. I skåpet finns en hel del glas från bl.a.
Grönvik glasbruk ( läs mera här).

Så kommer jag in i nästa rum, det Lebellska förmaket i rokokostil.
Jag tittar ut igenom fönstret och ser grönskan på innergården.

Den vackra tapeten har minutiöst målats utgående från originaltapeten, som i sin tur
en gång var en robust kopia av ett franskt sidentyg. Oh, så vackert!

Här en något mörk bild av en vacker förgylld rokokospegel.
Men varför är den delad mitt i tu? Jo, för att förr i tiden hade man spegelskatt!
Jo, det är sant. Spegeln fick inte vara för stor, för då blev det skatt!

Så går jag uppför den branta trappan och kommer till husets andra våning.
I norr ligger pigkammaren. Här fanns mycket kläder som var tidtypiska för
bondebefolkningen sedan 1770-talet. Och pigorna var säkert sysselsatta
med att spinna garn. Ja, både stora och små pigor!

Så går jag in i husets barocksal, som vetter mot Strandgatan. I detta rum är den
fasta inredningen i original från 1760-talet. Kakelugnen med grön holländska
kakel kan vara den äldsta kakelugnen i Finland! Den är otroligt vacker!
På väggarna finns tapeter. Det finns 16 olika tapetvåder på väggarna.
Dessa yllestofttapeter är unika i internationellt perspektiv. Troligen hade Lebell
sparat våder av alla olika  tapeter för att visa vilka tapeter han handlade med.
De vackra barockstolarna från 1680-talet stod i stadens första rådhus.
Och ser ni, här betalade man inte spegelskatt heller!

Det stora pampiga skåpet är från år 1695 och är ett
Stralsundsarbete. Här ser ni lite av takmålningen som kyrkomålare
Johan Grans målade redan på 1760-talet, när denna våning byggdes.

Nu kikar jag in igenom en lönndörr (som är öppen idag), in till
Holmströmska sängkammaren. Den gustavianska dragsoffan har sängomhängen i
200-årigt handtrycket kattun. Jag stod länge och beundrade
de vackra broderade sängkläderna som låg framme.

Nu har jag stigit in i det s.k. Holmströmska förmaket i empirestil.
Empiremöblemanget är från släkten Spof i Åbo, vägguret är ett Stockholmsväggur
och väggbården är också ett tidstypisk t exempel på empir-stilen, som
var modernt i början av 1800-talet.

Det sista rummet i huset som jag tittar in i är det blåa
biedermeierrummet. Det är en salong som användes under
vardagarna på 1840-talet.

Här satt far i huset och rökte långpipa medan....

husmor och döttrarna satt framme vid fönstret och broderade.
Jag tänkte att här gällde det att ha god syn, för det var handarbeten
med riktigt små stygn.

Framme vid kakelugnen står en vacker brasskärm.
Detta petit-pointbroderi var mycket typiskt under 1800-talet.

Så tackar jag för mig och går ut i solskenet igen.

Ute på gården finns gamla fina byggnader. Bland annat ett
saltmagasin, där man ser på väggarna
hur träet har sugit i sig saltet.

Förr i tiden pratade man inte om kilo eller liter. Man pratade om att köpa
en tunna salt till exempel. Hur mycket är då en tunna salt?
Jo, 125,616 liter! Och en kanna salt är 2,617 liter.
Måtten tunna, kanna osv var mått som man använde fram till år 1878.

Vill du se ett intressant museum, besök Lebellska köpmansgården!

PS
Jag vill också tacka den trevliga guiden som svarade på alla mina frågor!