I dag har jag inplanerat att skriva en artikel om
en av vår tids folksjukdomar, nämligen diabetes. Men det vill
sig inte, jag saknar helt inspiration. Trots att jag häromdagen träffade en
av landets mesta hälsobloggare (på finska) och då var flödande av energi.
Kan det månne bero på det hösttrista vädret....?
Igår var jag inte heller speciellt slagfärdig. Efter att ha klarat av årets
tandläkarbesök tänkte jag "göra sta´n". Jag var in i två affärer, sedan
unnade jag mig en te med bakelse och lite caféliv. Ja, det betyder att jag
slötittade på folk som gick förbi och så studerade jag vílka olika drycker som
caféet serverad. Smoothies, kakao, tee, istee, kaffe, espresso, cappuccino,
cafe latte, mochaccino, cafe mocha, chai latte.... Ibland fastnar vissa
oegentligheter på hjärnan... Dags att åka hem tänkte jag.
Det måste ju bero på det hösttrista vädret... Tror ni inte?
Idag bjuder jag på en gammal bild. Jag har inte fotograferat speciellt
mycket de senaste dagarna. Och de jag fotat vill inte in i nya datorn....
Det känns definitivt att inget vill fungera just nu.
Varken hjärnan eller datorn är speciellt samarbetsvillig.
Jag går ut på en promenad, kanske naturen hjälper....
cafe latte, mochaccino, cafe mocha, chai latte.... Ibland fastnar vissa
oegentligheter på hjärnan... Dags att åka hem tänkte jag.
Det måste ju bero på det hösttrista vädret... Tror ni inte?
Idag bjuder jag på en gammal bild. Jag har inte fotograferat speciellt
mycket de senaste dagarna. Och de jag fotat vill inte in i nya datorn....
Det känns definitivt att inget vill fungera just nu.
Varken hjärnan eller datorn är speciellt samarbetsvillig.
Jag går ut på en promenad, kanske naturen hjälper....
Ja men du ibland kan det kännas lite insperationsfattigt både runtomkring i naturen,
SvaraRaderaoch inom hjärnan också.
En promenad kanske inte är helt fel för att skaffa lite ny frisk luft i lungorna.
Andas och ta nya tag.
Ja du man vet int riktigt hur man ska bete sig på restauranger ens mera,
vi brukar ibland besöka Umeå och ta en lunch och vi ställer oss först längst bak i kön för att
iaktta hur folk gör innnan vi törs beställa något.
Alla verkar så världsvan och så dessa underfundiga menyer som man inte ens kan läsa,
vars tog det svenska språket vägen ???
Tjingelingen från Rantamor.