Kaffekalas och en majsorm

Idag var vi bjudna på kaffekalas till D som fyllde 22 år.

Han ville visa upp sin stadslägenhet och omtänksam som han är,

tänkte han på hela släkten! Flickvännen hade kommit upp från Åbo,

dom hade städat och fixat för att kunna bjuda oss på en liten eftermiddagssits.

Syster, mamma, mormor och flickvännen hade bakat till kalaset. 

Såå gott allting var! Både salt och sött, mmmm...

D hade en fin isbjörn i köksfönstret. 

En isbjörn som spred ljus omkring sig!

D har också en inneboende. Ett husdjur, som han haft i 

omkring sex år. Det är majsormen Lisa.

Här kikar den fram ur sitt bo, som den har i en tom cornflakesask.

Den är över en meter lång och den älskar när lampan lyser.

Den är en riktig värmeälskare. Den känner sig för med tungan.

Majsormen  är inte giftig och inte farlig på något sätt. 

Den skall ha mat 1-2 gånger i månaden och den tycker

speciellt mycket om möss. Att fånga möss så här på hösten är inte svårt, 

tänkte vi alla som bor på landet och har fått påhälsningar av möss som sökt sig in 

till våra hus när det blivit kallare där ute. Här hade vi en som ville ha vår fångst.... 

Men inte! Sådana möss gillades inte, för det skulle vara sterila möss som 

inte har en massa bakterier, som vanliga

skogsmöss har, tydligen....

Hejdå Lisa!

Tack D och M för det fina kalaset!

Lycka till med studierna!