Vill vara med på bild!

Nu vill vi var med på bild, tjattrar ankorna.

Och visst är det länge sedan herr och fru Anka har figurerat här på bloggen.

Herr och fru Anka är ju våra ankor som skrotar kring i vår trädgård varje

dag. De är mycket sociala och kommer genast fram och "pratar" när jag 

eller någon annan är i närheten. Fru Anka bugar och bockar medan herr Anka

genast kommer i försvarsställning och borrar upp bröstmusklerna för att se mycket

stor och stark ut. När jag klipper gräsmattan är dom i sitt esse. Då kommer

de efter mig och petar i jorden, mumsar i sig av de nyklippta grässtråna och 

ser allmänt lycklig ut. Alltid tillsammans, alltid sida vid sida.

Så här ser vår gräsmatta ut där jag går för att klippa gräset.

På vissa ställen där ankorna mest håller till ligger massor av vita fjädrar för

tillfället. Lite ruggning på gång tydligen. Speciellt tycker ankorna om att söka sig

till skuggan av huset där de kan kika på sina kompisar. Deras kompisar är nämligen

deras egen spegelbild i de låga källarfönstren. Varje morgon går dom dit för att 

hälsa på de exakt likadana ankorna i fönstrens speglingar. De pickar i fönstren 

och hälsar så där lite handgripligt. Så ni kan ju tänka er hur de fönstrena ser ut!

Nu när vi har haft soliga varma dagar har de sökt sig till skuggan under den ena traktorn.

När de sover lägger de in näbben under ena vingen, det ser så sött ut.

Men herr Anka, den helvita, är alltid på sin vakt. Han sover med ena ögat öppet.

Är du äntligen här med kameran, tycker han. 

Vill du se hur stor och stark jag är? Jag har stora bröstmuskler,

så akta dig! Fick du med musklerna på bild...?

Visst är hon söt, min fru och visst är jag fortfarande stor och stark?

Fniss, jag har ju inte hjärta att säga att hans smånyp som han ger ibland

är helt ofarliga. Han måste ju få tro att han är världens mashoman!