På sommarbete

Vi har gått några vandringsleder i sommar.

En kväll härom veckan gick vi delar av Björköleden ännu en gång.

Jag visar säkert bilder därifrån vid något senare tillfälle, för idag

tänkte jag presentera de "vilda" djuren som vi mötte längs leden.

Fåren får ströva fritt omkring på strandängarna och i skogen ute vid havsbandet.

Deras område är inhägnat och när man går vandringsleden

klättrar man över fårstängslet.

Vi hörde att fåren gick framför oss längs leden, men så försvann de in 

i vassen ner mot vattnet. Längre fram hörde vi ledarfårets bjällra som

klämtade där de gick ute på strandängarna och betade.

På hemvägen såg vi några av fåren ute på strandängen. 

Några kollade in oss, varje rörelse vi gjorde.

Vem störde dem i deras sommarbete?

Som på en given signal sprang alla iväg.

Vi gick vidare. Men så hörde vi fårbjällran igen och vi stannade.

Bakom ett stenröse kom hela fårflocken. 

Ledarfåret kommer först. Hon med bjällran.

Hon står stilla, bjällran är tyst nu . Hon betraktar oss.

Hon tar ett steg närmare. Fåren bakom är också nyfikna

och kommer efter. Nyfiken är ordet...

Ett steg närmare. Så så ett till. 

Alla står stilla och betraktar oss.

Solen i ryggen och alldeles fel ljus för mig som skall fotografera.

Så fina fotomodeller, och så är ljussättningen fel.

Nu kan Nicke Nyfiken inte hålla sig längre. Han stegar förbi

ledarfåret och kommer närmare.

Nu är fåren riktigt nära mig, där jag sitter på knä och fotograferar.

Stora, runda och fina är fåren. De ser ut att må sommarfint.

Om får är lyckliga, så ser åtminstone dessa får oerhört lyckliga ut.

Så ändrar jag fotoställning och så rusar fåren iväg, utom synhåll för oss.

Bjällran pinglar och sedan blir det tyst.

Fåren är borta.

Det är bara vi och naturen kvar.