fredag 30 augusti 2013

Med risk för nattfrost

Sonen kom hem ikväll, han åt och så skulle han ut 
med sina kompisar. Och just då, när jag sprang ut med varma 
handskar åt honom, såg jag kvällens vackra färger. Klockan var runt 
20 och solen höll på att gå ner. Inte ett moln på himlen.


När sonen åkt iväg, rusade jag in efter kameran och 
ut i det vackra. Trots att vi haft en rätt varm dag kände man
att nu var det inte så varmt längre. Luften kändes så där höstlikt kall
och krispig som den gör när det kommer att bli en mycket kall natt.
Ändå kändes det ännu varmt i solen vid de vita floxen..


Mellan träden ser man solen strax ovanför skogstopparna.
Grannens plastade höbalar lyser vita i solen.


Så där i solens sista strålar ser man vita frön som är på färd ut 
i livet. Men en del av det vita prickarna i luften är mygg som dansar upp och ner.


Månne det är myggens sista kvällsdans? Dom känner kanske
också att det är kallare i luften ikväll?


Jag går ner mot åkrarna, där nu havren också är borttröskad.


Om man sänker sig ner något... Hur månne det ser ut här på
åkrarna i ögonhöjd för en hare t.ex? Oj, nu ser det ut som
en jätteåker. Flera mil bort till skogen....


Jag går ner mot skogen. Där hör jag några tranor som trumpetar. De går säkert
och pickar i sig sädeskorn på marken där tröskan gått fram.
De skriker och varnar mig för att komma närmare. Jag har solen i ögonen
och ser absolut ingenting. Då hör jag hur de lyfter och trumpetande 
flyger iväg. De var kanske lite irriterade att jag kom och störde dom i kvällsmaten.


Jag går längs bäcken och så bestämmer jag mig för att gå hemåt igen.
Nu är solen lågt och jag måste skratta när jag ser skuggan av mig själv.
Jag har flera meter långa ben, det ser ut som jag har utsvängda byxben, 
men det har jag ju inte. Jag har en tjock jacka på mig, för det är kyligt.
Men den där lilla pricken, är det mitt huvud? 
Jag kan konstatera att jag växt betydligt under kvällen (hihi).


Jag plockar på mig några otröskade havrestrån. Ankorna blir
så glada åt kornen när jag kommer hem. Nu känns det bara 
kallare och kallare. Jag täcker pumpor och blommor.
Det är länge sedan vi hade minusgrader senast.
Men i natt kan det bli nattfrost....

PS. Vi klarade oss.
+ 3 grader.

1 kommentar:

  1. Jag blir så nostalgisk när jag ser dina bilder. Min morfar var bonde och som barn sprang jag barfota på stubbåkern. den på havren tycker jag så mycket om.
    Väntar p¨å bilder från er stugsista/brita

    SvaraRadera