I dag skiner solen från den blåast blå himmel igen.
I går hade vi halvmulet efter en regnig natt.
Livet är så mycket trevligare när det är solsken, eller hur?
Mina lediga dagar är som ett pärlband av lycka.
Visst blir det en hel del slitgöra också, fast det inte framkommer
här på bloggen. Nä, här vill jag inte berätta om när jag mockar dynga eller
släpar fram stora stockar för vedklyvning. Sådant hör ju vardagen till... I går sprutade
vi för ogräs på våra sädesåkrar. Jag var inte involverad i den sysslan annat än att jag
köpte några muttrar och packningar till sprutan inne i en lantbruksaffär nära min hemgård.
För det roliga i går var ju, att jag var på vinden i min hemgård och letade igenom
gamla tyger och gardiner, för att hitta ett tyg när jag skall klä om några stolsdynor.
Hela vinden var full av minnen. Där finns vackra lakan med spetsar och gamla
storblommiga 60-tals gardiner och .... I mitt flickrum har jag en gammal kista fylld med
gamla tyger. Jag valde ett vitt tyg som jag tog med mig hem. För idag blir det
att sy stolsdynor!
Ute i trädgården har vi ett stort äppelträd, nu dignade det av äppelkart!
Så härligt, för trädet ger så goda och söta sommaräpplen!
Under ett av trädets grenar blommar den härliga pionen.
Libstickan växer så det knakar, redan en och en halv meter hög!
Vid dikeskanten blommar den stora blåklockan.
När jag åkte hemåt satt jag och tänkte på det där med känslan av att "vara hemma".
Mitt barndomshem var min trygghet. Jag hade en trygg och fin barndom. I mitt hem
hade jag mina föräldrar, jag hade min egen säng, jag hade huset, mina saker, jag hade
hela den kända naturen runtikring, släkt och vänner. Så gav jag mig ut i världen.
Jag fick nya hem, nya väggar som gav mig trygghet. Hur många "hem" har jag haft?
Jag har bott på många ställen, minst ett 15-tal rum och lägenheter som jag kallat "mitt hem".
Nu har jag bott i vårt hus i snart 15 år och när vi flyttade hit sa en av våra vänner
som hjälpte oss med flyttningen "Det här är nog sista gången du flyttar, nästa gång blir
väl till ålderdomshemmet...". Och så vill jag att det skall bli.
Jag vill bo på landet.
Jag vill bo nära naturen.
Mitt barndomshem är fortfarande mitt och utstrålar trygghet.
Men det är här hemma jag vill bo. Det är här mitt liv finns idag.
ser att du också hittat blåklockan ,blev förvånad när jag så den igår ,men nu kan man ju inte upphöra att förvånas över någonting i naturen jag åt en jordgubbe i landet idag ,det är nog ett rekord det också .Kul att följa dina tankar om hemma jag bor i mitt tredje hem ,hoppas också det sista ,kram Nette
SvaraRadera