När snön börjar smälta och endast några snöfläckar finns
kvar på marken, då har vi den kännspaka tofsvipan här igen.
Efter sin vintervila i Sydeuropa kommer den flygande hit till våra
åkrar för att bygga bo och föda upp nya ungar. För visst är det samma
par som kommer år efter år?
Ute på grannens ännu oharvade åker finns ett bo med fyra ägg.
Ser ni boet? Det är mycket svårt att upptäcka i allt det grå-svarta.
Uppe i skyn flyger tofsvipan och ropar ut sitt kännspaka duvitt-vit-vitt-diuuvitt.
Jag går närmare. Boet består av halmstrån och det ligger helt oskyddat
ute på åkern. Grannen har märkt ut boet med en käpp, så att inga
jordbruksmaskiner kör över äggen.
Snabbt går jag därifrån, så att mamman kan komma tillbaka till boet
och fortsätta att värma sina ägg.
Nu pågår vårbruket för fullt. Igår sådde vi havren
och idag är sambon ledig från ordinarie jobb, så nu är det
kornets tur att komma ner i jorden.
Solen skiner och värmen är på kommande. Hurraaa!
Näämen så häftigt att hitta detta...
SvaraRaderaSnällt att vara varsam om detta nya gryende liv!!
Så vackra äggen är ♥
Ha det gott i våren
Kram Lollo
Hej och tack för att du tog det tid att skriva hos mig så att jag hittade till dig. Så fint du fotat tofsvipeboet, jag tycker alltid så synd om dem när man harvar och upptäcker deras bon för sent så man inte hinner väja. Lycka till med sådden och snart har det säkert växt ikapp! Här kör vi ut gödning på höstvetet idag och jag såg de första blommorna i höstrapsen.
SvaraRaderaHa en fin vårvecka.
Kram Lotta
Så häftiga och enormt vackra ägg , tur att bonden han se dem // Ha en fortsatt bra vecka // Kram Anita
SvaraRadera