Hur många gånger senaste vinter längtade jag inte till sommarvärmen och en klarblå himmel. Och nu är jag då mitt i allt detta. Värmen (igår hade vi 30 grader i skuggan och idag blir det troligtvis samma sak) - och hög uv-strålning (6 på den 6-gradiga skalan). Jag måste väl ändå tillstå att nu längtar jag efter lite småmulet och en och annan regndroppe ändå. Förstå mig rätt, inte åska och skyfall som det brukar i samband med värmeböljor, utan ett stilla sommarregn bara. För det är så torrt i markerna. Växterna slokar, bären torkar ihop till ingenting och våra odlingar formligen skriker efter lite väta. Och jag vågar inte ens tänka tanken att det skulle börja brinna ute i skog och mark.... framför mig ser jag skogsbränder likt USA:s och Kanadas stora bränder....
Nu har jag klagat tillräckligt. För egentligen går det ingen nöd på mig personligen. Jag kan sitta inne i huset där det är betydligt svalare och där uv-strålningen inte är nämnvärt hög. Och inte behöver jag göra många knop heller.
Så idag plockar jag fram foton från lördagskvällen ute vid vårt sommarparadis. Solen hade gått ned bakom skogstopparna och värmen stannade kvar länge än. Fjärden låg nästan spegelblank och lugnet lägrade sig hos oss. Så skönt med sommar ändå!
Skall sanningen fram har jag sällan orkat hålla mig vaken så länge att jag hunnit se att himlen och vattnet färgats rosa. Där ute brukar jag bli så trött efter bastun att ögon brukar på något sätt bara stängs - och så är jag inne i drömmarnas värld.
Men i lördags kämpade jag mig förbi det första trötthetstecknet och kunde kolla in de sista solstrålarna. Och visst, belöningen blev den vackra himlen och havets skiftningar!
Yes! Sommarsolnedgången jag skall minnas under vintern. (om jag bara klarar av denna sommarhetta i några veckor till så får jag klaga på kyliga vindar och regn/snö igen...). Som sagt, senaste lördag var jag uppe länge, länge! Sommar ändå.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar