Vårflöde längs Kyro älven

 Dagarna rullar på och snart är dymmelonsdagen (eller askonsdagen som vi sade hemma när jag var liten) till ända. Kvällssolen lyser in i mitt bibliotek där jag sitter vid datorn. Ännu har vi några plusgrader där ute men till natten utlovas månklart och lite kallare temperaturer.

Igår kväll åkte vi längs Kyro älv. Älven var fylld till bredden av smutsigt vatten. På vissa sträckor låg ännu ett istäckte och på vissa sträckor hade isen börjat ge med sig och flöt i den snabba strömmen framåt och bildade isproppar längs älvfåran. Gårdagens islossning var endast början - kan jag tänka mig....

 Vi har ju haft kallt och mycket snö denna vinter. Den senaste veckan anlände vårvärmen och snösmältningen den kom med rekordfart! Stora mängder av vatten forsar varje vår längs älvfåran - ut till kusten från hela det platta inlandet. Om det inte blir stora överstämningar denna vår, ja då blir jag förvånad!

Vi stannade vid Ritaala forsen och här kom det bruna slammiga vattnet med fart. Både stora och små isflak följde med vattnet och samlades i en klump nedanom forsen. Jag stod uppe på bron och följde med skådespelet. Igår var bron ännu öppen....

Idag när jag tittar på fotona kan jag inte låta bli att undra om de två båtarna som låg vid älvstranden ännu ligger kvar eller om vattnet har stigit så mycket att båtarna åkt ut på båttur.... 

Vi åkte vidare några kilometer västerut, längs älvkanten.

Vi stannade vid Kolkki och promenerade över bron. 

Här var det riktigt mycket vatten.... Och här var det riktigt mycket is....

När de stora isflaken flöt under bron kunde man känna hur hela bron vibrerade av kraften i vattenmassorna och isen... 

Det är ett skådespel varje vår just när vårfloden flödar. 

Vi fortsatte vår färd mot Skatila och där låg redan stora markområden under vatten. Vägen var ännu under gårdagen körbar, men älven låg nästan i jämnhöjd med asfalten. Jag vill nästan inte tänka på hur där ser ut idag....

Vi är inne i påskveckan

 Måndag och vi är inne i årets påskvecka. I fjol skrev jag om att det skulle bli en otroligt lugn påskhögtid på grund av det nedstängda samhället i coronavirusets spår. Det känns ofantligt frustrerande att konstatera att årets påsk kommer att bli lika stillsam på grund av samma virus. Det har blivit aningen bättre och vi vet så mycket mera än vi gjorde för ett år sedan. Men faktum kvarstår. Viruset håller oss fortfarande i sitt grepp.

Årets påskvecka har börjat gråmulen och regnig. I går kväll drev molnen in och nu är det snösmältning och ack så klottigt ute... Till kvällen/natten blir det mera regn - men sedan önskar vi solsken igen....

Välkommen! säger jag till årets påskvecka!

Gott och blandat under coronaveckoslut

 Förra veckans lördagskväll hade vi bjudit in några gäster (sex stycken precis enligt corona-rekommendationerna). Det är inte ofta vi kan träffas nu för tiden. Men eftersom vi just nu har nästan (obs nästan!) fått bukt på spridningen i vårt sjukvårdsdistrikt, så vågade vi bjuda in till en trevlig kvällsträff. Det var första gången sedan i somras vi hade gäster. Konstiga tider vi lever i just nu!

Bara det att ha en blomsterkvast på bordet var en höjdpunkt! Jag hade bakat en tårta modell gammaldags enkel som vi avnjöt till kaffet.

Det här veckoslutet har varit betydligt lugnare. Det var endast sambon och jag som satt här i går kväll.  Innan vi gick in träffade vi några grannar utomhus och pratar bort en stund. Lite social vill man ju ändå vara!

Igår kväll firade vi Earth Hour hela kvällen. Jag hade tänt flera stearinljus. Så  där satt vi och njöt av tystnaden i ljusens sken kl 20:30-21:30. Sedan blev det tv-tittande för hela slanten, fortsättningsvis i ljusens sken. Trots att vi var ensamma igår kväll kändes det ändå som om vi var många miljoner människor tillsammans. Igår läste jag att hela 1, 4 milj av landets befolkning uppmärksammade Earth Hour förra året. Hoppas vi var lika många detta år som tänkte på jordens klimat!

Idag skall jag ut på slätten för att om möjligt fota lärkorna som drillar där uppe i skyn eller kanske få något foto av tofsviporna som flyger omkring där ute. Månne det är sista året vi byter från vintertid till sommartid detta år? Vi fick i alla fall sova en timme kortare denna natt.

Soldis idag och +10 grader! ⛅

Snödroppar och andra vårtecken

 Ännu för en vecka sedan låg snön halvmeter djup i drivor kring mitt lilla växthus. Jag fick plumsa genom högar av snö för att komma in i värmen där inne. Det har varit så skönt att sitta där den senaste solskensveckan. Jag har tagit mig många stunder av njutning varje dag. Och solen den har lyst och värmt. Och den har smält mer och mer snödrivor för varje dag...

I torsdags såg jag hur snön hade smält i solboet under den gamla enen så jag plumsade ut i snön för att se om minsta lilla blad av snödroppar skulle synas. Till min stora glädje såg jag vårens första blommor sträckte på sig i solgasset! Snödropparna hade kämpat sig upp ur marken (igenom snön) och nu stod de där så självklara! Och de bjöd på massor av blommor!

 Där i fjolårsgräset hade dom tittat fram i solen. Jag blir lika överraskad varje vår. Lika lycklig, glad och tacksam varje vår när dessa tuvor av snödroppar bjuder upp till blomning. Snödropparna är det bästa vårtecknet som finns!

Fler snödroppar kikar fram i snön....

Inne i växthuset börjar det klia i fingrarna så här års. I går planterade jag ut mina dalialökar (i krukor som länge än får husera där inne). Igår hade också vårens första nässelfjäril vaknat ur vinterdvalan och den kämpade för att ta sig ut i det fria. Men lilla vän det är inte vår ännu, nätterna kan vara smällkalla...

Det var det här jag pysslade med där inne i solgasset igår. Jag målade de gamla stolarna som får stå i växthuset samt en gammal svarvad blompall. Allt fick en ny grå nyans. Stolarna köpte jag för många år sedan när jag bodde i Umeå och de har fungerat som köksstolar i flera av mina lägenheter. Blompallen är mycket äldre än så. Den fick jag i julklapp av mina föräldrar när jag var liten. Den kan användas som både ljusstake och som blompall. Någon annan som haft en likadan?

Idag har solen kikat fram igen. Vårsolen, tjohoo! 🌞

Jag har snöat in mig...

 Igår kväll blev det ingen kvällspromenad, istället blev det en biltur ut till Replot-bron. Med baktanken att jag ville kolla hur mycket is som ännu ligger kvar i innerskärgården. (Precis som om jag skulle behöva en baktanke för att sätta mig i egna bilen för att åka ut en sväng...) Nåja, jag behövde lufta på mig lite kände jag. 

Som ni ser: jag har snöat in mig på solnedgångar! Vackert så det förslår! 

Solen sista strålar glittrade ännu i snö och is inne i båthamnen. I strömfåran under bron flödade havet, men inne mot land låg isen rätt tjock (men porös - jag är livrädd för vårisar...).

Ut mot havet, mot väster, där fanns stora öppna områden med öppet vatten. Det var inte enbart blå himmel och blåa skuggor, havet glittrade också blått! (Check!)

Fiskebåtarna stod uppradade på landbacken. Där bland smältande snö och is står dom och väntar på sommaren. Fiskeaffären hade öppet så jag gick in för att handla lite rökt fisk till kvällssmörgåsen.

Jag hade tänkt vandra under bron i tunneln till andra sidan för att kolla på solnedgången även från en annan vinkel. Tyvärr var den vägen stängd av en hög snövall. En sandsmutsig snövägg hejdade mig.

Nöjd med den lilla utflykten styrde jag så hemåt igen.

 🌞Idag skiner åter solen, ännu en härlig vårvinterdag! 🌞

Kvällshimmel

 Igår kväll pass kl 18:30 - 19:00 gick jag ut på kvällspromenad. Det var en stilla vacker kväll. Efter dagens vårvärme kom nattens kyla smygande.

 

 

 Jag hörde ljudet av några svanar uppe i skyn så jag höjde blicken. Kala björkkvistar och så en liten, nästan rund, prick där uppe. Månen. Nästan full. (Svanparet hann flyga förbi innan jag fick upp kameran...)

 

 Jag vandrade ut längs slättens vägar. Med månen i ryggen och med den nedåtgående solen i ögonen.

Det fanns så vackra moln på himlen!

Och det sista av dagens sol.

Jag vandrade hemåt längs vår-blöta och klottiga grusvägar. Men jag smålog för mig själv - för jag höjde blicken och såg allt det kvällsvackra!

En kväll i mars att minnas. En himmel att minnas. Det behöver inte vara mera än så här - det är bara stilla och vackert! Något att uppleva varje dag....

Snön krymper

 Denna vårvintervecka bjuder på rätt varma dagar. Igår hade vi plus 8 grader trots mulet väder och idag lyckas termometern höja sig till 6 grader i skuggan. Men vet ni: i solen där är det varmt! Riktigt varmt! Årets varmaste dagar! 

Både snö och is smälter. Inte med någon rekordfart, men helt klart säger det Slurpp! just där solen värmer. Det är en speciell tid! Vintern börjar göra sig redo att ta adjö.

Det är ett under när den där is-och snöfläcken du gick över för några timmar sedan nu börjar ändra konsistens. När den blir porös och när den inte allas är hård och kall och stabil längre. Nej, undret sker när is- och snöfläcken börjar smälta och när både sand och bruna grässtrån kikar fram!

Gårdagen började med klarblå himmel och en lätt varm vind. Men sedan drev några moln in från Kvarken. På fotot ovan ses himlens olika molnblåa nyanser och framtill tornar ännu snöhögarna upp sig.... 

 

 

Gårdagskvällen bjöd på vacker solnedgång i några minuter och ännu klockan 22 hade vi plus 4 grader. Natten har varit varm den också, första natten utan minusgrader! Just det tyckte jag är så hoppfullt. Trots att vintern inte alls har släppt sitt grepp - nu finns det i alla fall hopp!