Beredskap med för mycket och för lite vatten

 Vi vet ingenting om framtiden. Vi lever i en rätt osäker värld med både klimatförändringar och krigsskrammel. Många som lever i stora samhällen tänker oftast att om jag sköter mitt så får andra ta hand om resten. Men, lever du ute på landsbygden, med skogar, åkrar, ängar och husdjur, då vet man att man även behöver ta hand om allt runtomkring. 

Igår hade vi en regnig dag. Det kom  större eller mindre regnskurar (och till och med en av årets få åskknallar...). Det ser också ut kan komma några droppar med regn idag. Tack och lov har det inte kommit kopiösa mängder med nederbörd - så det blir nog inga översvämningar. Men sådant kan ju hända - och det har hänt för flera år sedan (ett antal gånger faktiskt). Det blev översvämningar över vägar och t.o.m. broar som har sveptes bort av vattenmassorna. Eller så har hus fått vatten i sina källare eller kortslutning när vattenet kom för nära elförbindelserna.

 

 

Det kan också bli andra vägen, dvs torka. Marken blir kruttorr och vattenmagasinen sinar med följden att det blir vattenransonering i kranen/duschen hemma hos folk. Och vad händer om det skulle bli sabotage eller någon/något förorenar vattenreservoarena som förser bygden med vatten? Två dunkar med vatten som beredskapsreserv kanske inte räcker så långt för en familj på 4-5 personer....

Ibland ser vi inte eventuella verkligheter pga att vi idag har det så bra. Allt fungerar ju. Både varmt och kallt vatten kommer ur kranen och vi har kommunalt avlopp dit vattnet rinner ner utan dess mer synlighet. Och vi tänker inte på vad som kan  hända, om..... 

Just dessa frågor om vatten är på tapeten här i byn denna höst. Nu rensas bäckarna som gör att allt dagvatten har en möjlighet att rinna ut/bort till havet. Från skog, åkrar och ängar men också från allas byggnadstomter, trädgårdar och vägar. Och skulle torka eller sabotage mot våra vattenledningar ske så håller man på att  utforska var det finns gamla brunnar och vattenkällor med rent vatten för att kunna förse både människor och djur med vatten. Det gäller allas vår beredskap både här i byn (men också för behövande runtomkring). Tack till alla er som engagerar er!
 

Öppet hus i ödehus (projektet "Många byar små")

 Under veckoslutet som nyss passerade kunde man besöka ödehus i vår kommun. Kommunen har med stöd av Aktion Österbotten och Svenska kulturfonden drivit ödehusaktiveringsprojektet "Många byar små" under åren 2024-2026. Runt om i byarna finns det hus som har  över 100 år på nacken (och äldre) och som idag står öde och skulle behöva tas om hand. Samtidigt finns det människor som är intresserade av gamla hus och platser och som gärna vill rusta upp de gamla husen. Under veckoslutet var det tänkt att dessa båda skulle mötas.

Under veckoslutet fanns ett 30-tal ödehus öppna för att folk skulle kunna ta sig en titt inne i bostadshusen med tillhörande byggnader. Runtom i byarna kunde man se dessa skyltar utanför byggnaderna som förevisades. De flesta husen var traditionella österbottniska bondstugor med höga kulturhistoriska värden. Stugorna är byggda i massivt trä och andra naturmaterial och håller generellt en mycket hög hantverksmässig kvalitet. De bär på ett oersättligt kulturarv och som gör vårt österbottniska landskap unikt.

Jag besökte några av husen och beundrade de gamla handsnickrade dörrarna, de vackra gamla kakelugnarna men också stockväggarna och vedspisarna och de handblåsta glasrutona i fönstren. I husen fanns också delvis gamla möbler kvar och jag som tycker om gammalt tyckte om att vandra runt i husen och se tidigare genertioners strävanden och livslösningar. Det fanns ett mycket stort intresse för dessa ödehus - människor kom och gick i byarna...

 I broschyren "Österbottnisk ödehusguide" kan man läsa om detta projekt. Kanske det inspirera någon att satsa på ett ödehus (så klimatsmart) eller någon annan kommun att gå vidare i detta projekt. De gamla husen utgör vår historia, vårt kulturarv och ett sätt för alla byar att leva vidare.

 Och de gamla husen är ofta byggda på mycket gedigna marker, många i en vacker omgivning. Många av ödehusen är idag kringgärdade av sly och stora träd, men en gång i tiden fanns det runt husen vackra trädgårdar med lantliga miljövänliga miljöer för potatis-, jordgubbs- och grönsaksland. Själva bor vi i ett snart 100-årigt hus med stockar som är bra mycket äldre än så, kanske 200 år. Vårt hus är uppgraderat hantverksmässigt till modern nivå. Dessutom tycker jag ju om gamla möbler och  dessa våra möbler är gamla släktklenoder och allt smälter in bland det nya vi införskaffat.

Septemberlördag med omväxlande väder

 Igår morse vaknade jag när regnet smattrade mot taket. Sedan blev det en dag med riktigt omväxlande väder. En ettrig kylig nordanvind blåste och molnen åkte runt på himlen, ibland regnade det och ibland sken solen. Och någon riktig värme var det ju inte heller...

Jag börjar med ett soligt härligt foto. Det ser riktigt skönt ut där vinden inte slapp till och molnen för en stund flugit sin kos - nästan...

När jag vid middagstid tänkte mig ut på en kortare promenad fick jag söka mig under ett träd bredvid vägen, för då kom det en regnskur igen... Regnet upphörde efter en stund och jag kunde vandrade hemåt. (Både före och efter denna skur behagade det regna, för det mesta kortvarigt.)

Jag plockade en bukett av sensommarens blommor längs vägkanten på hemvägen. Och som ni ser, solen kikade fram igen - men i gräset var det vått....!

 Solen kom och gick, men framemot kvällen började det se bättre ut. Mannen kom hem och var lite småfrusen, så efter att vi ätit och kollat tv-nyheterna hoppade vi i bilen för att åka ut till vårt sommarparadis.

 

Klockan hade passerat 19 på kvällen när vi så parkerade bilen där ute vid havsfjärden. Genast började vi elda i bastun... Nu ville vi värma upp oss!

Medan mannen skötte eldandet gick jag ut i skogen för att plocka kantareller. Men först hittade jag sensommarens sista stora hallon - som smakade såå gott!

Där ute i skogen märker man att hösten knackar på. Massor av både gula och bruna löv ligger på marken. Det mest gröna i skogen är mossan och det mest gula är kantarellerna - tack och lov!

 

När jag kom tillbaka hade solen åter gömt sig bakom molnen. Först blev det varsin kopp varmt te och sedan var bastun varm och härligt inbjudande. Såå skönt med bastubad och så bra för kroppen!

Klockan blev 21 (nästan) när vi så släckte alla ljusen vid våra hus därute och sökte oss till bilen för att styra hemåt. Nu märker man att kvällarna blir så mörka och specillt där ute vid havsbandet där såg vi inga andra ljus. Idag, söndag, har vi en dag med upphållsväder, och solen kikar fram för det mesta - men vinden är fortsatt alltför kylig och just idag känns det som om sommarvärmen har flugit sin kos...
 

En tur in till staden...

 Såhär i början av hösten brukar min tandläkarmottagning höra av sig för årets tandgranskning. Idag var det så dags och jag åkte in till  staden.  Efter genomgången granskning hälsade min tandläkare "Välkommen åter nästa år!" och glad i hågen gick jag därifrån. Det är ju alltid liiite spännande varje år, så visst är det skönt att allt är ok. Jag hade någora minuter på mig innan besöket så jag hann gå en sväng inne i staden (allt för att skingra tankarna innan jag skall sitta i tandläkarstolen och gapa....).

Den här dagen blev det en sväng runt stadshuset. Och vilken blomsterprakt!

 Det finns så många fina blomsterarrangemang här i staden och ännu prunkar och blommar växterna så vackert! Ännu ingen nattfrost och lagomt med både väta och solsken.

Men visst ser man att vissa blommar börjar ha gjort sitt för denna sommar. Fast det finns ju en hel del fägring kvar...

Och så ytterligare två foton med blomsterprakt innan jag vandrar vidare till min tandläkare....

Tjolahopp, nu är vi inne i september!

 Nu är vi inne i höstmånaden september. Morgnarna är daggvåta och de första gula björklöven ligger på marken. Men ännu  är vi varmt och just idag soligt väder. De två senaste dagarna har varit molniga eller delvis molniga - och så idag: klarblå himmel tjohoo!

Naturen börjar ändra färg det märkte jag verkligen under gårdagskvällens kvällpromenad. Till kvällen skingrades molnen, precis som om vädret visste att jag ville ha soligt under min vandring!

 Svalorna och deras ungar börjar samlas ute i stora flockar. Jag räknade till 30 stycken i den här flocken, och några hamnade i kameran när de satte sig på elledningen för vägbelysningen...

Jag vandrade förbi fält med vackra - och lite slokade solrosor efter den gågna nattens regnskur.... Men så vackert med solrosor, de lyser verkligen upp sin omgivning!

Fälten är tröskade och stubbåkrarna lyser gula när så kvällssolen kikar fram...

 Emot skogen ser jag hur solens sista strålar lyser upp toppen på några små träd som växer i en skogskant... Det såg verkligen speciellt ut!

 Och så ännu ett solrosfält och solen som når fram till skogen där bakom...

Väl hemma fångade jag kvällens vackra solnedgång. Nu blickar jag fram emot hösten och alla dess färger!

Tack och adjö till augusti 2026!

 Idag skriver vi 31 augusti och det är sista dagen för denna sommar. En sommar som bjudit på både sol och regn - men ingen värme över 30 gr här hos oss. Det har varit en si-så-där sommar vädermässigt här på våra breddgrader - men växtligheten och bären har verkligen trivts! Augusti började med lite ostadigt väder men sedan kom någon vecka med idel solsken och behagliga temeraturer. Och nu på månadens sista dag då är det åter ostadigt väder med regn i skurar och nästan 18 gr. (Det blev 21 grader som mest)

Så här vackert var det i torsdags när jag tillbringade dagen ute vid vårt sommarparadis. Jag njöt av vattnets lätta krusningar och solen som värmde genom en tunn molnslöja.
 

Men vi har också haft dagar med klarblå himmel över oss med mera mulet väder in mot landbacken. Eller så har vi också haft regn och blåst - och då har det inte varit lika trevligt (och då har inga foton tagits)....

Vi har dock hunnit med en massa trevligheter under denna månaden (bland allt utomhusjobb hemmavid och all bärplockning & saft- o syltkokning). Förutom att ha fått sitta barnvakt ett antal gånger och sett de första léendena, haft svenskar på veckobesök, träffat barndomsvännerna över en kopp kaffe och en matbit på restaurang med A som skulle till Sverige på jobb så har vi besökt Juthbacka marknad en lördag när solen sken och värmde...

En vacker augustikväll var vi till Maxmo kyrka och lyssnade till sång med Church Hill Boys under ledning av skönsjungande Christoffer Streng och vid pianot Martin Klemets...

 

 

 

Och så en måndageftermiddag åkte vi ut till Åminne för att köpa varsin glass - och vad upptäckte vi... jo, restaurangen var stängd måndagar, så det blev ingen glass där. Men en trevlig utflykt fick vi en helt vanlig vardag - och glass blev det istället vid ABC i Gla Vasa (och när var jag dit senast??). 

Det blev också en sväng via vackra Söderfjärden, som är en meteoritkrater som bildades för ca 520 miljoner år sedan. På fotot ovan ser man var andra meteoriter slagit mer i Finland - det är några stycken!

 Och apropå nedslag som skapar negativa följder för vår planet så har krigen runtom i världen fortsatt, med förödande skador och dödsoffer. En och annan naturkatastrof (jordbävning, störtfloder och bränder pga klimatförändring/värmen) har också inträffat under månaden med många döda runtom på vår jord. Några världsstjärnor (bl.a. Dolly Parton) samt kung Harald V av Norge har avlidit under månaden. Ny kung i Norge blev samtidigt Haakon VIII. En tevlig nyhet denna månad blev EM i friidrott med två finska kvinnliga europamästare samt under helgen när de finländska herrarna vann Sverigekampen då "reserven från Oravais" Leonard Markén i den sista grenen vann med en hundradels sekund över en svensk löpare och blev 4:e på 1.500 meter!