Under veckoslutet som nyss passerade återöppnades Vörå kyrka efter ännu en renovering. Kyrkan är den äldsta träkyrkan i Finland som ännu är i användning. Nuvarande kyrka uppfördes åren 1626-27 och har sedan sommarens 2025 genomgått en rätt stor renovering. Återinvigningen av kyrkan har skett med fest i dagarna tre under veckoslutet som nyss passerade. Samtidigt kunde de 400 åren också firas. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara vid någon av festerna, men jag har åkt förbi kyrkan både före och efter veckoslutet....
En dag i förra veckan och även under gårdagen åkte jag förbi kyrkbacken och då fotade jag den nymålade kyrkan. En gång i tiden (vid en tidigare målning) har min pappa deltagit i målandet av kyrkans ytterväggar och tak inkl. torn, därför har det varit lite extra roligt att på håll följa med årets renovering. Nu har man även renoverat invändigt och kyrkan har uppgraderats invändigt med både toaletter och ett litet serveringsrum med kök. Kyrkan har nu också gjorts mera tillgänglig med en ramp (se foto nedan).
Men här på platsen har ett flertal kyrkokonstruktioner byggts genom århundradena. Det första bygget torde ha skett i slutet av 1400-talet när Vörå socken bildades. Den träkyrkan torde ha varit enskeppig med ett vapenhus på södra långsidan. En sakristia har byggts, rivits och återbyggts intill kyrkan. Den nuvarnde kyrkan uppfördes för 400 år sedan, dvs 1626-27, då som en blockpelarkyrka. Då var den en långkyrka med ett 42 m högt torn. Men kyrkan förstördes delvis av ryssarna, efter att de vunnit slaget i Napo by i Storkyro den 19 februari 1714 (de svensk-finska trupperna var illa utrystade och förlorade i ett av de blodigaste slagen under kriget). De ryska kosackerna anlände till Vörå där de tog kyrkan i besittning för sina hästar. De högg bänkarna till ved och tog med sig kristallkronor, ljusstakar osv.
Efter Stora Ofreden började folkmängden i soknen öka varför fler bänkar behövdes och flertalet ändringar gjordes. En av mina förfäder var kyrkvärd här i kyrkan omkring 1740-50-talen (hans namn finns inristad i en av kyrkklockorna). År 1777 förstorades kyrkan med korsarmar för att den ökande folkmängden skulle rymmas. Även efter detta har flera renoveringar utförts, bla målningar och ändringar.
Jag kikade in i kyrkan häromdagen när ytterdörren stod öppen för storstädning. Det fejades i varje hörn inför den stundande festen. Framme vid altarfönstret stod en stege ... och se, nu hade altarskåpet flyttats bort och den vackra glasmålningen lyste i all sin glas. Målningen är en gåva till kyrkans 300-års julileum och målad av konstnär Gunnar Forsström. Sedan är 1959 har fönstret varit placerad i det norra sidofönstret, men har nu åter fått sin plats framme i kyrkan.
Kyrkbänkarna har åter minskat i antal, eftersom befolkningen inte har ökat i antal. Det vackra altarskåpet med jungfru Maria i mitten kommer att renovers och flyttats till norrfönstret. Detta skåp är daterat till 1400-talets slut (eller 1500-talets början) och torde inte vara tillverkat i landet eller i Norden (kan ha tyskt ursprung).
Så mycket glädje och sorg som vandrat in igenom dessa dörrar.... en hel del av soknens liv och leverne. Hundraåriga historier och århundraden av utveckling.
