Så tittade solen fram!

 Idag skiner solen från en klarblå septemberhimmel! Tjohoo! Idag fick det bli en förmiddagspromenad i det vackra höstvädret. Det gäller att njuta av vädret och av det fina i vår värld!

Jag gick längs de små grusvägarna och njöt av höstens färger. Vissa träd har redan tappat alla eller några av sina löv medan vissa träd ännu är vackert gröna. Ute på en åker gick några svanar och försåg sig med ätbart medan solrosorna sken ikapp med solen på andra åkrar.... 

Hösten är en blandning av olika färger. Som här invid vägkanten där några röda flugsvampar hade poppat upp bland några bruna och gula löv...

Igår kväll var jag också ute på en kväfllspromenad - för regnet upphörde till kvällen. Men det var ännu mulet och vägarna var våta... Det blev en rätt kort promenad den kvällen.

 Det fick bli en lugn kväll hemma framför tv:n med en mugg rykande varm äppelsaft. Vi kollade på programmet "Stå upp för Värdens Barn - nu kör vi" på Svt1 (där bla sambons moster medverkade). Och jag satt och tänkte på alla dessa barn som har det svårt - barnen som är jordens framtid.... Alla borde få känna tyggheten när fred mellan människor råder....

Små gluggar i molntäcket

 De senaste dagarna har vi haft mulet väder och idag är  himlen heltäckande grå. Och nu började det visst regna också (och det har utlovats regn heeela dagen...). Jag har varit så tacksam för varje liten glugg i detta molntäcke (för det mesta har det docka varit regnfritt). Tacksam för varje liten gnutta sol. Tacksam för varje liten gnutta blå himmel. Tacksam för varje regnfri höstdag.

Så 

 

Så här vackert var det häromdagen när jag åkte förbi Replotbron för att inhandla lite fisk vid fiskaffären. Havet var nästan kavlugnt och trots att molnen dominerade kunde man ana solen där någonstans...

 Och häromkvällen när jag skulle ut på min kvällspromenad såg jag att molnen låg över skogen där solen gick ner. Men på andra sidan himlavalvet skingardes de tjockaste molnen och de sista solstrålarna färgade en molnback vackert orange.

Och det oranga blev än mera rött och täckte halva himlen mot syd/sydost.  Oj så vacket det var!

Tre svanar fög skriande under de grå molnen, de var på väg ut till sitt nattkvarter.

Jag gick och tänkte att det säkert var vackert ute vid havet en sådan här kväll. Jag såg för min inre syn alla vackra speglingar i havet. Jag fick dock nöja mig med den röda speglingen i den lilla bäcken... När jag sedan kom hem hade allt det vackra försvunnit och de grå molnen hade åter tagit övertaget över himlavalvet. 

 

Igår var det höstdagjämning

 Igår, den 23 september 2026 kl 2:05, var dag och natt lika långa över hela jorden. Det var höstdagjämning.  Här på det norra halvklotet blir nu nätterna längre än dagarna.

Dessa två foton knäppte jag tisdagen den 22 september - det var en så vacker kväll och till natten drev dimman in över slätten. Vi hade samma väder i går kväll, sol och sedan dimma. Bönderna hann igår tröska den sista havren innan solen sänkte sig och idag har vi mulet väder. En liten nattlig regnskur har gjort att morgonen var våt och full av dagg....

 

Så nu i morse såg jag alla dessa spindelnät. Näten som varit helt osynliga under de senaste soliga dagarna.

 

Och där ute mot våra postlådor såg jag än mer spindelnät! Visst har spindlarna varit flitiga denna höst! Nu skall jag fortsätta njuta av denna mulna torsdag... och till kvällen tänder jag några ljus för att mota mörkret som kommer allt snabbare den här årstiden... 

 

En onsdag på restaurang....

 Så var det dags igen! Restaurangträffis med barndomsvännerna! Nåja, numera blir det inga stora utsvävningar utan det blir till att träffas över en lunch dagtid eller så blir det ett cafébesök... Men att träffas alla fyra är alltid lika roligt! Och att dessutom äta ute på restaurang är också alltid så gott!.

 

Jag passade på att ta mig en sväng ute längs stadens trädkantade gator nu när lönnarna börjar ändra färg. 

 Sedan blev det en sväng i affärer runt torget - ja det gäller att passa på när man för ovanlighetens skull är inne i staden... Och där i Rewell Center (huset i bakgrunden), där hade vi stämt träff kl 12:30.

Vi bänkade oss vid ett av restaurang Venns bord och smaskade sedan i oss mat från deras stående bord. Denna dag bjöds det på älgköttbullar eller panerad fläskschnitsel (jag valde det senare eftersom det har stått älgkött på menyn hemmavid de senaste dagarna), potatismos, rosmarinrödvinssås och olika grönsaker/sallader. Så där satt vi då åter igen och pratade igenom det som hänt sedan senast och det som hände förr i tiden. Dagens lunch avslutade vi med varsin mugg med svart kaffe och varsitt kex. Tack tjejer för ännu en trevlig dag! Ta hand om er och ha det gott! 

Sotning när dimman lättat

 De senaste dagarna har det ibland varit dimmigt i arla morgonstund. Och just en sådan dimmig morgon behövde vi köra ut till vårt sommarparadis, för vi hade beställt sotning av vårt sommarhus och vår kära bastu. 

 

 

 

Hemmavid låg dimman tjock, som ett täcke.  En termos med morgonkaffe, några smörgåsar och några äppelkakbitar fick följa med oss i en korg när vi så rattade iväg i den tidiga morgontimmen...  Ute mot havet började dimman lätta något...

Vi och en av våra villagrannar hade beställt sotare till våra fritidshus. Eldstäder i fritidshus skall i vårt land sotas vart tredje år av en godkänd sotare (medan sotning i permanent bostadshus skall sotas en gång per år). Här på fotot ovan har sotaren klivit upp på bastutaket för att göra rent i rökkanalerna i skorstenen. Regelbunden sotning ökar inte bara brandsäkerheten utan det behövs också för att eldstaden skall värma effektivare och skorstenen skall dra bra. Efter slutförd sotning drack vi så alla varsin kopp mogon/förmiddagskaffe och nu såg vi att dimman hade lättat helt och hållet...

Till min stora glädje såg jag att Familjen Svan hade tillbringat natten i Påttin. Vilken glädje att se hela familjen samlad och att alla ser ut att må bra! Vi åkte hemåt medan sotaren fortsatte sitt arbete på andra tak med skorstenar....

Dopdagen

 I lördags skulle vårt lilla barnbarn döpas och redan fredag eftermiddag strålade vi far- och morföräldrar samman för att fixa till det så vackert som möjligt i församlingshemmet där dopet skulle hållas. Lillan och mamman kom också ut efter lillans middagsvila (pappan jobbade). 

 

 

 

 

 

Fredageftermiddagen var regnig - men till lördagen då strålade solen! Lillans föräldrar hade bjudit in den närmaste släkten och vännerna till dopdagen. Vi far- och morföräldrar hade dekorerat med olika handvävda dukar, massor av ljus, egenodlade blommor samt egna vindruvor. Vi hade pyntat med pappersblommor och ballonger. Jag hade satt fram ett häfte på presentbordet (och även klistermärken för att barnen skulle få klistra in fina bilder i häftet) med förhoppningen att gästerna skulle skriva hälsningar till lilla familjen på deras Stora Dag. Tårtorna var beställda och så på lördag eftermiddag fick vi igång den stora kaffemaskinen ....och så började gästerna samlas....

 

Det var en glad liten tjej som till dopet fick på sig en vit dopklänning (den har hennes pappas faster sytt och flera släktingar har burit klänningen - lillans pappa har också döpts i  denna vita klänning. Den fina gula klänningen fick sedan komma på igen när dopet var över och serveringen började). Vi gäster gick så in i församlingssalen tillsammans med prästen och de fyra närvarnade faddrarna.

Vi sjöng och prästen sade några väl valda ord. Och så tände han dopljuset och så öste han lite vatten på lillans huvud och sade:  "Härmed döper jag dig till Lovisa Elsie....". Lilla L sov och märkte inte ens att hon blev lite våt uppe på huvudet....

 

 

Mormor läste en vacker dikt och efteråt blev det fotografering. Så blev det servering för oss alla inne i serveringsrummet. Vi lät oss väl smaka av alla godsaker och sorlet steg ...

Lilla L satt i sin stol och fick påhälsningar av många gäster... Och hon bara tittade och skrattade... Tyckte det var en sååå rolig dag! Så började gästerna tacka för sig och lilla L ville ha lite eftermiddagsmat hon också...

 Presentbordet var fyllt av spännande paket och i häftet hade många skrivit så fina ord som säkert glädjer både förändrarna och också L när hon blir stor och kan läsa själv... Vi far- och morföräldrar städade undan och sonen hjälpte oss med den stora ovanliga diskmaskinen.... På söndagen skulle nästa dop förrättas här i samma byggnad, så det gällde att ha det städat när de kom efter någon timme....

Så åkte mannen och jag hemåt  - med vackra blommor i bilen. Vilken fin och minnesvärd dag! En dag med lilla Lovisa i huvudrollen och en dag som vi alla tänker på med glädje!
 

 

Höstdagar

 Så här i mitten av september bjuds vi på ett omväxlande väder med både sol och regn. Nätter med mulet är varmare än nätter med klart väder, men ännu ingen nattfrost här hos oss. Våra dagar fylls med allehanda göromål. Ibland är det mycket på agendan och ibland är det betydligt lugnare.

 

Igår kväll tittade solen fram mellan molnen efter en regnig dag. Vi hade den stora glädjen att få sitta lite barnvakt under eftermiddagen och också träffa lillans mormor och morfar över en kopp kaffe och en äppelpaj som jag snabbt slängt ihop. Till kvällen blev det en tur ut till vårt sommarparadis för att förbereda sotningen inför morgondagen.

Vi tillbringade ju veckoslutet där ute vid havsviken. Vinden hade gått och lagt sig under dagen och det var alldeles tyst där ute - inte ens några skriande fåglar, vågskvalp emot strandstenarna eller lövprassel....

Där ute kokade jag en varm älgköttsoppa av fjolårets älgkött och med höstens egna rotfrukter. Och som ni ser vi hittade ännu massor av gula kantareller där ute (som jag stekte). Till efterrätt bjöd jag på havtornskräm - en verklig favorit så här års!

Och där i stillheten där vilar man efter en dag i lingonskogen. Och där ute njuter man det mest man kan! Så vackert i solens sista strålar för dagen...

Till kvällen blev det som brukligt en varm bastu. Redan vid 21-snåret sänker sig mörkret den här tiden på året och vi tände utebelysningen för att hitta på stigen mellan husen. Då sänkte sig den behagliga bastuvarma stillheten  och sömnen och tryggheten lägrade sig snabbare än vanligt ....

Under natten till söndagen hade molnen drivit in och det blev en gråmulen morgon där ute. Vinden hade tilltagit och nu föll de gula löven rasslande mot marken. Där ute hade vi inget regn, men det märkte vi (när vi åkte hemåt igen) att inne mot fastlandssidan där var det vått på marken... Till eftermiddagen tittade solen åter fram och vi fick påhälsningar av en småskrikig liten baby. Vilken tur jag kokat massor av mat som snabbt kunde värmas till ungdomarna! Babyn fick också sin mat och leendet återvände efter en liten tupplur....

Och så här på hösten är det mycket roligare att fånga solen än att vandra i regn!