Räven och kantareller på min kvällspromenad

 De senaste dagarna har som sagt bjudit på (lite) ostadigt väder. Solen har ibland gömt sig bakom mer eller mindre blåa moln. Enstaka regnskur har vi bjudits på, men gårdagen bjöd på uppehållsväder fram till sena kvällen när det åter behagade komma några droppar.... Men innan regnet gick jag ut på min sedvanliga kvällspromenad.

 Behagar inte solen lysa hela tiden så börjar numera rypsfälten lysa gula!

 Igår kväll träffade jag på räven. Hen låg ute på en nymejad äng och kanske spanade hen efter sork (eller något). Men så upptäckte hen mig och spanade enbart in mig istället. "Måste nog gömma mig", tänkte räven och sjönk ner i grässtubben....

 Hen försökte gömma sig bakom de korta grässtråna. Men lite nyfiken var hen allt... "Måste kika" - vart gick jag.... Öronen var på helspänn hela tiden och hen hade säkert glömt sorken för en stund...  Jag lät hen hållas och vandrade vidare utan att kika bakåt.

Det blommade längs mina stigar och vägar. Kornfälten vajade lätt i vinden och jag passade på att smaska i mig några smultron...

 

 Jag kom hem med en del kantareller och det fick bli smörstekta kantareller på kvällsmackan! Nu börjar den härliga tiden när bär och svamp finns i naturens skafferi!

 

En härlig lördagkväll i juli som övergick i halvmulen söndag...

 Lördagen blev en fin dag här hos oss, inget regn och ingen åska (trots att det de mörka molnen kom nära). Fram emot kvällen åkte vi hem till sonen och hans sambo för att hälsa på lilla familjen. Deras gulliga dotter föddes för en vecka sedan och nu hade de under några dagar åter installerat sig hemmavid och försökte fånga dagar med lite sömn och nya vardagsvanor. Lilla dottern sov så sött när vi var där och ibland plutade hon med munnen och tycktes drömma om livet som låg framför. Såå roligt att bli farmor och farfar!

Efteråt åkte vi hem för att ladda upp med lite mat och vatten att ta med oss ut till vårt sommarparadis. Solen sken och kvällen var rätt varm. Genast började vi elda i bastun där ute vid havsfjärden.

 

 

Jag gjorde i ordning kvällste och smörgåsar på surdegsbröd med räksallad och gurkor från egna växthuset. Vi satte oss ute på piren i kvällssolen och avnjöt det som fanns i korgen... 

 

 

Ett moln dök upp på himlen och höll på att skymma solen... Men då var tack-och-lov bastun varm och det blev dags att njuta av ett härligt bastubad! 
 

Det är bra konstigt, men där ute blir jag snabbt kvällstrött och det är så skönt att krypa till kojs tidigt därute. Med synminnet av de rosa molnen på andra sidan havsfjärden somnade jag sedan så sött.

 Söndagmorgonen bjöd på lite småmolnigt.  Det blev kaffe ute på bastutrappan, precis som nästan alla sommarmorgnar där ute. Det var rätt tyst där ute - det hördes endast lite vågskvalp och någon enstaka fågelkonsert inifrån skogen.... Sommarfrid!

 Så kom snäppan flygande och satte sig uppe på den stora stenen utanför standkanten. Lite skrek den, men inte så mycket....

Ute på havsfjärden zoomade jag in svanmamman med sina ungar. Jag tror att de var alla fyra ungarna samlade kring mamman, trots att jag här endast ser tre stycken på fotot. Svanfamiljen har lämnat den trygga Påttin och finns numera ute på den stora fjärden där det går båttrafik.....

Innan vi så åkte hemåt gick jag ut långs skogsvägen och såg att nattviolerna numera nästan är utblommade, men nu var det pyrola-blommornas tur att blomma så diskret invid vägkanten.

Men  några orkidéer blommade trots allt, här Jungfrum Marie nyckel (tror jag den heter, kan event. vara en Marie hand). Visst är det härligt med vår vackra natur!

Åskmolnen rullar in och förbi

 Igår morse sken solen så vackert och himlen var blå med enbart några vita moln. Jag satt ute och drack mitt förmiddagskaffe...

 Mitt på dagen var värmen tryckande, runt 26 grader. Men så drev molnen in och det hördes åskknallar på håll - och de mörkaste molnen närmade sig.  Innan regnet föll spred min plymspireabuske glädje i trädgården där massor av humlor var samlade och flög runt i en yster dans.

Över oss drev så en redig regnskur, inte speciell långvarig men våt (och med åskknallar på gott avstånd). Och så tittade solen fram igen och jag gick åter ut i en våt trädgård...

Till kvällen bjöds vi på en vacker solnedgång och nu dansade fuktiga dimmor över slätten.

När jag gick till sängs såg jag att dimmorna hade nått ända fram till våra hus. Kvällen var trollsk - och jag låg länge och läste i den ljusa natten...

 Denna lördag har även bjudit på vackert solskensväder. Men nu hade fredagsregnet böjt ner spreabuskens blomplymer... Men kaffet smakar fortfarande gott ute i solen!

Även idag tidig eftermiddag hörde jag åskknallar på håll så jag gick ut på slätten och såg åsk/regnmolnen som hade hopat sig mot öster. 

 Fortfarande skiner solen här hos oss under sen eftermiddag (och regn- o åskmoln som jag fotade ovan kom inte över oss!) Här hos oss fortsätter lördagen med nyservad traktor och Kalle Anka som njuter av det soliga vädret! 

Ha en forsatt fin lördagkväll alla ni som kikar in här!

En intressant dag på Rasmusbacken

 Så är vi inne i juli månad och det lite ostadiga och relativt varma vädret fortsätter. Härom dagen tog vi oss en Vörådag med turistande omkring i kommunen. Det var mulet väder, men inget regn förrän när vi så framemot kvällen fick torka bort några bregndroppar med bilens vindrutetorkare...

 Vi hann besöka flera platser och affärer innan vi styrde kosan till Rasmusbacken i Lomby. En otroligt vacker plats i sommargrönskan. Med gamla, vackra röda hus (numera också ridstall med hästar som betade i hagen bredvid husen och också med höns, kaniner och får som rörde sig i sina hagar). Här finns idag även ett museum, en stor lekpark och ett cafe mm

 Hit till backen flyttade familjen Rasmus i början av 1900-talet och här levde sedan flera av barnen tillsammans och idkade bla jordbruk tillsammans. Mamman hette Maria Mårtensdotter Kullas född i Rejpelt (1868-1952) och pappan hette Mårten Johansson Höijar från Rökiö (1866-1934). De verkade den första tiden som gifta på Kullas hemman i Rejpelt by, men när deras hus (samt flera andra hus) brann år 1905 köpte de Rasmus hemman i Lomby och det kom sedan att bli deras boplats. Paret fick 8 barn, varav 2 dog som spädbarn och en som 24-åring. Yngsta sonen Alfred (1894-1949) gifte sig och flyttade senare till Toby, Korsholm. De fyra andra barnen levde sina liv tillsammans på Rasmusbackan. Enda dottern Aina (1898-1975) levde ogift med sina ogifta bröder Viktor (1905-1988) och Arvid (1908-1993) samt brodern Verner (1901-1988) som var gift  under åren 1948-65 med Mari Therese Jacobsen från Helsingfors  (äktenskapsskillnad). Han byggde sig ett eget boningshus inkl. småhus på kullen. Föräldrarnas sytningshus det s.k. Ainahuset (dock oinrett) syns i bakgrunden på denna bild mellan olika lider, bodar osv.

 

 

 

  

Här på kullen levde alltså syskonen Rasmus och efter deras död skulle hemmanet övergå i en stiftelse som skulle förvalta Rasmusgården hade de bestämt. Bröderna Verner och Arvid hade flera gånger yttrat att Rasmusbacken skulle kunna utvecklas till ett "Mini-Stundars". Idag är det flitig verksamhet här på backen. Vörånejdens ridklubb är hyresgäst, en hundförening, föreningen 4H m.fl föreningar idkar verksamhet här. Inne i storstugan (där syskonen Verner, Arvid och Aina bodde) finns idag ett sommarcafé, i Verners hus finns idag ett museum och på gårsdstunet finns flera lekplatser - och ibland hälsar Muminmamman på...

Jag har länge önskat besöka Verners museum på Rasmusbacken. Nu skulle det äntligen ske! Brodern Verner Rasmus (1901-1988) var en samlare av rang och enligt boken "Syskonen på Rasmusbacken" var han "...en av de mest kända, och mest originella, personligheter som verkat i Vörå i det tjugonde seklet..." Vidare skrivs att  "genom sitt stora samlarintresse, sitt museiföreståndarskap, sitt privatmuseum, sin hembygdskunskap, sin snickar- och målarfärdighet, sitt intresse för litteratur och dialekter bidrog han aktivt till att göra Vörå känt långt utanför hembygden och även i Norden." Under några år vistades Verner i Canada (arbetade som rallare och i ett smältverk och som kock) och där lärde han sig såväl engelska som lite franska och tyska! Här i muset finns idag ett helt hus fyllt av samlarobjekt samtidigt som det även visar vardagen på landet som det såg ut i början av 1900-talet. I ett av rummen finns 400 olika porslinskaffekoppar...! Här finns flera hörnskåp, gamla stolar, högsängen med Vörå-täcken. Och så långa trasmattor på golvet!

I musikrummet finns finmöblerna och takmålningar, som jag tycker är lite originella i våra nejder.

 

Vi gick runt i husets alla rum på de båda våningarna och beundrade allt det gamla. En sååå intressant rundvandring tillsammans med trevlig guidning! 

 

Efteråt kände vi för varsin glass i Café Arvid som finns inne i det stora röda huset. Också det ett så vackert, gammeldags hus med fin inredning!

 

Här finns också ett stort utrymme för ett större sällskap - men akta de vackra dukarna på borden! 

 Under vår Vörå-rundtur passade jag på att förse mig med några böcker (för är man historieintresserad så är man - och under sommarkvällarna hinner man läsa mera än vanligt....). 

 

 

Innan vi åkte hemåt igen hade det blivit sen eftermiddag och vi var lite småhungriga. Så vi åkte förbi Hellnäs och den nya restaurangen Hellnäs boathouse och fick ett bord för två. Vi beställde varin burgare och kunde så mätta och belåtna styra hemåt efter en intressant dag!