Aprilväder i mars....

 Idag har vi +7 grader och mulet väder, vi väntar på regnet som skall komma från sydväst. I morse kikade nästan solen fram mellan de då tunnare molnen, men nu har molnen åter lagt locket på och samlar sig för nederbörd.  Det är grått och trist. Annat var det under måndagen och gårdagen - i allafall under förmiddagen.

 I måndags hade vi en solig och vårlik dag. Till kvällen bestämde jag mig för att gå ut för att fånga den vackra solnedgången. Och vad ser jag? Jo, en molnbank som låg i väster. Fast visst är det fint när solen går ner i molnen också....

Ett vackert naturfenomen med vackra rödgula färger bildades mellan molnen....

 När jag sedan till natten kröp till kojs var det åter helt molnfritt och stjärnorna blinkade godnatt tillsammans med en skära av månen.

 Tisdagförmiddag och solen sken från en klarblå himmel (nästan ser jag nu...). Så här såg det ut på förmiddagen när jag gick ut på en vårpromenad. Torra fina vägar (men på gång- och cykelvägen låg ännu vinterns sand kvar och knastrade under skosulorna...).

Nu kvittrade fåglarna i träden där jag fortsatte min vandring längs de små vägarna där ingen längre bor. Och kolla: himlens vackra blå färg! 

Och så i norrläge med skogen som skymmer solen fram på dagen: en väg som glittrar av guld! 

 När jag så vandrade hemåt längs åkerstigen såg jag de första molnen på himlen. Under eftermiddagen tog så molnen över himlen och framemot kvällen blev det regn.

 Så övergick regnet till snö. Blötsnö. Så här såg det ut under kvällen, åter vitt på marken. När jag så skulle somna till natten smattrade åter regnet på taket. Och inte minsta spår av snö i morse.... Det är ju så här med vädret när man bara väntar på Den Riktiga Våren med humlesurr och blommor som knoppas.... Ibland känns väntan lång.... April-april-väder!

En så vacker rosenbukett!

 I lördags hade vi bjudit in gäster till en liten kaffestund med både sött & salt. Och jag hann inte ens ta fram kameran innan alla kakfaten blev rensade.... Stojigt var det så länge småbarnen var närvarande, men sedan blev det beydligt lugnare när de åkte hemåt och enbart vi äldre blev sittande vid kaffebordet...

Och efter att sedan sorlet åter tystnat för natten när resten av gästerna sökt sig hemåt  hade vi kvar den vackra rosenbuketten på bordet. Tack för dessa vackra, underbara blommor!

 

Blomvasen tar jag ut för nattförvaring i vår kalla ytterfarstu - medan blomvasen åter varje morgon får komma in till soffbordet under dagtid. Hoppas dessa blommor är lika vackra länge, länge ännu! För oj så vackert med en blomsterkvast så här i den gråbruna (dock soliga) vårvintern! 

 

Vårdagjämning i världens lyckligaste land

 Idag infaller vårdagjämningen, dvs dag och natt är lika långa. Och redan i morgon går vi mot mera dag än natt, det är ett bra tecken att den ljusa våren är här! Och i går fick vi veta att Finland åter är världens lyckligaste land för nionde året i rad! Inte är ju allting bra här i landet heller, men alla andra länder har det lite mindre bra. Fast - frågar ni mig ger jag detta land vitsordet 8,5 (och det är mera än de 7,76 som angavs för Finland i medeltal). Alla de Nordiska länderna toppar listan (tillsammans med Costa rica).

Denna fredag har bjudit på rätt mycket sol och lite vårvärme. Videkissorna är utslagna och lärkorna drillar ute på slätten, precis som de gjort de senaste två veckorna.

Igår kväll var jag ute på slätten och fotade vårens svanar som går och beter på en åker/äng. De gick i olika flockar och jag räknade att de sammanlagt var något över 30 st.

 Här fanns också några enstaka gäss....

 

Så roligt att svanarna har kommit tillbaka efter vintern. Och som ni ser vi har inte minsta snö längre....

Det är de vita svanarna och videkissorna som lyser vita i naturen så här i vårdagjämningens tidevarv....

 

Islossning eller inte längs Kyro älv?

 Varje år vill jag kolla hur långt islossningen har hunnit längs Kyro älv. Detta år har snön smält i landskapet såhär i mitten av mars, men hur är det med islossningen längs områdets stora älv? För en vecka sedan informerades det i de lokala tv-nyheterna att isen började brytas upp i Storkyro - hur såg det ut nedströms undrade jag. Igår på förmiddagen åkte vi ut för att kolla upp läget. Då var det ännu mulet väder, men solen kikade fram till eftermiddagen - och också idag skiner solen och värmer gott!

 

Så här såg det ut uppströms längs älven vid Skatila bro. Under bron och längs kanterna svallade det bruna vattnet fritt, men i mitten låg ännu ett delvis tunnt lager med is.

Här nedströms ser man att isen lever sina sista dagar. 

Här där vi sedan körde längs älvkanten märkte vi att isen ännu i mitten av älven låg kvar. Vissa år brukar älven svämma över sina breddar just här i det flacka landskapet, men i år ser det inte ut att bli några större översvämningar. Denna vinter har vi ju inte haft så mycket snö som vi har haft under andra vintrar....

Så var vi framme vid Kolkki/Golkas bro, som går över älven. Här hade isen brutits sönder i forsarna nedströms och börjat råga upp sig...

 

 Isflak och en liten (gullig) forsvirvel mitt i vattnet.

Uppströms rann vattnet i en så väldig fart så när jag tittade ner i det forsande vattnet nära bron blev jag alldeles yr! Här hade vårfloden en väldig fart ut till havet.... 

Här ser man att isen börjar leva sitt sista liv denna vinter....

 

Vi åkte vidare uppströms och stannade vi Anjalankoski och Golkas gamla kvarn. Här dånade forsens vatten där jag stod ute på stenarna!

Forsen gör sitt bästa för att bryta ner isflaken....

Men endast några meter uppström före forsen låg ännu isen delvis i mitten av älvfåran - här flöt älvens vatten lugnt och stilla...

 För så var det under gårdagen, där vattnet flöt lungt och det inte fanns några forsar där fanns ett istäcke med fritt vatten längs sidorna. Fast isen lever väl inte många dagar om denna vårvärme fortsätter. I bakgrunden Lillkyro kyrka.

 När vi så åkte tillbaka kändes det som om älven lever ett rätt lugnt liv denna vår. I alla fall lugnare - för naturens krafter kan ju vara så stora och förödande....

Havsis och havsörn

 Under gårdagen var vi ut till vår sommarstuga för att baxa in den gamla trotjänaren Arbetsskotern och släden i vår bod där ute. Nu är det ju inte mycket snö kvar på marken. Runt våra hus var marken alldeles snöfri så skotern kördes in för sommarvilan på fjolårsgräset... Men ute på havsfjärden låg det is. Och efter en vinter med ca 50 cm tjock is ligger den tydligen ännu relativt stadig där ute på vår skyddade havsfjärd. Och till min försträckelse (jag tycker inte om havsisar!) var det många fritidsfiskare ute på isen för att pimpla fisk igår i det relativt fina vädret.

Under gårdagen hade vi en hel del sol, men idag är det åter grått, lite smådisigt och endast +2 grader. De senaste nätterna har vi haft någon minusgrad - så havsisen kanske inte smälter alltför snabbt trots att det på landbacken är snöfritt...

 När jag var ut och vandrade där kring villan var det ingen snö i skogen. Men på ett ställe låg det lite is/snö kvar i hjulspåren där vi kört med bilar och traktorn under vintern (skuggit ställe mest hela dagen)! 

 

 

Under vinten hade vi ju mycket lågt vattenstånd och det blev tydligen ispropp under en vägtrunmma så vattnet kunde inte rinna iväg som det brukar när snösmältningen inleds.... En ny insjö hade bildats!

 

 

När vi sedan åkte hem flög en havsörn framför bilen. Tyvärr hade vi ju smutsiga bilrutor denna vår när man kör längs slaskiga vägar, så jag kunde inte få någon bra bild av örnen (dessutom blev den ju fotad bakifrån). Ofast brukar vi se havsörnarna under vårvintern där ute (typ februari-april), så kul att få syn på en (eller möjligtvis två) denna dag! Och jag hörde också ett måsskri långt där borta mot söder när jag njöt av solen på vår villaveranda. Våren närmar sig, trots att vi endast är inne i mitten av mars.
 

 

Beredskap för hemmet och för byn

 En kväll förra veckan var jag på en föreläsning om beredskap vid störningssituationer. Störningar kan tex inträffa när som helst under året; under vinterns snöstormar, vårens översvämningar eller sommarens torrperioder. Eller så kommer ryssen... I dagens osäkra värld kan faktiskt vad som helst hända. Står vi handfallna eller har vi förberett oss?

 I broschyren "72 timmar" informeras om vad vi behöver tänka på om vi är utsatta under en kort tid - i alla fall under några dagars tid. Vad behöver vi ha i lager för att klara av vardagen vid en kris? Jo, tex vatten i ett lockförsett kärl, batterier för radio och ficklampa, kontanter, nödvändiga läkemedel, handbrandsläckare/brandfilt, plastpåsar och toalettpapper, munskydd&handsprit och en reservströmkälla för tex laddning av telefon.  

Vi var omkring 50 personer som satt och lyssnade till de förberedande kunskaperna om vad vi bör tänka på vad gäller beredskap. Sedan delade vi in oss i grupper och funderade vad en by (eller flera byar/områden) kan göra för att säkerställa att vi klarar en större störning. Här i byn fanns denna info-kväll flera föreningar representerade, också från grannbyarna. Och en av de frågor som redan diskuteras här på byanivå är hur och var vi kan få vatten när själva vattenförsörjningen upphör. Djurgårdar behöver stora mängder vatten och även varje hushåll - kanske under en lång tid. Vi diskuterade också var det kunde finnas en samingspunkt i byn där information och kunskap kunde samlas. 

Denna infokväll var kanske en början för många av oss, som ett nytt tankemöster. Att tänka efter före om något oväntat händer. Alla som deltog tänkte säkert efter även när de väl kom hem - vad har jag hemma, vad behöver vi om en katastrof  inträffar och om det inte fungerar som det brukar... Och frågar ni mig är det viktigaste att inte glömma bort gemenskapen, att vi bör se till varnadra om samhället råkar ut för en stor störning. Vi bör tänka på - förutom den egna familjen - även på grannar som är gamla, sjuka och andra som kanske behöver vår hjälp. I nöden skall vi inte vara ensamma, vi skall ta oss igenom svårigheter tillsammans! Precis som alltid Finlands folk har gjort!