Tänk att vi fick lite mera snö....!

 Denna vinter har varit snöfattig här på våra breddgrader. Ett kyligt högtryck har legat över vårt land i veckor och det har inte tillåtit minsta lågtryck med snö att komma in över oss. Men nu ser högtrycket ut att åka vidare och de bekanta lågtrycken ser nu ut att få en chans att svepa in över oss. Redan i lördags hade vi trots kyligt väder ett snöfall. Så nu har vi plötsligt omkring 10 - 15 cm snö. Se där!

 Från och med lördag eftermiddag var det  snö och "slappföre" - men se söndagen bjöd på kyla och sol från en klarblå himmel! 

 Snön låg vackert på trädens grenar inne längs skogsvägen. På eftermiddagen begav jag mig ut på en promenadrunda och njöt av det fina vintervädret. Och jag upptäckte att det var första gången detta år det var snörök längs stora landsvägen. Folk var ute och skottade snö på sina gårdar och för vår del var det faktiskt första gången denna vinter vi tog fram traktorn för att få bort snön vid huset. Mera snö utlovas i mitten av denna vecka - och så utlovas värmegrader.... kanske regn...

 Men vilken vinter vi haft detta år!

Havtornsbär, rika på c-vitamin

 Under vintermånaderna är det bra att ladda upp med c-vitamin. För min del laddar jag upp med varm havtornssaft kalla vinterkvällar. Och denna vinter har jag inte varit nämnvärt flunsig, lite snor och hosta har det kalla vädret förorsakat, men ingen förkylning att tala om. Kan det vara havtornssaftens förtjänst?

Havtornssaften förvarar jag i iskuber i frysen, så det är bara att ta en liten saftkub i en kopp med lite varmt vatten och sedan njuta. Och förstås plockar vi bären själva ute i skärgården och sedan pressar jag ur saften när vi kommer hem. Det är både naturnära, kostnadseffektivt och c-vitaminrikt!

En vacker dag i höstas åkte vi ut till det yttersta havsbandet för att plocka på oss mera havtornsbär. Vi har några platser där vi vet att det växer havtornsbuskar och vi vet när bären är mogna - så det är bara att hitta fram till stället och så plocka på sig vinterns laddning...

De gula, saftiga bären växer på stickiga buskar (så man skall inte vara känslig för att plocka bären). Buskarnas taggar sticker in i plockhanden och den syrliga bärsaften rinner ner i såret som taggen förorsakat och det svider till lite... Men det gäller ju att inte tänka på att det svider till för en kort stund. Och även förra hösten fanns massor av bär att plocka! Havtornsbären innehåller stora mängder vitaminer (främst c-vitamin, det finns sex gånger högre c-vitaminhalt i havtorn än i apelsin), mineraler och fleromättade omegafettsyror. Bären är bra vid hjärt/kärlsjukdomar och de sänker blodtrycket. Dessutom har bären visat sig ha antiinflammatoriska egenskaper, varför de är bra för just mig!

Där ute i havsbandet såg vi massor av fåglar denna höstdag. Skarvar.... En fågel som vi tycker är invasiv, men som inte får jagas. Istället jagar dessa fåglar fisk inne i vikarna eller ute längs havskusten under sommarhalvåret (är ej stannfågel).

Just den dagen vi var där ute för att plocka bären såg vi flera flockar av skarv. Denna fågelart jagar fisk tillsammans i flockar. Och sedan torkar de sig uppe på strandstenarna efteråt  - hela flocken tillsammans nu också...

Vi såg också en havsörn som magestetiskt svävade över oss, men den hann jag inte fota för en annan måste ju också plocka bären! Efter någon timme var vi nöjda med allt vi plockar och vände hemåt.

Väl hemma var det dags att rensa bären. En del frös jag in hela för vinterns bärkrämer och en del blev som sagt till saft i iskuber. Det var en så härlig höstdag där ute i det yttersta havsbandet - en dag att minnas för de goda havstornsbären!

Kylan dämpas något....

 I natt hade vi åter över -20 grader. När jag vaknade i morse var således träden åter rimfrostbeklädda. Nu skalll jag ut med kameran, tänkte jag där jag ännu låg i sängen.... men se nej, av olika orsaker kom jag mig ut först vid 11-tiden på förmiddagen. Och då hade vinden friskat i och molnen hade drivit in över himlen.

Det var ännu lite vitt i träden när jag gick ut en sväng. Men vinden gjorde att det nästan kändes som om det snöade när rimfrosten flingade ner från träden.

 

 

Denna vinter har vi förärats med rimfrost nästan dagligen. Och visst är det vackert med vår vita nordliga vintervärd!
 

Trots att vi haft kyliga dagar den senaste tiden har vi även haft många solskensdagar. Och med solen kommer värmen i soldränkta lägen - och då börjar snön smälta.... Här från taket på den gamla ladan hängde idag långa istappar. Vi går mot ljusare och varmare tider! Tjohoo efter några veckor är vårvintern här! (Fast idag var det -10 gr när jag stretade hemåt i vinden...  men varmare blir det för var timme som går, i morgon utlovas nästan plusgrader....).

Mat på restaurang

 Denna kylslagna februari gör vi också annat än beger oss till skogs eller sitter nedsjunkna i soffan framför tv:n och glor på vinterOS. Jo, vi gör faktiskt annat också! Någongång åker vi ut på lunch! Bara så där.,,, Tänk att jag får en dag när jag inte behöver fundera "Vad skall jag koka idag då?"!

 Häromdagen blev det restauranglunch redan klockan halv 12 - vi som annars brukar äta någongång sen eftermiddag.... Där i restaurangen kunde vi förse oss med kokarnas goda mat. Jag hade valt en tallrik med grillad kyckling  med den jättegoda portvinssåsen och kokta grönsaker. Mannen hade halstrad lax med citron och timjanssås på sin tallrik. Oj så gott!

Till efterrätt blev det kaffe - och världens minsta kakbit.

 

Tänk vad en bit mat - och att göra något annat än det helt vardagliga - kan förgylla en hel dag! Tidigare i våra liv åt vi ute på restaurang varje dag, men numera händer det mycket sällan. Nya restauranger dyker upp och några gamla finns kvar (tack och lov!). Nu får vi skärpa oss och åka ut på restaurang mera ofta - för det var ju både gott och ett härligt avbrott i vardagen!
 

Glad fastlagstisdag! Och en vinterpromenad.

 Idag får vi fira fastlagstisdag - en dag som var både viktig och mycket rolig när jag var barn. Den dagen bjöds vi på fastlagssoppa med klimp och till kvällen skulle vi barn fira invid byns stora fastlagsbrasa mitt i byn. Att  dra ris och bränna en stor brasa på fastlagstisdagen är tyvärr inte längre en tradition, inte här där jag bor idag och inte heller längre i min barndomsby. En gammal fin tradition som har försvunnit (numera eldas stora brasor på påsken istället). Men det finns ju en annan trevlig tradition på fastlagstisdagen - man skall äta fastlagsbullar (semla i Sverige)! 

 Numera får vi endast tända en brasa i kakelugnen för att fira fastlagstisdagen - och vacket så....

 Under veckoslutet som just susade förbi kom sonen och hans sambo med oss ut på en härlig sen eftermiddags/kvällsvandring. Och den kvällen brann solen med sina sista strålar ovan skogstopparna.

Vi vandrade över slätten och in mot skogen. Där långt framme har sambon ett skogsskifte där vi i dagarna avverkar skog. När sonen var liten åkte vi in till skoggskiftet med skoter från ett annat håll, nu skulle vi gå upp längs en skogsväg som var ny för honom. Då, för ack så många år sedan, fick sonen en stock över benet när vi jobbade med att frakta stockar från skogen - jodå det minns han....

 När vi kom fram till skogsvägen hade solen försvunnit. Det var kyligt, men inte mer än -10 grader. 

 När vi hade vandrat runt i vårt skogsskifte vände vi hemåt igen. Nu vandrade vi mot den rosa kvällshimlen....

 

När vi vandrade tillbaka såg vi räven som kom springande. Tyvärr vände hen sig bort från kameralinsen när jag hade zoomat in hen... Men hen såg inte rädd ut utan spang lugnt vidare över den snöprydda åkern..

Väl hemma igen hade skymningen börjat falla och nu såg jag frostrosorna som hade blommat ut på ytterdörren. Vackert!

Vi satte oss kring köksbordet för några koppar med varmt kaffe och fastlagsbullar! Mums! Jag föredrar mandelmassa medan ungdomarna föredrar sylt - och dagen till ära hade vi båda sorterna att bjuda på! På kakfatet måste jag lägga det vackra vändagskortet som våra grannbarn hade gjort åt oss (visst blir man glad åt dessa fina barnteckningar!). 

Nu fortsätter vår fastlagstisdag... få se om det blir fler bullar dagen till ära....
 

Ha en fin Vändag!

 Idag den 8 februari firar vi Vändagen eller Alla Hjärtans Dag (Valentines day). 

Jag önskar er alla en fin Vändag (med detta mosshjärta som finns vid våra postlådor)!

Här hos oss har vi ett vackert och soligt vinterväder. En dag att njuta av! Glad Vändag!
 

Fredagen den trettonde

Idag är det fredagen den 13 februari. Under året kommer vi att få ytterligare två stycken "fredag-den-trettonde" dagar. Men idag är det alltså 2026-års första s.k. otursdag. Eller är det en otursdag? Njää, jag tror att det är en sådan där dag som man gör den till, precis som en vanlig dag. I morse visade termometern på -25 grader, men med solens hjälp har dagen bjudit på runt -14 grader. 

För min egen del har det mest blivit en inomhusdag. Ändå mest framför tv:n (OS-tävlingar), en del i köket med matlagning och lite bokföringsjobb. Jag har varit ute två gånger på korta promenader och knäppt flera vackra vinterbilder. För visst är det vacket när snökristaller kniper fast i träden i denna kyla! Denna månad har också varit rätt vindfattig och idag var det väl inget undantag, utan vi bjöds på en krispig & vindstilla fredag!

 

Här tre foton från förmiddagen när kölden riktigt bet i nästippen när jag var ute. Solen gömde sig bakom några små molnflak och vår värld var vit!

 

 Fram emot kvällen (ungefär kvart före kl 17) var jag ute igen - i solnedgången. Så vackert nu också för allt det vita var kvar i träden.

 

Där gick jag och tänkte att man ibland glömmer bort hur vackert det kan vara en kall vinterdag. En kall fredagen den trettonde. 
(Så inget mera märkvärdigt har ännu hänt under min fredag.... men det finns ju några timmar kvar av dagen, så man vet väl aldrig....)