Med risk för nattfrost

Sonen kom hem ikväll, han åt och så skulle han ut 

med sina kompisar. Och just då, när jag sprang ut med varma 

handskar åt honom, såg jag kvällens vackra färger. Klockan var runt 

20 och solen höll på att gå ner. Inte ett moln på himlen.

När sonen åkt iväg, rusade jag in efter kameran och 

ut i det vackra. Trots att vi haft en rätt varm dag kände man

att nu var det inte så varmt längre. Luften kändes så där höstlikt kall

och krispig som den gör när det kommer att bli en mycket kall natt.

Ändå kändes det ännu varmt i solen vid de vita floxen..

Mellan träden ser man solen strax ovanför skogstopparna.

Grannens plastade höbalar lyser vita i solen.

Så där i solens sista strålar ser man vita frön som är på färd ut 

i livet. Men en del av det vita prickarna i luften är mygg som dansar upp och ner.

Månne det är myggens sista kvällsdans? Dom känner kanske

också att det är kallare i luften ikväll?

Jag går ner mot åkrarna, där nu havren också är borttröskad.

Om man sänker sig ner något... Hur månne det ser ut här på

åkrarna i ögonhöjd för en hare t.ex? Oj, nu ser det ut som

en jätteåker. Flera mil bort till skogen....

Jag går ner mot skogen. Där hör jag några tranor som trumpetar. De går säkert

och pickar i sig sädeskorn på marken där tröskan gått fram.

De skriker och varnar mig för att komma närmare. Jag har solen i ögonen

och ser absolut ingenting. Då hör jag hur de lyfter och trumpetande 

flyger iväg. De var kanske lite irriterade att jag kom och störde dom i kvällsmaten.

Jag går längs bäcken och så bestämmer jag mig för att gå hemåt igen.

Nu är solen lågt och jag måste skratta när jag ser skuggan av mig själv.

Jag har flera meter långa ben, det ser ut som jag har utsvängda byxben, 

men det har jag ju inte. Jag har en tjock jacka på mig, för det är kyligt.

Men den där lilla pricken, är det mitt huvud? 

Jag kan konstatera att jag växt betydligt under kvällen (hihi).

Jag plockar på mig några otröskade havrestrån. Ankorna blir

så glada åt kornen när jag kommer hem. Nu känns det bara 

kallare och kallare. Jag täcker pumpor och blommor.

Det är länge sedan vi hade minusgrader senast.

Men i natt kan det bli nattfrost....

PS. Vi klarade oss.
+ 3 grader.

Grönt

Augusti lider mot sitt slut.

Och vilken skön augusti vi har haft!

Jag är så tacksam för alla soliga och varma augustidagar!

Jag vill bara säga
GRÖNT ÄR SKÖNT!

Snart har vi september och mycket av det gröna

kommer att skifta färg. Men ännu dominerar det GRÖNA!

Ha en fin helg alla ni som tittar in!

Finlands minsta stad

Härom veckan när jag var ute på min roadtrip styrde jag

bilen in till Finlands minsta stad, Kaskö. 

Jag parkerade bilen nere vid inre hamnen och gick för att leta reda

på stadens centrum. Det var stillsamt i den vackra småstaden. Gator 

gick i ett rutmönster omgivet av havet från alla håll.

De få människor jag mötte hälsade med ett glatt "Hej" eller "Terve".

Flera personer hade också något att säga, här tycktes alla känna alla

och känner man inte den som kommer gåendes på gatan (det fanns 

inga trottoarer) så ville man slänga några ord i alla fall. Hemtrevligt!

I staden bor endast lite över 1.400 personer på 175 km2.

Undra på att det inte var många ute på sta´n...

Så hittade jag en skyllt och ett stort torg.
Det måste vara stadens centrum! Jo, där fanns en 

bank och en restaurang och en turistinformationstavla.

Det var kväll och allt var stängt. Jag gick runt i staden och

beundrade alla de vackra gamla trähusen. 

Kaskö är småhusens stad. Staden fick stadsrättigheter av

kung Gustav III år 1785 och har alltid varit Finlands minsta stad.

. 

Många hade dekorerat sina fönster med båtar. 

Det här är en stad där sjöfarten alltid haft stor betydelse.

En och annan katt såg jag ju också.

Allt möjligt vackert hittar man här i staden!

När jag gick där och njöt av det vackra vädret tänkte jag att

om jag skulle renovera ett gammalt hus skulle jag åka till Kaskö

och gå runt i staden för att samla fina ideér.

Dagens besök avslutades i Gästhamnen där jag mumsade i mig 

en hembakad hallonkaka med vitchoklad och en klick glass som pricken

över härligheten. Den trevliga kioskvärdinnan berättade också

så inspirerande om sin stad. Jag satt länge och njöt

av kvällssolen vid hamnen. 

När jag åkte hemåt stannade jag vid en av broarna ut ur staden och 

tog ett kort av stadens stora massafabrik.

Till Kaskö vill jag åka igen!

En vacker augustidag med krasse, havre, äppel och flygplan

Vilken ljuvlig augusti vi har fått ta del av!

Härligt varma dagar radar upp sig på ett pärlband.

Vi tackar och tar emot. 

Vi njuter.

Mina krassar lider av torkan, men blommar som bara den!

(Månne det är någon som inte vattnar blommorna?)

Igår började vi tröska havren. Sonen kom hem och hjälpte till.

Vi körde med två tröskor, så strax var sex sädeskärror fyllda med säd.

Idag kommer dom till torkning och vi kan fortsätta ta bort den sista havren.

Det doftar så härligt i augusti. Doften av mognad.

Mot kvällen satt jag i solen och skivade ner äpplen för 

ytterligare saftkok. Jag skär bara ner äpplena 

i saftmajan. Skalen och kärnhusen får vara kvar.

Inget socker behövs, denna äppelsort är så söt.

Jag kunde sitta och kika på ett flygplan som flög över oss.

Högt där uppe bildades en vit röksvans.

Det var tack vare det vita strecket jag såg planet.

Undrar om det var på väg till USA?

Prydnadspumpor

I går kväll plockade jag några prydnadspumpor.

De senaste åren har jag alltid sått prydnadspumpor

bara för att kunna skörda dessa vackra frukter. 

Gårdagskvällen var solig och ljummen.

Pumporna riktigt lyste i kvällssolen.

Ännu har jag massor av prydnadspumpor som

är på tillväxt. Skörden blir riklig - som för så mycket annat detta år.

Mitt bland delikatesser

Helgen som gick bjöd på underbart sommarväder.

Soligt och varmt dagtid, men nätterna var rejält kalla.

Lördagen blev en härlig dag med roligt kusinkaffe och

sedan äppelplockning. Vi har de godaste äpplen vid min hemgård.

I lördags plockade vi flera plastkassar fulla med äpplen.

Dessa äpplen är underbart söta och goda. När de är 

mogna blir de genomskinliga av söt vätska. Mmmm.....

Idag kokar jag äppelmos och äppelsaft.

Hela huset doftar äpplen!

Söndagen bjöd också på strålande sol, inte ett moln på himlen.

På förmiddagen begav vi oss ut till yttersta havsbandet.

Där växer havtorn och vi tänkte plocka bären.

Och vilka mängder av bär vi hittade!

Alldeles gula lyste bären på massor av buskar. På soliga

ställen var bären mogna, så vi plockade och plockade.

Buskarna är sticka, men det var så skönt att stå där ute i 

vassen med solen i ryggen att jag kände inga vassa taggar....

Jag plockade och bara njöt!

Havtornsbären är vitaminrika och väl hemma brukar

jag pressa saften ur bären och förvara råsaften i frysen.

Inga konserveringsmedel här inte!

Vi var fyra bärplockare och vi hade en liten matsäck med oss.

Det smakade så gott där ute i vassen i den

varma augustisolen. Kaffe/te och smörgåsar och goda bullar.

Det var en så härlig dag och den här dagen kommer jag 

säkert att minnas hela långa kalla vintern.

Jag har aldrig sett så mycket havtornsbär.

Jag plockade flera liter. Ändå finns det det massor av bär kvar

på buskarna, som en gåva också till nästa plockare.

På hemvägen köpte vi några saftiga rökta rödingar.

Väl hemma stod vi vid köksbänken och bara åt av 

de underbart goda nyrökta fiskarna.

Mums för alla delikatesser

hela helgen lång!

Skymningsmusik

Vi har haft en fantastisk helg!

Den har varit solig och varm och vi har delat den med släkt och vänner 

och massor av augustinjutningar, men mera om det senare.

Denna vackra augustikväll har vi varit till kyrkan och 

lyssnade till härliga skymningspärlor. 

Den fina kammarkören Psallite framförde ett pärlband

av vackra önskesånger.Vissa av sångerna ackompanjeras på

orgel eller piano, violin och kontrabas. En stämningsfull kväll

när solen lyste in i kyrkan med sina sista strålar.

Vi åkte hemåt när skymningen övergick i mörker.

Dimman lade sig som ett flor över landskapet.

En fulländad avslutning på en fin helg.