Soldater från 1700-talet

Häromdagen berättade jag ju om slaget  år 1714 i Storkyro, 

här kommer fortsättningen.

Det finns historiska grupper som idag syr upp kläder, letar reda på

tidtypiska vapen och lever sig in i hur det var att leva för 300 år sedan.

Jag var nyfiken och tog mig en titt på gänget som stod för skådespelet.

Rekonstruktionen av slaget vid Napo skedde under ledning av

Göran Backman från Oravais. Vem som gestaltade Armfeldt vet jag inte, 

men vackra kläder och ett glänsande välputsat svärd hade han.

Här ett unikt foto, som tyvärr blev helt misslyckat med felinställd kamera

. Fr. vänster Backman, Armfelt, Storkyro-prästen och rysslands 

Golitsyn (tror jag) invid Napo-stenen vid Storkyro gamla kyrka. 

De finska hästarna var så lugna och trygga. De besvärades inte

det minsta av alla smällar och allt folket.

De svenske

ukrainska

ryska

och norska grupper var på plats.

Förr i tiden rekryterades pojkar i åldern 14-17 år till soldater.

Medelåldern var lite högre nu för tiden....

Allmoge, som uppbådats i kommunerna runt om i Österbotten.

De hade varken gevär eller svärd, oftast liar eller annat tillhygge.

Men det fanns också en hel del mer eller mindre eleganta damer

som följde med soldaterna.....

Några damer satt kring den öppna elden. De samspråkade,

broderade och en av dem ritade och målade..

En stilla fin stund i folkvimlet.

Här förevisar en göteborgare hur de gamla bössorna fungerade.

Vi fick också lära oss att de svenska soldaterna gick i tre dagar och vilade

på den fjärde dagen när de var ute på sina fälttåg. Då var det

bra att ha snus och öl med på resan....

... eller möjlighet att koka kaffe. För att orka.

Den ljumma kvällen fortsätter, allt medan soldaterna kan 

koppla av och allmänheten skingras.