Vid strandkanten en solig vinterdag

I går fotograferade jag i strandkanten när vi var ute vid ön.

Vassen lyste gul mot den vita snön. Ja, den mer än

lyste, jag tror bestämt att den sken som av guld!

Vi körde med arbetsskotern rakt igenom vassfältet.

Det rasslade lätt i stråna och snön knirrade under skorna

när jag gick där upp mot skogen.

I strandkanten växer en djungel av alar.

Här går jag ut på isen igen, igenom vassfältet...

Snart har jag solen rakt i ögonen.

Det känns som om denna havsvik snart kommer att slamma igen.

Sakta men säkert kommer buskar och alar att växa i dessa grunda vikar.

I vår del av världen har vi en landhöjning som sker med en 

hastighet om 8 millimeter per år. Det låter lite, men det 

märks efter ett tiotal år att stenar som tidigare låg  

under vattnet nu ligger på torra land ...

....sakta men säkert....

Det är först då fågeln

kastar sig ut i den fria rymden,

som den känner 

att den har vingar.