Den lyckliga staden

För några år sedan utsågs Nykarleby till Finlands lyckligaste stad.

Idag gjorde jag ett arbetsbesök i staden. Solen lyste och det blåste

friska vårvindar. Innan jag åkte hemåt igen gick jag en runda igenom 

den lyckliga staden.

Nykarleby är en vacker stad med låg trähusbebyggelse.

Mitt i bild syns Brostugan (f.d. Brovaktarstugan). Det är den lilla gula stugan

på andra sidan älven. Brostugan byggdes 1817, samma år som man byggde bron.

Under 1800-talet var stugan brovaktens bostad. Brovaktens uppgift var att uppbära

en broavgift av alla som inte bodde i staden och som skulle åka över bron.

Idag är den lilla stugan ett charmigt sommarcafé.

På andra sidan älven tonar kyrkan från år 1708. 

Jag fortsatte min vårpromenad längs älven och kom till dammen.

Kraftverket har dämt upp älven och vårflödet forsade ur turbinerna.

På ena sidan dammen en lugnt flytande älv och på den andra sidan

ett vilt forsande vattenfall....

Jag fortsatte igenom en allé till ett mycket känt museum.

Här på Kuddnäs föddes författaren Zackarias Topelius.

Idag är hans födelsehem ett museum som dagen till ära fick

en vårstädning. Ute på trappräcket hänger mattor och filtar.

Zackarias föddes 14 januari 1818 här på Kuddnäs.

Han har skrivit många av våra kända sagor och sånger, alla känner 

"Sov du lilla videung, än så är det vinter".

Han kanske satt i det vackra lusthuset nere vid älven och skrev

"Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt" eller "Fältskärns berättelser"....

Nåja, han skrev nog sina mest kända verk i Helsingfors eller

annorstädes i världen, Kuddnäs var ju bara hans barndomshem.

Men lusthuset var så fascinerande vackert denna vackra aprildag!

Uppbyggt på stenar låg det inbäddat bland buskar och träd.

Jag fortsatt min vandring in mot staden. Många vackra gamla trähus finns

bevarande. Här syns vattentornet i bakgrunden. När jag var liten, var vi

mamma, pappa, jag, mormor och hennes syster Jenny hit på en söndagsutflykt.

Vi åkte med hiss upp till restaurangen som finns uppe i tornet. Där drack vi 

kaffe och åt varsin god bulle. Mormor hade aldrig i sitt liv varit så

högt över marken (och det hade nog inte jag då heller varit)!

Här kom jag in till centrum av staden igen. 

Mera foton från den lyckliga staden en annan dag.