Varje år den 8 mars infaller den Internationella Kvinnodagen. Jag har alltid tyckt att kvinnodagen är viktig eftersom jag är för jämställdhet. Jag tror att både män och kvinnor behövs för att föra världen framåt i ett samförstånd. Allt sedan jag var i 20-årsåldern har jag röstat kvinnligt i olika val (om det funnits kvinnliga kandidater vill säga). Jag vill ha arbetsplatser med både kvinnor och män, sida vid sida. Med samma förmåner och med gemensamt utbyte av framtidsvisioner Världen blir inte bra av alltför mäktiga män (den blir inte heller bra av alltför mäktiga kvinnor, men sådana finns knappast). Förhållandet bör vara i balans, vi har kommit en bit på vägen - och vi har en bit kvar.
I min släkt har det funnit många starka kvinnor, både från min mors och min fars sida. Egentligen var bondesamhället rätt jämlikt på ett sätt. Båda parterna jobbade lika mycket (dock med olika saker, men den ena hade inte klarat sig utan den andra), båda har försvarat vårt fosterland (på olika sätt där också, en i frontlinjen och den andra som tagit hand om allt på hemmafronten) och båda har haft sina fötter djupt förankrade i den gemensamma hembygdens mylla. Idag har samhället förändrats, arbetsuppgifterna och arbetsfördelningen har förändrats. Det återstår mycket att göra för en jämställd värld.
Årets kvinnodag bjöd på ett vackert vinterväder. Gårdagens busväder blev till ett minne blott, för idag sken solen och dagen bjöd på någon minusgrad utan nämnvärd vind. Jag var ute på vinterpromenad allt medan de första molnen drev in. Nu till kvällen och natten utlovas mera snö...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar