Söndagmorgon

Jag vaknade till åskmuller på söndagsmorgonen.

Fast kanske inte direkt vaknade, utan bara hörde så där 

någonstans i mitt medvetande medan jag ännu ville sova lite till

(om ni förstår vad jag menar). Jag virade in mig i täcket vid vår

sommarstuga och tänkte bara så där flyktigt att det åskade fast det är 

i slutet av september när det inte ens är över 20 grader... och inte har 

vi dragit ur alla kontakter hemma heller (jag är rädd om min dator och 

tv:n och...)... så somnade jag igen.

När jag sent omsider kravlat mig ur sängen, gick jag ut på en liten morgonpromenad.

Inget regn hos oss, men en vacker soluppgång hade vi.

Och vilket fint söndagsväder vi skulle få! Soligt och varmt.

På lördagskvällen när vi lyssnade på väderleksrapporten i radion

pratade man om kallare väder till veckan som kommer. Ordet "snö"

nämndes och jag kände vemod när jag tänkte på det ordet.

Inte ännu, tack! Vi vill njuta ännu några dagar,  helst veckor.....

Efter frukosten gick jag ner till bryggan igen och såg på alla sjöfåglar

som samlats vid andra sidan viken. De var ett 50-tal skrakar

som simmade i en rad. Än åt det ena hållet, än åt det andra.

Nu är dom säkert inställda på en långflygning till Mellaneuropa.

Kan tänka mig att det är roligare att resa tillsammans.

Efter att ha diskat och städat undan i huset gick jag en sväng i 

det soliga vackra höstvädret. Redan på förmiddagen

värmde solens strålar så skönt!

Många vackra blad som har gjort sitt för denna sommar...

.. om inte bladen har "fått sätta livet till" när hungriga

larver har varit i farten.

Vattenblänk på min gamla sommarbrygga.

Månne det var sista varma dagen då jag satt på bryggan

och dinglade med benen? Månne hösten verkligen börjar göra

sig gällande? Eller får vi ännu dagar med härlig värme?

När vi åkte hemåt, åkte vi längs en guldväg.

Här hade det regnat och vi hade solen i ögonen.

Asfalten glänste som vore den gjord av ädlare material.