Den friska vinden ute på landet

Ännu en alldeles för varm dag.

 Ja, för idag har vi ännu en plus-dag (+4 grader)

och all snö smälter bort. Ute på åkrarna tittar den svarta jorden fram

och de små vägarna är alldeles glashala, med ett och annat sandkorn (om

de nu inte blåst bort). Det är inte roligt att bo på landet när vägen är 

isväg med vatten ovanpå. Inte roligt att bo långt från stadens

isfria och sandade vägar....

Fast jag vill ju bo på landet. Jag vill bo nära naturen (med eller utan

blankis på vägarna) och jag vill känna den friska vinden som rufsar om i håret.

Då får jag ta isen. Då får jag bara hålla humöret uppe och skrinna ut till sandhögen

och försöka sanda gårdsplanen och backen upp till stora vägen.

(Bara jag inte druttar på ändan igen... det värker ännu i ena knäet och ännu

syns fläskläppen sedan förra gången vi hade värmegrader)...

Här sitter jag och klagar...

Klagar gör jag egentligen inte, jag bara konstaterar fakta.

För egentligen är jag på jättefint humör. Jag har nämligen gett mig själv julledigt

från och med nu. Här har jag en racka med lediga dagar då jag kan pyssla på här

hemma. Sköta om sambons vackra blommor (sjuklingen har fått en del fina 

blomster) och ta tag i dagen för att se vad den har att erbjuda.

I dag vill jag tacka Dig som brukar kika in till min blogg.

Jag vill också tacka för alla fina kommentarer. Ni förgyller min dag!

Jag önskar Dig en fin tolfte-decemberdag.

En liten hälsning till Dig från lugnet på landet och från lilla mig. 

Sköt om Dig! Ta hand om Dig!

Ha en värdefull dag!