Julafton 2013

Årets julafton har gått till historien som en av de

varmaste i mannaminne. När vi vaknade på morgonen hade vi

ett tunt täcke av vitt på marken. Temperaturen var kring nollan. Det var

en så fin julstämning. Men när kvällen kom, då hade vi regn och plus fem grader.

Det är inte varje jul vi har så många värmegrader, inte heller är det
vanligt med så mycket regn. Men dagen bjöd som vanligt på massor av julmys.
Det var en dag fylld med mycket gemenskap med släkt och vänner.

Dagen började som vanligt med en tur till mina barndomstrakter. Vi tände
ljus på mina föräldrars och andra släktingars gravar, vi träffade vänner och blir bjudna
på julgröt med fruktsoppa, glögg med pepparkakor. Det blev många
"god jul" innan vi styrde hemåt. Hemma hämtade vi endast lite bjudmat som vi
tog med oss till sambons syster där vi alltid firar julafton
med massor av god julmat och olika förträffliga tillbehör.

Vi bänkade oss kring det stora bordet. Som vanligt är det trångt och en glad stämning.
Vi plockade åt oss från de många faten, vi fyllde våra tallrikar under stort
pladder. Så sänkte sig tystnaden när vi alla högg in på julmaten. En stilla julmusik
spelade i bakgrunden. Där satt vi alla och njöt av allt det goda.
Vi njöt av julskinkan, jullådorna, sillen och laxen, patén och pajerna,
köttbullarna, salladerna och den supergoda såsen. Pladdret
återvände till julbordet och vi bara njöt till fullo
av maten och varandras sällskap.

Så satt vi där och dåsade vid bordet. Mätta och belåtna. Med milt våld
slet vi oss från bordet, röjde undan och fram på bordet kom andra
dukningen. Dags för julgröten med fruktsoppa och varsin klick vispgrädde.
Fastän vi var hur mätta som helst ryms ju alltid en portion med efterrätt...

Äntligen var det dags för julklappsutdelningen. Tomten kommer inte längre till oss,
det är länge sedan barnen var små. Men känslan är den samma när alla
får sina klappar, sliter av julpappret för att kolla vad som finns i paketen.

Lucas, som måste stanna i tamburen långt borta från den underbart
doftande skinkan, fick också denna jul några julklappar.
Han slet snabb bort pappret och fann en höna som pep. Lucas
blev alldeles överlycklig. Han bet hönan i magen och hönan pep till,
det gjorde han om och om igen. Vi stod alla i en ring runt hunden och bara
skrattade. Och Lucas han fortsatte att showa. Pip-piip-piip.

Kvällen avslutade vi med kaffe smaksatt med kardemumma och nötter.
Ett stort fat med jultårtor tornade också på bordet.
Julaftonen började lida mot sitt slut och vi tackade för oss.
Ännu en julafton med härlig julkänsla har lagts till livets bok.
Jag är så tacksam att jag får var med på allt det underbara.
Önskar er alla en fortsatt fin julhelg!