I morse hade vi minusgrader och när jag kollade efter nattens lägsta temperatur såg jag att vår utetermometer hade stannat på minus 5 grader. Jaha, nu är det alltså dags att förbereda sig för vinterväder..
Under hela förmiddagen flödade solen från en klarblå himmel och jag bestämde mig för en lång måndagspromenad i det frostnupna novembervädret. Solen stod ännu lågt på himlen och jag fick otroligt långa ben och litet huvud när jag tog ett "självporträtt" där jag vandrade längs vägen.
Jag gick längs åkervägarna, där marken nu var frusen och inte lika våt och mjuk som för bara någon dag sedan. I vattenpölarna hade is bildats under natten.
När jag tittade efter hade alla pölar olika mönster.
Jag vandrade upp mot skogen och där låg frosten ännu kvar i gräset vid skogsbrynet.
Där solen lyste (och hade lyst redan i en timme) där kändes det riktigt behagligt.
Det porlade så glatt i skogsbäcken. Så vandrade jag ut ur skogen och åter ut mot slätten.
Och på tillbakavägen gick jag förbi flera vattenpölar med vackra isformationer. Visst är denna is-konst vacker! Frågan är om inte naturen är den skickligaste konstnären ändå! Vilken "tavla" tycker du bäst om? En av mina favoriter är helt klart den sista!
Så vackra isbilder där jag gick var det bara kross kvar !
SvaraRadera