Kvällen den 12 augusti hade jag hållit mig vaken för att kolla in stjärnfallen när Perseiderna skulle komma flygande över himlavalvet. Jag hade förberett mig på stjärnregn med lysande streck på himlen. Torsdagen var en solig och varm augustidag och kvällen var så härligt varm och vacker den också. Men så när jag gick ut med min kamera (vid 22.30-tiden) för att kolla läget innan mörkret föll - då upptäckte jag de första stråken av dimma som började dansa över slätten...
Den första dimbanken hade lagt sig mot skogen på andra sidan slätten. Och dimman kom dansande emot mig...
Det var älvorna som var ute och dansade denna tysta augustikväll. De svepte sina vita slöjor över slätten när de på lätta tår knappt nuddade marken - för att fylla hela slätten i ett vitt skirt täcke... (de kanske också tittade upp mot den vackra himlen och drömde sig bort mot stjärnorna ...)
Det var så vackert med dimman och kvällshimlen. Jag stod länge där ute och bara njöt av prakten. Så såg jag de gråblåa molnen driva in. Dimmolnen kom utifrån havet.
Jag gick in för att kolla ytterligare en stund på tv:n och när jag nästa gång kikade ut över slätten var dimman kompakt . Himlen och allt var insvept i ett nattgrått töcken.Jag såg inga stjärnfall den natten. Men visst var det också vackert med älvornas tysta dans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar