Hösten 2020 kan beskrivas med fyra ord: dimmig, disig, gråmulen och corona-pandemi fas 2. Nej, denna höst känns inte som någon riktig höjdare. Hösten har varit varmare än vanligt, stormigare, blötare och gråare än vanligt (speciellt november och december bjöd på gråväder med ytterst få dagar med sol). Ovanpå detta får vi lägga oron över covid-19. Corona-viruset som en mörk skugga, inte nära oss - men så pass nära att vi alla har blivit påverkade....
September kom med många vackra moln, några riktiga solskensdagar och med de vackraste höstfärgerna. Den 19 september brakade den förödande stormen Aila in (det blev flera stormar, men Aila var den värsta) och skogens träd låg som plocke-pinn här i våra kustskogar. Det blev skogsjobb igen...
Oktober blev varm, färgsprakande och dimmig. Vi barndomsvänner träffades utomhus uppe på Storberget för månadens roligaste dag och flyttfåglarna samlades inför den stora flytten söderöver. Tyvärr måste vi ta farväl av vår Herr Anka som varit med i vår vardag i så många år. Sonen Kalle Anka gick ensam någon vecka, men så kom vår son hem med två Fröknar, som älskat sällskap åt Kalle. Och nu blev Kalle överlycklig... Coronan ställde till det i oktober igen efter att höstens studerande samlades till fester och sammankomster, med den påföljd att samhället fick stängas ner igen. Vi redde ut stormen ännu en gång, trots att viruset gett sig till känna i enstaka fall under hela hösten.
November blev en nästan alltigenom gråmulen historia. Det regnade en hel del och vi fick lite snö som smälte och som var tillbaka efter någon dag och som sedan smälte.... Grusvägarna blev till en våt sörja.... Ankorna fick vara ute varje dag, men snö det tyckte de inte om Sååå kallt om fötterna kvackade de. Vi hade dock dagar med många plusgrader och då trivdes ankorna! Tack vare den varma hösten kunde vi fira Farsdag med en ros från trädgården.
December blev mörk, vi kunde räkna månadens soltimmar på en hands fingrar. De grå molnen dominerade helt och fullt. Vilken tur att alla julljusen lyste upp i mörkret! December blev en annorlunda månad, men vi kunde fira självständighetsdagen 6.12 med marschaller i hela byn, sonens födelsedag och naturligtvis julafton hemma hos L. Där åt vi som alla tidigare år julmaten, men nu endast åtta personer kring bordet. Tyvärr blev annandagsfirandet med olika släkter inhiberat detta år, men vi får hoppas att vi åter kan samlas ett annat år. En annan gång.
Idag kommer vi att fira nyårsafton, men på ett annat sätt än de senaste årtiondena. I år kommer vi, enbart sambon och jag, att fira in det nya året hemma (tänker på er B&Å och G&T, skål!). Vi kommer att minnas året 2020 när corona-pandemin spred sig över världen, när sjukvårdspersonalen fick göra stora uppoffringar och där vi alla lärde oss att tänka mer på andra än oss själva. Vi lärde oss sprita/tvätta händerna, bära munskydd och inte samlas i stora sällskap. Vi lärde oss uppskatta naturen än mer och vi lärde oss att inte ta något för givet. Nästa år kan de flesta av oss ta vaccinet mot viruset och då får vi hoppas att det värsta är över.
Till sist vill jag tacka er alla som kikat in hos mig och önska er ett Gott Nytt År 2021!
Fortsätt ta hand om er och era nära och kära! Njut av livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar