När jag blev intresserad av historien om Kirksal

 När novembervinden härjar där ute plockar jag fram några foton från augusti när solen sken och det var varmt och behagligt väder. Det var då jag var ute på en av mina historiska rundturer tillsammans med barndomsvännerna. Vi skulle utforska platsen som heter Kirksal och ligger i Lomby, Vörå. 

Kirksal är en kulle, ett berg, som idag är skogstäckt och som helt smälter in i landskapet. Men hur såg det ut här för tusen år sedan, eller för 500-700 år sedan? När berget låg i dagen? När ån mynnade ut i havet mycket närmare än idag?

Vi stannade bilen invid vägen och tog den lilla spången över ett torrt dike och in i skogen.  Vi fortsatte upp längs stigen, upp längs kullens ena sida. Stigen kantades av blåbärsris och ett och annat blåbär slank väl ned...

Halvvägs upp gick vi förbi en stor sten. En  gubbe, utskuren i trä, lutade sig emot stenen. Han såg aningen trött ut ...men vi däremot var inte trötta utan traskade lätt uppför den inte alltför höga kullen. Lite nyfikna var vi allt....

Sedan barnsben hade vi hört talas om platsen Kirksal och vi hade också hört att ortsnamnet troligen kom från ordet kirkko eller kyrka. Men sedan då? Vad vet man mera om platsen?  Idag har jag försökt ta reda på lite mera om platsen. Jag hittade bl.a. följande: 

I historiken om Vörå församling "Fädernas kyrka - och vår" (från år 2014) finns följande notering om Kirksal: "Traditionen säger att det fanns ett kapell på Kirksal kulle i Lomby redan innan Vörå socken bildades. Namnet Kirksal tycks också tyda på det, men närmare uppgifter om kapellet saknas."

 

I "Vörå sockens historia, del 1" finns detta fotografi av Kirksalkullen (fotot troligen från 1930-talet). Då fanns inga träd uppe på kullen och man kan tydligt se det platta berget. Idag är berget helt täckt av skog, men där uppe på berget har byborna numera delvis röjt bort mossor, buskar och träd. Runtomkring kullen breder slätten ut sig åt alla håll.

Så här skriver Åkerblom år 1937 om socknens historia: "Åtskilligt dunkel omhöljer också de äldsta kyrkliga förhållandena i Vörå. Att här funnit någon liten kyrka eller gudstjänstplats redan under medeltiden tycks framgå av den katolska mässbok, försedd med årtalet 1269, som till senaste tid förvarats i Vörå kyrka. Mässbokens årtal är skrivet med de latinska siffrorna MZZXXX. Under medeltiden utnyttjades stundom Z som tecken för talet 2000. Enligt detta bleve årtalet = 5030, vilket tydligen har världens skapelse som utgångspunkt. Enligt den judiska tideräkningen förlägges skapelsen till 3761 f Kr. Med stöd av denna beräkning bleve årtalet 5030 = 1269 e Kr".   Åkerblom fortsätter berätta: "Åtminstone på 1400-talet bör en kyrka ha funnits i Vörå, att döma av de ännu bevarade rätt talrika kyrkoprydnaderna från detta århundrade. Men Vörå utgjorde inte då ännu en egen församling."

 Vörå socken torde ha bildats någon gång i slutet av 1400-talet. De tre kommunerna Pedersöre, Mustasaari (Korsholm) och Pohjankyrö (Kyro) avstod alla delar av sina utmarker för att Vörå socken skulle kunna bildas. Årtalet 1489 har påträffats i samband med namnet Vörå socken, men det exakta grundläggningsåret är okänt. (hämtat ur församlingens historik).

 ("Carta Marina från 1539 i Olaus Magnus´  storverk innehöll information också om Finlands geografi, naturförhållanden och näringsformer". Fotot från Finlands historia av Henrik Meinander. Här finns bla Vörå, Kyro och Mustasaar utprickade, proportionerna är inte de rätta dock.)

Det är Åkerblom som fortsätter i boken om socknens historia så här: "Kommer så spörsmål om platsen för den första kyrkan, kapellkyrkan, i södra Vörå. Att den inte stått där den nuvarande kyrkan står förmäler traditionen, och vi kunna annars också tänka oss det. Men forna tiders primitiva kommunikationer i minnet förstå vi, att man vid den egna socknens bildande och en ny kyrkas uppförande (i början av 1500-talet) flyttade platsen längre norrut och till ett ställe, som från de yttre byarna bekvämare kunde nås båtledes. Under senare delen av 1500-talet fanns Vörå ås mynning i Lålax, därom upplysa uppbördsböckerna. Flytta vi oss tex 200 år tillbaka i tiden från mitten av 1500-talet, alltså till mitten av 1300-talet, kunna vi tänka oss, att Vörå ås mynning då låg betydligt högre upp"

 

Så här fortsätter Åkerblom: "Möjligen fanns det gamla kapellet i Koskeby. Märkligt nog ger den ännu kvarlevande traditionen om kyrkans flyttning till dess nuvarande plats ett visst stöd för denna teori. Enligt traditionen fick ett par oxar med förbundna ögon draga en stock och sålunda avgöra, var den nya kyrkan skulle grundas, och oxarna voro från Käldas (Sippus) hemman i Koskeby. Oxhistorien är inte mycket att räkna med, då dylikt berättas om många andra kyrkor, men däremot måste utpekandet av ett hemman i Koskeby tillmätas en viss betydelse. Mest enstämmigt är dock traditionen om Kirksal, en klippig ängskulle i Lomby, nära Kausalkullan, såsom plats för Vörå kyrka".

 

Jag har också funnit att amatörarkeologen Jakob Tegengren har berättat om Kirksal i skriften "Minnen från heden tid" (tyvärr har jag inte läst hans noteringar).

 Uppe på kullen fann vi några plaststolar framför en sten där någon ristat in "Kirksal, Lomby". Dessutom fanns några stockar från en gammal vägg (?). Visst är Kirksal en spännande plats. Och kom ihåg att också  i Storkyro under 1200/1300-talet fanns en liten träkyrka och ett kloster....

Vi gick nerför kullen och några fler blåbär hamnade i magen...

Om du som läser detta vet något mera om Kirksal, vänligen kommentera detta inlägg! Alltid roligt att få veta mera om denna plats!