Slåttern på de vilda växternas äng

Vi är ju delägare i en gammal gård med både lite skog och åkermark.

Varje sommar brukar vi slåtta ängarna och låta gräset ligga kvar. Igår var det

dags, sonen kopplade slåttern till traktorn och åkte iväg. Nu är det inga stora ängar 

det är frågan om, utan det är några små ängar kringgärdade av skog. Med stenar lite här 

och där, så det gäller att hela tiden var uppmärksam där i traktorhytten.

På ängarna växer otaliga vackra växter och fjärilar flyger

kring i solgasset som om de ägde världen....

Här ute är det enda stället där prästkragar växer vilt. Samsas 

så fint med rödklövern.

Här växer också en av de utrotningshotade grässorterna. Tyvärr

har jag glömt bort vad gräset heter (någon som vet?).

Här i södersluttningen är det torrt, många blommor är utblommade

och bladen börjar skifta i rött.

Fjärilar, bin och småkryp av olika slag. Dessutom är det sorkår, så en och

annan stor tjock sork såg jag smita in i sina sorkhål.

Det doftade sommarvarmt och jag mumsade i mig smultron stora som

tumnaglar (fast dom hann jag aldrig fotografera....)

Så många olika grässorter det fanns! Och faktiskt ett och annat

timotej-strå fanns också på ängen.

Vi slåttar ängarna för att ängens vilda växter skall ha en chans att 

överleva. Skogen tar lätt överhanden och då försvinner mångfalden.