I dag har vi mulet med lätta regnskurar. Att det skulle bli regn såg vi
redan i går kväll när sambon och jag begav oss ut på en kvällspromenad.
Vi ville sträcka på benen efter att ha sått kornet klart (rekordtidigt!).
Vid kanten av skogen såg vi hur stora mörka moln kom in från sydväst.
Solen var i vackert nedåtgående och vi gick in i skogens skugga....
Vi gick längs en liten stig i skogen. Under de mörka granarna
var det skugga och upp i trädtopparna lyste solen...
Men på några ställen lyckades solstrålarna ta sig enda ned till marken,
som här på lingonriset som växte på en sten....
Sambon stannade vid bäcken som rinner igenom skogen. Han tyckte att han
såg en vattensork, det syntes krusningar på vattnet. Längre fram var vattnet
alldeles stilla och blankt, brunmurrigt och doftande skog....
Tickor växte på några späda björkstammar nere vid bäcken....
Vi fortsatte vår skogsvandring i ljus och skugga....
När vi kom ut ur skogen glödde de sista solstrålarna.
Hela världen blev plötsligt rödskimrande och vacker....
Det sägs vara ett verkligt björkpollenår i år.
Jag tror bestämt dom har alldeles rätt!
Vi gick igenom ännu en skogsdunge och i utkanten av den skogen började solstrålarna
krypa till kojs för natten.....men ännu fanns spänningen
mellan ljuset och mörkret kvar....
Vi blickade ut över åkrarna och snart var vi hemma.
Så tjusiga naturbilder du visar. Solnedgångar kan ge ett mystiskt skimmer. Kram
SvaraRaderaSå vackert det är med ljust som bryter sig genom ,trevlig helg ,nette
SvaraRaderaSå vackra bilder , ja dom säger att det är ett riktigt pollen år iår , jag som alltid har haft enorma besvär klarar mig än med bara ögondroppar men men kanske inte ska säga hej förrän man är över ån . Kramar // Anita
SvaraRadera