Har någon av er läst L J Runebergs "Fänrik Ståls sägner"?
Jag minns att vi pratade om det berömda diktverket i skolan,
men mer blev det ju inte. Runeberg skrev dikterna, som handlar om
1808-09-års krig mellan Finland och Ryssland, när Sverige förlorade
sitt östra gränsland Finland till Ryssland. Diktverket inleds med
dikten "Vårt land", som hyllar fosterlandet och där senare första och
sista versen kom att bli Finlands nationalsång.
En av dikterna i verket heter "Munter" och handlar om den menige,
tappre soldaten Munter. Han var en tystlåten man, som stred för sitt land och
som dog obemärkt som tappra soldater gör i alla världens krig.
Munter sägs komma från min hemby. Där finns idag Munters torp, en
röd liten stuga bland många andra röda små stugor.
När jag var liten bodde en kvick, gammal gumma i stugan, Munters Majs.
Stugan hade två rum, det största användes som kök, matplats och vardagsrum.
Det andra rummet var ett vackert sovrum. Allt var så gammaldags, men alltid rent och
mycket prydligt. Jag minns Majs sittandes på bänken vid den öppna spisen. En
blomvas med vackra blommor på bordet. Klockan som tickade på väggen.
Majs, hon hade så pigga ögon, spring i fötterna, men ändå satt hon med
händerna så prydligt knäppt i sitt knä när hon pratade.
Majs arbetade hela sitt liv som piga i en av granngårdarna.
Ibland önskar jag att hus kunde prata. Berätta om människorna som
bott i husen. Om gångna generationers sorger och glädjeämnen. För att
vi i dagens ombonade samhälle skall förstå, hur dom hade det förr i tiden.
Och för att vi skall förstå hur bra vi har det idag (för visst har vi?).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar