Så kikade den fram till sist. Solen.
Till kvällen blev det en långpromenad och det kändes som om våren återvänt.
Jag vandrade ut över den vindpinade slätten och såg hur allting började grönska och blomma nu när äntligen molnen skingrades och solens strålar värmde och gav liv. Inne i skogen lyste solen på en liten rönnplanta - som sträckte på sig mot ljuset. Tack solen! Farväl molnen!
Nu är det maskrosornas tid. Vårens tid. Den gröna grönskans tid. Väl hemma igen satte jag mig ned i kvällssolen och bara njöt. Och solen värmde.
Allt medan humlorna surrade inne i rödvinbärsbusken som blommar vid uthusväggen.
Det skall vara sol om våren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar